Kris och trauma

Card Set Information

Author:
smilla
ID:
203792
Filename:
Kris och trauma
Updated:
2013-02-28 15:42:48
Tags:
kris och trauma
Folders:

Description:
Kris och trauma, ptsd och andra diagnoser, screeningverktyg etc
Show Answers:

Home > Flashcards > Print Preview

The flashcards below were created by user smilla on FreezingBlue Flashcards. What would you like to do?


  1. Vilka tre huvudtyper av symtom förekommer vid PTSD?
    • Återupplevande
    • Undvikande
    • Överspändhet
  2. Vilka fyra typer av händelser kan räknas som potentiellt trauma?
    • Kroppsskada
    • Dödsfara
    • Vittnesupplevelse
    • Hot mot egen/andras integritet
  3. Varför löper barn/ungdomar större risk för psykiatriska problem efter potentiellt trauma?
    • Barn har ett särskilt trygghetsbehov, barn  kan tolka saker annorlunda så de ser orsaksamband mellan fantasier och yttre händelser.
    • Barn har mindre förmåga till abstrakt tänkande, mindre livserfarenhet och mindre  förmåga att tänka om framtiden.
    • Det finns risk att barnen ”glöms bort” eftersom de ofta uppvisar tystare reaktioner, eller för att föräldrarna själva traumatiserade.
  4. Vilka tre faser ingår i all traumabehandling för barn?
    • Stabilisering
    • Bearbetning
    • Nyorientering
  5. Nämn några dissociativa reaktioner på trauma
    • Derealisation
    • Flyktreaktioner (fugue)
    • Splittring el. kognitiv fragmentering
    • Tillstånd av trans eller dvala
    • Amnesi
    • Identitetsförvirring eller –förändring
  6. Vad är några traumarelaterade kognitiva symtom?
    • Låg självkänsla
    • Hjälplöshet
    • Hopplöshet
    • Överdrivna tankar om faror
    • Idealisering av förövaren
    • Skuldkänslor
  7. Vad kan vara spänningsminskande aktiviteter hos personer som varit med om ett trauma?
    • Självdestruktiva handlingar
    • Dysfunktionellt sexuellt beteende Tvångsmässigt stjälande
    • Impulsivt våldsbeteende
    • Missbruk av alkohol, droger, medicin, mat
  8. För att diagnosticera bör man använda klinisk intervju, till exempel?
    • T.ex. SCID
    • För att bedöma personlighetsstörning även SCID-II eller DIP-Q.
  9. Vilken strukturerad intervju anses vara gold standard för att screena för och diagnosticera PTSD?
    CAPS. Clinician Administered PTSD Scale. Screening och diagnosticering av PTSD.
  10. Vilket formulär använder man för att mäta allmänt hälsotillstånd som en del av bedömningen?
    GHQ-12, General Health Questionnaire. Mäter psykiskt välbefinnande.
  11. Vad är akut stressreaktion?
    • Mycket stark normal reaktion på
    • hotfull situation, kamp- eller flykt. Klingar oftast av när hotet är borta. Om kvarstår mer än en dag kan utvecklas till förstadium till ptsd. Reaktionen brukar debutera inom
    • någon timme efter psykiska belastningen, graderas i lindrig, medel eller svår.
    • Måste uppvisa minst 4 klassiska ångestsymtom, varav 1 ska vara beroende på förhöjd arousal (dvs från autonoma nervsystemet). Vanligt att drar sig undan
    • socialt, minskad uppmärksamhet mot omgivningen. I svåra fall ilska, aggression;
    • förtvivlan, hopplöshet; desorientering, överaktivitet, okontrollerbar sorg. Om
    • traumat/hotet borta börjar symtomen ofta minska inom 8 timmar, om hotet
    • kvarstår minskar symtomen ändå ofta inom 2 dygn. För diagnos måste annat
    • ångestsyndrom eller personlighetsstörning uteslutas.
  12. Vad är akut stressyndrom?
    • Om akut stressreaktion fortsätter och förvärras kan man ge diagnosen akut stressyndrom. Liknande symtom som PTSD men PTSD kan ges först
    • efter en månad.


