Anatomi Introduktion part 2

Card Set Information

Author:
Malin222
ID:
175272
Filename:
Anatomi Introduktion part 2
Updated:
2012-10-03 14:57:21
Tags:
Cellen och vävnader leder
Folders:

Description:
Cellen, vävnader och leder.
Show Answers:

Home > Flashcards > Print Preview

The flashcards below were created by user Malin222 on FreezingBlue Flashcards. What would you like to do?


  1. Vad finns i cellen?
    • Cellmembran,
    • DNA (Arvsmassa),
    • Cellkärna,
    • Lysosom,
    • Cytoplasma,
    • Mitokondrie,
    • Ribosomer,
    • Golgiapparaten,
    • Endoplasmatiska nätverket.
  2. Hur fungerar CELLMEMBRANET?
    Fungerar som ett skydd och hindrar vattenlösliga ämnen från att fritt föras ut ur cellen. Består främst av fett.
  3. Cellmembranet är inte helt tätt utan:
    Det är semipermiabelt. Dvs. att vissa ämnen (tex. vatten och fettlösliga molekyler som koldioxid och syre) kan passera. Andra ämnen (vattenlösliga) kräver kanaler. 
  4. Vad är CYTOSOL:
    Intracellulärvätskan vatten, proteiner och salter.
  5. Vad är CYTOPLASMA?
    Alla beståndsdelar av en cell, som finns mellan cellmembranet och kärnan, dvs. cytosol, organeller och strukturer.
  6. Vad innehåller cytoplasman?
    Flera små delar (organ) som cellen behöver för att kunna överleva. Varje del har sin speciella uppgift, och kan liknas vid kroppens olika organ. Dessa miniatyrorgan kallas för organeller.
  7. Vilka är de viktigaste organellerna:
    • Mitokondrier,
    • Mitokondrier,
    • Ribosomer, 
    • Endoplasmatiska retiklet,
    • Golgi-apparaten,
    • Lysosomer.
  8. Vad är MITOKONDRIER:
    • Mitokondrier ger energi och är cellens kraftverk, bildar energirika kemiska ämnen från kolhydrater, fett och proteiner, som man får i sig via maten. Det viktigaste ämnet som bildas kallas ATP
    • När de energirika ämnena sedan bryts ner i kroppens celler frisätts energi, som behövs för olika processer. I celler med hög energiförbrukning tex: muskelceller och leverceller, kan det finnas flera hundra mitokondrier.
  9. Vad gör RIBOSOMER:
    Ribosomer sätter ihop proteiner. Det är små korn i cellen som bygger ihop proteiner av så kallade aminosyror. Aminosyrornas ordning bestämmer proteinets egenskaper. Det är cellkärnan som styr vilka proteiner som ska bildas utifrån vår DNA. 
  10. Förklara vad som menas med cellens transportsystem:
    Cellen har nätverk av platta rör och blåsor som bland annat fungerar som cellens transportsystem, det så kallade endoplasmatiska retiklet. Rörsystemet har kontakt med både cellens kärna och cellmembranet. Ämnen som bildas inne i cellen förs med hjälp av transportsystem till utsidan av cellen. 

