Author:
lilla_bj÷rn
ID:
189327
Filename:
NJURSVIKT
Updated:
2012-12-13 19:51:01
Tags:
ssk medicin njursvikt tenta v31
Folders:

Description:
ssk medicin njursvikt tenta v31
Show Answers:

  1. Patofysiologi njursvikt
    • Försämrad reningskapacitet pga upphörande filtrering i betydande antal nefron. Då samlas kvävehaltiga produkter från kroppens proteinmetabolism i blod o kroppsvätskor.┬á
    • Syns som sjunkande GFR o stigande kreatinin i blodet.
    • De kvävehältiga substanserna utlöser autotoxikation. Uremi utvecklas om åtgärder ej vidtas.
    • Kan uppträda hastigt o kortvarigt (akut njursvikt) el smygande m kvarstående funktionsnedsättning (kronisk.)
  2. Symtom vid njursvikt
    • Illamående, trötthet, törst, (ca 30-40%┬á av njurfunktion kvar)
    • Ökat illamående, kräkningar, klåda, blödningstendens, diarréer, tarmstörningar (20% av njurfunktion kvar)
    • Alla symtom + påverkan på medvetande och hjärta (10% av njurfunktion återstår)
  3. Diagnos njursvikt
    • Urinanalyser - Albuminuri, hematuri, urinodling, urinsediment, dygnsmängd urin, PH i blod o urin, urinens osmolaritet, standardbikarbonat
    • Njurfunktionsundersökningar - p-krea, cystasin C, lohexol-clearence
    • Anemikontroll - erytrocytproducerande celler minskar vid njursvikt
    • Infektionsutredning - CRP, temp, blododling
    • Ultraljud, bladderscan - postrenalt hinder, residualurin i blåsan?
    • Kroppsvikt - följs för kontroll av ödemutveckling
  4. Orsaker akut njursvikt
    • Prerenala - plötslig negativ inverkan på blodcikulationen som medför kraftigt minskat blodflöde till glomeruli, ex pga cirkulatorisk chock, blödning "chocknjure". Sånt som försämrar njurens arteriella blödflöde, ex njurartärstenos, njurinfarkt
    • Renala - sjukliga tillstånd i njurvävnad pga toxiska skador, ex av NSAID som försämrar njurgenomblödning, toxiskt paracetamol, infektioner, sepsis, kontrastmedel
    • Postrenala - avflödeshinder ex pga av njursten tumörer, prostatahyperplasi. Gör ultraljud o bladderscan!
  5. Behandling akut njursvikt
    • Motverka metabola problem - acidos, katabolism, elektrolytrubbningar
    • Motverka cirkulatoriska problem - hypertoni, lungödem, hjärtsvikt, hyperkalemi då risk för arytmier
    • Motverka anemier och infektion
  6. Omvårdnad akut njursvikt
    • Dialys vid svår njursvikt
    • Vätskebalans - vätskeregistrering
    • Följa urinprod o vätskeförluster
    • Kroppsvikt dagligen
    • BT, puls, AF, SAT, diures, cns (mews) Vid metabolisk acidos uppkommer hyperventilation.
  7. Patofysiologi kronisk njursvikt
    • Smygande förlopp utan subjektiva besvär. Funktionella nefron upphör fungera. Som kompensation sker tillväxt av kvarvarande nefron. Det leder till ökat filtrationstryck i kvarvarande glomeruli pga att flödet i den efferenta artären stryps.
    • Ofta pga nefroskleros el diabetesnefropati.
  8. Metabola konsekvenser vid kronisk njursvikt
    • Metabolisk acidos - bidrar til hyperkalemi
    • Katabolism
    • D-vitaminbrist, - aktivt d-vitamin bildas i njurarna
    • Renal anemi - erotrocytproducerande celler minskar vid njursvikt
    • Blödningsbenägenhet pga minskad koagulationsförmåga av toxisk påverkan på benmärgen
    • Osteoporos -┬á ökad kalciumfrisättning bryter ned skelettet
  9. Symtom för uremi, 7 st
    • Nervsystemet - kväve o toxiska substanser ger cerebral påverkan. Koncentrationsstörning, depression. Successiv medvetandesänkning, encefalopati.
    • Mag-tarmkanalen - illamående, diarré, anorexi
    • Anemi - medför trötthet, dyspné
    • Hudblödningar - försämrad trombocytfunktion
    • Nutrition - katabolism m muskelatrofi
    • Urinproduktion - salt o vattenretention. Ödem, törst, nykturi, stora utspädda urinmängder (polyuri)
    • Cirkulation - hypertoni pga RAAS-aktivering o av salt o vattenretention, ökad risk för hjärtinfarkt o hjärtsvikt
  10. Att observera vid uremi
    • Blodtryck, viktuppgång, vätskeintag, urinproduktion
    • Förändrad urinutsöndring, ödem
    • Huvudvärk, illamående, muskelsvaghet, tilltagande trötthet
    • Acidos el tecken på elektrolytrubbning
    • Klåda, hudmissfärgningar
  11. Omvårdnad vid uremi / njursvikt
    • Korrigera katabolism, elektroly o vätskerubbningar, nutrition
    • Mews
    • Acidos, illamående, klåda?
    • Viktnedgång = dehydrering, katabolism
    • Viktuppgång = ödem
    • SSRI mot depression, samtalsbehandling
    • Loopdiuretika vid ödem