    A. Trauma + skräckreaktion

    • B. Tre el fler dissociativa symtom under el efter traumat
    • - känsla bedövning, likgiltighet, oförmåga till känslomässig respons
    • - minskad uppmärksamhet på omgivningen
    • - derealisation
    • - depersonalisation
    • - dissociativ amnesi

    C. Minst ett återupplevande

    D. Tydligt undvikande av stimuli som påminner om traumat

    E. Påtagliga symtom på ångest el ökad retbarhet

    Varar minst 2 dagar, max 4 veckor. Inträffar inom 4 veckor efter traumat.
  13. Vilka typer av trauma är mer förknippat med ptsd?
    • Våldtäkt
    • Övergrepp/försummelse som barn
    • Stridserfarenheter i krig
    • Sexuella övergrepp
    • Fysisk misshandel
    • Plötslig oväntad död
  14. Pretraumatiska riskfaktorer för ptsd?
    • Ålder (barn/ungdomar)
    • Kvinnligt kön
    • Begåvning och utbildningsnivå
    • Tidigare traumatiska upplevelser
    • Tidigare psykiatriska problem
  15. Återupplevande, hur många behövs för PTSD och vad kan det vara?
    • Behövs minst ett återupplevande för PTSD.
    • Återkommande, påträngande,
    • plågsamma minnesbilder, tankar, perceptioner, illusioner, hallucinationer,
    • dissociativa flashbacks m.m.
  16. Undvikande, hur många behövs för PTSD och vad kan det vara?
    • Behövs minst 3 undvikanden för PTSD.
    • Undvika platser, aktiviteter, personer
    • associerade med händelsen
    • Undvika tankar, känslor, samtal förknippat
    • med det traumat
    • Oförmåga att minnas delar av händelsen
    • Minskat intresse el. delaktighet i viktiga aktiviteter
    • Känsla av likgiltighet el främlingskap
    • Begränsade affekter el känsla av att sakna framtid.
  17. Överspändhet, hur många behövs för PTSD och hur kan de se ut?
    • Behövs minst 2 symtom på överspändhet för PTSD
    • Svårt att somna
    • Orolig sömn,
    • Irritabilitet
    • Vredesutbrott
    • Koncentrationssvårigheter
    • Överdriven vaksamhet
    • Lättskrämdhet
  18. Hur länge ska problemen finnas för att diagnosticeras som PTSD?
    • För PTSD ska symtomen ha varat i mer än 1 månad, och debuterat inom 6 mån efter
    • traumat (finns dock försenad debut, t.ex. bland krigsveteraner)
  19. Vad innebär potentiellt trauma?
    Alla reagerar olika i olika situationer, därför kan inte tala om särskilda händelser som traumatiska egentligen, men vissa typer av situationer som många blir väldigt påverkade av kan ses som potentiellt traumatiserande.
  20. Varför självsvarsformulär till barn och ungdomar?
    Barn och ungdomar kan ha svårare än vuxna att berätta om sina upplevelser.
  21. Screeninginstrument för PTSD med 22 frågor om senaste veckan med avseende på en
    aktuell händelse. Mäter intensitet i symtom (återupplevande, undvikande,
    överspändhet) just nu.Finns även för ungdomar.
    IES-R. Impact of Events-Scale - Revised.
  22. Screeninginstrument som mäter PTSD samt andra traumarelaterade symtom
    som ångest, depression, dissociation, ilska, sexuell upptagenhet, för
    barn. 
    Trauma Symtom Checklist for Children. TSCC.
  23. Halvstrukturerat intervjuformulär för att identifiera PTSD hos barn/undgom.
    K-Sads
  24. Formulär som screenar för tidigare trauman hos ungdomar. Varför viktigt screena för tidigare trauman?
    LITE, Life Incidence of Traumatic Events Scale

    LYLES, Linköping Youth Life Event Scale

    Viktigt för att få full förståelse för reaktioner på aktuellt trauma.
  25. Används för att identifiera övergrepp och försummelse,fem skalor: känslomässiga övergrepp, fysiska övergrepp, sexuella övergrepp,känslomässig försummelse, fysisk. Kan användas vid ptsd, depression,ätstörningar, personlighetsstörningar, sexuella problem.
    CTQ, childhood trauma questionnaire.
  26. Screeningformulär för personer som varit utsatta för potentiellt trauma, identifierar de i riskzon för PTSD (frågar enbart efter B-kriterier).
    TSQ, Trauma Screening Questionnaire