    Det bildas proteiner i den del av rörsystemet (endoplasmatiska retiklet) som har ribosomer bundet till sig. Proteinerna sorteras och packas sedan i golgi-apparaten kan också delar av kolhydrater kopplas på proteinerna. 
  11. Vad är LYSOSOMER:
    Lysosomer är cellens renhållnings och nedbrytningsanläggning. Tar hand om gamla celldelar eller främmande ämnen som kommit in i cellen, tex bakterier. Det som kan återanvändas förs tillbaka till cytoplasman, medan resten transporteras ut ur cellen. 
  12. Hur fungerar det med att celler tar emot information:
    • I cellmembranet finns också så kallade receptorer, eller mottagare. Receptorerna består av proteiner som kan binda andra ämnen till sig, exempelvis hormoner eller signalsubstanser från nervceller. Dessa ger viktig information till cellens inre. Information kan tex. påverka cellens ämnesomsättning eller andra funktioner. 
    • Varje substans passar bara till en egen sorts receptor. Man kan jämföra det med en nyckel som bara passar i ett visst lås. 
  13. Vad händer efter befruktning: 
    Utveckling av organismen genom celldelning och celldifferentiering till olika celltyper. De olika celltyperna organiseras till vävnader, organ och organsystem. 
  14. Vad betyder Histogenes:
    Vävnadsbildning.
  15. Förklara vävnader:
    • Cellerna kan fästa i varandra genom särskilda fogar. När många likartade celler med samma uppgifter sitter fast i varandra kallas det för vävnader. Cellerna sitter ihop olika hårt, men en del har ingen förankring alls till andra celler tex: blodkroppar. 
    • Vävnad: "En grupp liknande celler som fungerar ihop och gemensamt sköter vissa specialiserade aktiviteter". 
    • Cellerna är åtskiljda av intercellulära rum (interstitiellt rum). I det finns mellansubstans/intercellulärsubstans, vilken produceras av cellerna och påverkar cellernas egenskaper. Det finns flera olika typer av vävnader i organismen. Rörelseapparaten består av stödjevävnad (och bindevävnad) och muskler. Där utöver finns också epitelvävnad och nervvävnad.
  16. Vilka olika vävnadstyper har vi i kroppen:
    • Epitelvävnad,
    • Stödjevävnad,
    • Nervvävnad,
    • Muskelvävnad (Skelettmuskulatur, Hjärtmuskulatur och Glattmuskulatur. 
  17. Alla vävnader innehåller:
    Celler och intercellulärsubstans.
  18. Flytande vävnad: 
    Blod och lymfa är också en typ av vävnad som har flytande intercellulärsubstans där cellerna cirkulerar, trådar saknas. 
  19. Vad karaktäriserar epitelvävnad: 
    • Täcker kroppens alla ytor.
    • Bildar barriärer.
    • Kan ha funktionen att skydda eller ta upp eller skilja ut ämen (absorption eller sekretion).
    • Innehåller inga blodkärl, men har nervförsörjning för känsel.
    • Minimalt med mellansubstans.
    • Har hög hastighet av celldelning- förnyelse. 
  20. Täckepitel:
    • I tex: hud och slemhinnor.
    • (Som endotel: innersta lagret i blodkärl och lymfkärl).
    • (Som mesotel: innersta skiktet i bukhinna, lungsäck, hjärtsäck).
  21. Körtelepitel:
    Kan utsöndra tex: slem, talg, svett, matsmältningsvätskor, hormoner. Bägarceller, tex i luftrör och mag-tarmkanal, körtlar, endokrina eller exokrina.
  22. Sinnesepitel:
    Registrerar sinnesförnimmelser, tex: Tryck och beröring.
  23. Vad karaktäriserar Stödjevävnad:
    • Hit hör bindväv, brosk och benvävnad.
    • Binder samman, stödjer och polstrar.
    • Förutom celler består den rikligt av intercellulärsubstans som produceras av cellerna och som ger bindväven, brosket och benet dess karaktäristiska egenskaper. Intercellulärsubstansen består av grundsubstans och trådar/fibrer. 