    Illamående och matleda - obehaglig smakupplevelse och andedräkt. underlätta aptit, t ex små portioner, stödja vid kräkning.┬á Metoklopramid (primperan) el antihistaminer som även lindrar klåda.

    Katabolism - Energitillskott, proteintillskott, vitaminer da╠Ő njursvikt fo╠łra╠łndrar proteinmetabolismen m o╠łkad katabolism i va╠łvnader och minskad proteinsyntes

    Proteinreducerad kost - Reducerar uremisymptomen men o╠łkar katabolismen. Har effekt pa╠Ő kla╠Őda, illama╠Őende, tro╠łtthet hålla koll på vikten ty viktnedgång=katabolism.

    Dietisthjälp - Proteiner med högt aminosyreinnehåll efterlämnar mindre kvävehaltiga produkter.

    Kla╠Őda -┬á Pga ex urea som irriterar hudens kla╠Ődreceptorer. Undvik att klia, va╠łrme som stimulerar receptorerna ytterligare, svala bomullskläder. Ha╠Őll huden fuktig, lkm: antihistaminer.

    Hud - Munsa╠Őr, slemhinneblo╠łdningar vanligt da╠Ő sko╠łr o╠łdemato╠łs hud. Varsam hudhantering.

    Immunfo╠łrsvar -┬á Leukocyter och antikroppars aktivitet da╠łmpas av toxiska substanser. Ofta nedsatt feberreaktion, candidas i mun, bakteriell pneumoni, hudinfektioner

    Cirkulation - Risk fo╠łr aterosklerosutv. Lkm: ACE-ha╠łmmare, ARB, tiazider, Ca-ha╠łmmare, betablockerare
  12. Omvårdnadspunkter igen vid uremi/njursvikt
    • Korrigera katabolism, elektroly o vätskerubbningar, nutrition, MewsAcidos, illamående, klåda
    • Viktnedgång = dehydrering, katabolism
    • Viktuppgång = ödem
    • SSRI mot depression, samtalsbehandling
    • Loopdiuretika vid ödem
  13. Hemodialys
    Blodet renas i dialysapparat fr slaggprodukter -┬á┬á ┬áPat har oftast ingen/liten diures vid dialys fo╠łre/under/efter -┬á┬á ┬áPuls/BT/AF regelbundet
  14. Vad är hemodialys?
    Blodet renas extrakorporalt. Blodet renas från slaggprodukter och kan även tillföras substanser.
  15. Komplikationer Vid HD
    • BT-fall
    • Feberreaktion m frossa
    • Sepsis
    • Tromboser
  16. Omvårdnad och observationer vid HD
    • Pat har oftast ingen/liten diures vid dialys fo╠łre/under/efter
    • Puls/BT/AF regelbundet.
    • Ökat intag av protein o energi för att undivka malnutrition. Ej pr-diet, dock vätskerestriktion.
    • Tecken på övervätskning - viktuppgång, torrhosta, tungandning, dyspné, svullna anklar och ödem, stigande BT.
    • Tecken på intorkning - viktnedgång, minskat AT, yrsel, lågt BT
  17. Vad är peritonaldialys?
    Bukha╠Őlan anv som va╠łtskrereservoar m 1-3 l dialysva╠łtska som skapar osmotiskt gradient beroende pa╠Ő koncentrationen.
  18. Omvårdnad övervakning samt komplikationer vid PD?
    • Omva╠Őrdnad:
    • ┬á- Hyperhydrering, o╠łdem
    • - Dehydrering
    • - Sa╠łllan va╠łtskerestriktion
    • - Kroppsvikt
    • - BT, puls
    • Komplikationer:
    • - Peritonit
    • ┬á-Buksma╠łrtor, bukspa╠łnning, feber, illama╠Őende
    • - Vadkramper pga kraftig ultrafiltration