    PTSS-10, Post-traumatic Symptom Scale
  27. 17 frågor, en för varje PTSD-symtom, om senaste månaden.
    PCL-C, PTSDChecklist Civilian Version.
  28. 22 frågor om senaste veckan med avseende på en aktuell händelse. Mäter
    intensitet i symtom (återupplevande, undvikande, överspändhet) just nu.
    Finns även för ungdomar.
    IES-R, Impact ofEvents Scale- Revised.
  29. Screeninginstrument för att upptäcka psykiatriska störningar i normalbefolkning/primärvård, inte i psykiatrisk miljö. 
    • GHQ-12, General Health Questionnaire. 
    • Finns olika versioner med 12, 28, 30, 60 frågor. Indikation på psykiskt välbefinnande,
    • fokus på avbrott i normal funktion, ej livslånga problem.
  30. 28 frågor om hur ofta upplever dissociativa symtom. Screening för dissociativ störning.
    DES, Dissociative Experience Scale.
  31. Kortare form av DES med de frågor som visat sig mer känsliga för dissociation.
    DES Taxon.
  32. För att diagnosticera bör man använda klinisk intervju, vilka finns det?
    • SCID – strukturerat
    • diagnostiskt formulär/intervju

    • CIDI - strukturerat
    • diagnostiskt formulär/intervju

    • CAPS II - strukturerat
    • diagnostiskt formulär/intervju
  33. Varför är det viktigt att kolla efter personlighetsstörningar och vad gör man det med?
    SCID-II undersöker personlighetsstörningar, viktigt då många symtom kan överlappa med dissociation eller PTSD.
  34. Differentialdiagnostik, vad är viktigt att utesluta vid PTSD-diagnos?
    žDepression

    žÅngeststörningar

    žAnpassningsstörning

    žMaladaptiv stressreaktion

    žTraumatisk krisreaktion

    žPosttraumatisk depression

    žDissociativa störningar

    žKortvarig reaktiv psykos

    žTraumatisk sorg

    žSomatoforma syndrom

    žMissbruk

    žBipolär sjukdom

    žEmotionellt instabil personlighetsstörning/Borderline
  35. Huvuddragen i känslobearbetningsmodellen som underligger Foas PE/TF-KBT?
    žBearbetar för att återhämta sig



    žTre kognitiva faktorer

    • ›Rigida
    • positiva och negativa scheman om själv och andra före traumat

    • ›Vad
    • individen registrerar under traumat

    • ›Tolkningar
    • av egna och andras reaktioner efter traumat

    ž

    žKänslobearbetning korrigerar dessa   och leder till minskning av PTSD-symtom
  36. Vad ingår i TF-KBT?
    ž9-12 sessioner, 90 minuter

    žRational

    žPsykoedukation

    žAndningsövning

    žIn-vivo exponering

    žKognitiv omstrukturering

    žImaginär exponering
  37. Vilka individualbaserade behandlingar har evidens för PTSD?
    • - PE
    • - SIT
    • - CPT
  38. Viktiga punkter vid psykologisk första hjälp vid kris?
    • •Kontakt
    • och åtagande

    • •Säkerhet
    • och trygghet

    •Stabilisering

    • •Problem
    • och behovsinventering

    • •Praktiskt
    • stöd

    • •Socialt
    • stöd

    • •Reaktioner
    • och bemästring

    • •Fortsatt
    • stöd

    • •Självhjälp
    • för stödpersoner
  39. Strukturerad klinisk intervju för att avgöra vilken dissociativ störning som förekommer
    SCID-D
  40. Svårt med att behandla dissociativ amnesi?
    •Finns ingen evidensbaserad behandling för detta tillstånd

    •Svårigheter att bearbeta traumatiska upplevelser om minnena inte finns tillgängliga
  41. Upplägg och mål med behandling för dissociation?
    • Stabilisering
    • Traumabearbetning
    • Integrering

    Övergripande behandlingsmål är att hjälpa klienten bygga ett narrativ och bearbeta de traumatiska minnen som ev. dyker upp.
  42. Vad ingår i stabilisering vid  dissociationsbehandling?
    Trygg miljö och terapeutisk allians (inre trygg plats)

    Psykoedukation

    Mat, sömn, rutiner
  43. Hur bearbetar man trauman vid dissociativa störningar?
    På samma sätt som vid andra trauman/diagnoser.

    Bearbetning av traumatiska minnen genom tf-KBT och/eller EMDR
  44. Vad innebär integrering vid behandling av dissociativ störning?
    Medvetandegörande

    Meningsfullhet

    Acceptans
  45. Vad fyller leken för funktion hos barn?
    Används för att minnas, bemästra verkligheten, skapa kommunikationsmöjligheter. Terapeutisk funktion eftersom har frihet att göra vad de vill och kan vara spänningsreducerande. Om upplever sig ha kontroll kan närma sig det farliga på ett tryggt sätt.
  46. På vilket sätt kan teckningar, berättelser och rollspel hjälpa barn bearbeta trauman?
    Kan reducera känslan av hjälplöshet och ge känsla av självkontroll.
  47. Undersöker ptsd-symtom och copingförmåga hos barn. Används 1-2 veckor efter traumatisk händelse och innan symtom övergått tillPTSD.
    ASC-Kids, AcuteStress Checklist for Children.
  48. Screeninginstrument för dissociativa symtom hos barn/ungdomar?
    A-DES, Adolescent Dissociative Experience