  24. (Stödjevävnad), Kollagena trådar: 
    Stor draghållfasthet, kan uppta mycket elastisk energi (bla. i ledband och senor).
  25. (Stödjevävnad),  Elastiska trådar
    Har stor eftergivlighet (tex: i lungornas bindväv, i artäerer och senor).
  26. (Stödjevävnad), Retikeltrådar:
    Är oelastiska och ingår i retikulär bindväv (i lever, mjälte och lymfknutar).
  27. Vad är bindväv:
    • Mellan cellerna finns ett system av kollagena och elastiska trådar och grundsubstansen består av den gelatinlösa substansen hyaluronsyra. 
    • Bindväven innehåller flera olika typer av celler t.ex: fibrocyter/fibroblaster (trådtillverkning), makrofager (renhållning), plasmaceller (bildar anti-kroppar), fettceller (mekansikt skydd, värmeisolering).
  28. Vad är Lucker bindväv:
    • Rikligt med grundsubstans i förhållande till fibermängd.
    • Ett löst nätverk.
    • Fyller ut mellan organ och utför glidskikt mellan t.ex. muskler.
    • Ingår i alla mjukdelsorgan.
  29. Vad är fast bindväv:
    • Nästan uteslutande kollagena trådar och endas sparsamt med grundsubstans. 
    • Parrallellt ordnade kollagena trådar (ledband och senor) eller som ett nätverk (skyddande bindväv kring olika organ).
  30. Vad är elastiskt bindväv:
    • Innehåller stor andel elastiska trådar.
    • Finns främst i luftvägar och i det stora artärernas väggar. 
  31. Vad är retikulär bindväv:
    Fint nätverk av tunna trådar i lymfsystem och benmärg. 
  32. Vad är broskvävnad:
    • Saknar blodkärl och nerver.
    • Näringstillförseln sker genom diffusion från blodkärl i perikondriet vid tryckförändringar.
    • Kondrocyter: Broskceller.
    • I intercellulärsubstans finns grundsubstans samt kollagena och elastiska trådar. 
  33. Vad är Hyalint brosk:
    • (geleaktig intercellulärsubstans med 70-75% vatten, 15-20% kollagena fibrer. 
    • Stor tryckhållsfasthet och mycket jämn glatt yta med minimal friktion. T.ex. i ledbrosk och revbensbrosk.
  34. Vad är Elastiskt brosk:
    • Elastiska trådar i mellansubstansen. 
    • Finns i ytterörat och struplocket. 
  35. Vad är Trådbrosk/Fiberbrosk:
    • Har rikligt med kollagena trådar, men sparsamt med grundsubstans.
    • Stor draghålldasthet.
    • Finns bl.a. i ryggradens mellankotskivor. 
  36. Vad är benvävnad (skelett):
    • Stomme och stöd
    • Hävstänger för musklerna
    • Skydda viktiga organ
    • Mineral och fett depå (främst kalcium)
    • Blodkroppsproduktion
  37. Vilka två olika typer av benvävnader finns det och berätta kortfattat om dom:
    • Kompakt ben: Massivt, Yttersta skiktet i diafysen, ihåligt för benmärg.
    • Spongiöst ben: Nätverk av balkar. Svampaktigt nätverk. I epifysen, porerna fyllda med benmärg och blodkärl. 
  38. Vad består epifysen av:
    • Spongiöst ben
    • Med benbaklkar och hålrum (med röd benmärg, blodnindande). 
  39. Diafysen består av:
    • Kompakt ben och märghåla (gul benmärg, fett). 
    • I det kompakta benet finns kanaler byggda av benlameller (Havers lamellsystem) med små blodkärl och nervtrådar. 
  40. Alla ben omges av:
    • Periosteum, en bindvävshinna rik på kärl och nerver. 
    • Endast broskklädda ledytor saknar periosteum. I periosteum finns rikligt med osteogena celler och periostet behåller förmåga att bilda ben hela livet. 
    • In mot märhålan bekläds benvävnaden av endosteum, även denna innehåller osteogena celler.
  41. Vad är de fyra olika celler som finns i benvävnad och kortfattat om de:
    • Osteogena celler: Stamceller som kan utvecklas till osteoblaster.
    • Osteoblaster: Producerar intercellulärsubstansen och blir sedan osteocyter. 
    • Osteocyter: Den "egentliga" bencellen.
    • Osteoklaster: Ansvarar för nedbrytning och resoprtion av benvävnad så att kalcium frigörs. 
  42. Förklara vad leder är:
    Det ställe där två eller flera ben möts kallas led. Lederna delas in i två huvudgrupper: Fogar (synartroser) och äkta leder (diartroser eller synovialled).
  43. Berätta om fogar: 
    • Fogar har mycket begränsad rörlighet
    • Skelettdelarna kan skiljas åt av en vävnad som deformeras vid rörelse. 
    • Kan vara fibriösa förbindelser (suturer eller syndesmoser) eller broskförbindelser (synchondroser och symfyser).
  44. Berätta om en äkta led:
    • En äkta led tillåter ofta större riktningsbegränsad rörlighet. 
    • Rörelser sker genom att ledytorna rullar eller glider mot varandra. Ex är knäled och axelled. 
  45. Äkta, synoviala, leder har en speciell struktur:
    • Ledhållan mellan två broskbeklädda ytor och avstängs från omgivningen av en ledkapsel (capsula fibrosa) 
    • Invädnigt är kapseln klädd med ett synovialmembran som vid kärl överför näring till brosket och producerar ledvätska. (synoviala: Ledvätska). 
    • (Ger viskositet och smörjning, stelare vid kyla).
  46. Berätta om ledbrosket:
    • Hyalint brosk, 0.2 mm tjockt (beroende av trycket på ledytan). 
    • Glatt - minimal friktion.
    • Slitstarkt
    • Ej blodkärl, lymfkärl eller nerver. (=ingen känsel). 
  47. Berätta om ledband:
    • Stabiliserar och skyddar leden samt förstärker kapseln.
    • Kan gå utanför och innanför kapseln (ex: korsband).
    • Ibland får muskelsenor ta över rollen. De kan fästa in i kapseln och spänna den. 
  48. Berätta om Muskelvävnad:
    Utgör nästan hälften av kroppsvikten hos en vuxen person. Muskelvävnad indelas i skelett-, hjärt-, och glatt muskulatur. 
  49. Berätta om skelettmuskulaturen:
    • Flera hundra separata muskler. Varje muskel är en funktionell enhet med muskelvävnad, bindvävnad, blodkärl och nerven.
    • Skelettmuskelcellerna är jätteceller som bildas under fosterutveckligen genom sammansmältning av ett stort antal mindre celler (därför många kärnor som ligger intill cellmembranen).
    • En muskelcell kallas även för en muskelfiber. Nybildning av muskelfibrer efter födseln är begränsad - volymen ökar av att de enskilda muskelfibrernas storlek ökar.
    • Varje muskelfiber är omgiven av en tunn bindvävshinna (endomysium). Grupper av muskelfibrer ligger inpackade i en eller något tjockare hinna (perimysium). Muskeln är uppbyggd av många sådana buntar av muskelfibrer. En bindvävshinna (epimysium) omsluter hela muskeln. Alla dessa hinnor går samman och bildar muskelsenan (tendo) vid muskelns ändar. Senan fäster in i skelettet. 
  50. Vad är typiskt för muskelfibrerna:
    • De har återkommande mösnter av mörka och ljusa band tvärs över fibrerna (=tvärstrimmig muskulatur).
    • Även hjärtmuskeln är tvärstrimmig, men inte glatt muskulatur).
  51. Hur är muskelfibrerna uppbyggd:
    • Muskelfibrernas inre består av tätt packade myofibriller (tunna cylindriska strukturer som går igenom hela muskelfibern, från ena änden till den andra).
    • Myofibrillerna består huvudsakligen av två typer (tunna trådar uppbyggda av proteinerna aktin och myosin).
    • Myofilamenten är ordnade i ett mönster som ständigt upprepas, och den minsta enheten i detta mönster kallas en sarkomer. Sarkomerna i alla de parallella myofibrillerna i en muskelfiber ligger exakt i linje med varandra så att hela muskeln ser tvärstrimmig ut. 
  52. Hur kan muskelfibrerna vara:
    • De kan löpa parallellt
    • vara fjäderformande (pennat)
    • eller vara multipennata (fler fjädrar)
  53. Vad är kontraktionslängd:
    • I propotion till fiberlängden
    • En sarkomer (och därmed hela muskeln) kan förkortas ca 40%. Ex. om muskeln är 10 cm kan den förkortas 4 cm. Vanligtvis arbetar muskeln i intervallet mellan 75-120% av utgångslängden. 
  54. Berätta om muskelstyrkan:
    Är propotionell med antalet muskelfibrer och deras tjocklek (tvärsnittsarean) men även beroende av hastighet, motivation/trötthet.
  55. Vad är isometrisk kontraktion:
    Ingen rörelse sker i leden, statisk rörelse.
  56. Vad är isoton kontraktion:
    • Rörelse sker.
    • Kan vara koncentriskt (muskeln förkortas) eller excentrisk (muskeln förlängs eller bromsar rörelsen).
  57. Vad är Agonist?
    Prime Mover. (utvecklas)
  58. Vad är Synnergister:
    Överiga muskler som samarbetar med agonisten.
  59. Vad är Fixatorer:
    Stabiliserande muskler.
  60. Vad är Antagonister muskler:
    Sträcks passivt eller bromsar rörelsen med en exentrisk kontraktion.
  61. Snabba och långsamma fibertyper:
    • Röda, typ l: Stora mängder enzymer och organeller som kan förbränna fett och socker. Rikt kapillärnät. 
    • Vita, typ lla och lla: energi direkt från intracellurlära lager av energi. Större kraft, men tröttas snabbt. 
  62. Berätta lite om motoriska enheter:
    Motoriskt neuron och ett antal muskelceller av samma typ. När Nerven signalerar kontraheras alla muskelfibrer i enheten. Allt-eller-inget principen.
  63. Vad är Glatt muskulatur: 
    • Finns i kroppens organ, tex: blodkärl och tarmväggar, urinblåsan och livmodern. Dessa muskler är ej viljemässigt kontrollerade (styrs av autonoma nervsystemet).
    • Muskelcellerna i glattmuskulatur har bara en kärna och de har förmåga att dela sig vid läkning. De innehåller aktin och myosin men dessa är inte organiserade i sarkomerer. Aktiviteten kan graderas. 
  64. Vad är hjärtmuskulaturen:
    • Är tvärstrimmig men inte viljemässigt kontrollerad. 
    • Har kortare muskelceller som är förbundna med varandra så att aktionspotentialer kan röra sig snabbt mellan fibrerna och sprida sig i hela muskeln. 
  65. Nervvävnad:
    • Cellkropp/Utskott:
    • -Axon (1st)
    • -Dentriter.
    • -Myelinskida
    • -Afferenta och Efferenta neuron.
  66. Berätta om nervvävnadens axon:
    • Axonet skickar nervimpusler (elektrokemiska impulser, 450 km/h) till andra neuron, muskelceller eller körtlar.
    • Myelinskida isolerar axonet.
  67. Berätta om nervvävnadens dentriter:
    Dentriter leder signaler till cellen.
  68. Berätta om nervsystemet:
    • Direkta förbindelser mellan sändare och mottagare.
    • Elektriska impulser fortleds med hög hastighet längs nervfibrer från nervcellerna till kontaktpunkter med andra celler.
    • Kemiska signalämnen frisätts till den smala spalt som skiljer cellerna åt, och det utlöses reaktioner hos mottagarna. 
  69. Stödjeceller som finns runt neuronen:
    • Gliavävnaden har sedan länge uppfattas som ett slags stöd för nervcellerna och deras utskott, detta dels genom att rent mekansikt fungera som stöd, isolering och skydd, och dels genom att avlasta neuronen vissa uppgifter inom ämnesomsättning.
    • Nyare forskningsresultat antyder att vissa gliaceller, astrocyterna, kan vara direkt inblandade i informationsspridning och minneslagring.

What would you like to do?

Home > Flashcards > Print Preview