    • Dis-Q-Sweden. Dissociation Questionnaire

    • Child Dissociative Checklist, CDC. Från 5 år.
  49. Vad är generella mål med traumabehandling för barn?
    • Etablera tillräcklig trygghet (hem, skola, fritid)
    • Utveckla färdigheter i känsloreglering/hantering och samspel
    • Bygga känsla av mening av det som hänt
    • Stärka copingstrategier och integrering i positivt socialt nätverk.
  50. Vad är några dissociativa reaktioner på traumatisk stressbelastning?
    • Depersonalisation
    • Derealisation
    • Flyktreaktioner (fugue)
    • Splittring el. kognitiv fragmentering
    • Tillstånd av trans eller dvala
    • Amnesi
    • Identitetsförändring eller –förvirring.
  51. Vad är depersonalisation?
    Overklighetskänsla gällande egna jaget. Känsla av främlingsskap inför sig själv/sin kropp/sina tankar. Som vore utomstående betraktare eller som allt vore en dröm eller film.
  52. Vad är derealisation?
    Overklighetskänsla gällande världen runtom.
  53. Vad är några somatiska reaktioner på traumatisk stressbelastning?
    Konversionsreaktioner som förlamning, blindhet eller känselnedsättning, somatisering (känslor tar sig uttryck i fysiska symtom) eller psykogen smärta (psykiska problem tar sig uttryck i smärta).
  54. Vanliga tillfälliga posttraumatiska psykotiska reaktioner?
    • Stressinducerade kognitiva glidningar
    • Lösa associationer
    • Hallucinationer (ofta trauma-kongruenta)
    • Vanföreställningar (ofta
    • trauma-kongruenta, särskilt paranoia).
  55. Vad är komplex PTSD?
    Ingen diagnos i DSM men används ofta i arbete med svårt traumatiserade personer. Ofta upprepad traumatisering och interpersonellt våld, övergrepp i tidig ålder, incest, levt i krig, fångenskap, tortyr etc. Störst risk om otrygg anknytning.
  56. På vilket vis skiljer sig komplex PTSD från vanlig PTSD?
    • Komplex traumatisering har ofta större påverkan på personligheten.
    • Problem med affektreglering
    • Förändring av uppmärksamhet/medvetande
    • Förändringar av upplevelser av självet
    • Förändring i upplevelse av förövaren
    • Förändringar i relationer
    • Somatisering
    • Förändring i upplevelse av meningsfullhet
  57. Maladaptiv stressreaktion/anpassningsstörning
    Eller traumatisk krisreaktion. En kraftig stressreaktion där traumat inte varit av ovanligt eller extremt slag. Personlig sårbarhet gör att stressreaktionen blir så stark att kan betecknas som störning.

    Symtomen utvecklas inom 3 månader efter påfrestningens debut och varar inte längre än 6 månader. (Om stressfaktorn kronisk eller varaktiga följder och symtomen därmed längre än 6 mån kallas kronisk maladaptiv stressreaktion).

    • Undertyper:
    • maladaptiv stressreaktion med nedstämdhet
    • med ångestkänslor
    • med både ångest och nedstämdhet
    • med stört beteende (respektlös och normbrytande)
    • med både emotionella störningar och stört beteende
    • UNS
  58. Posttraumatisk depression
    Trauma kan leda till depressiva symtom, om dessa helt dominerar och uppfyller kriterierna för egentlig depression är det den man ska behandla.
  59. Kortvarig reaktiv psykos
    Ser likadan ut som psykos som inte orsakats av trauma. Debuterar ofta abrupt med kraftiga psykotiska symtom, ofta agitation och förvirring samt dissociativa symtom. Kan vara från en dag till en månad, om längre bör annan diagnos övervägas.
  60. Varaktig personlighetsförändring till följd av katastrofupplevelse
    • Skiljer sig från de andra störningarna eftersom en lång varaktig förändring; kan vara följd av långvarig livshotande situation som koncentrationsläger, tortyr eller katastrofupplevelse.
    • Personlighetsförändringen karaktäriseras av ständigt fientlig/misstroende attityd mot omvärlden, social tillbakadragenhet, ständig känsla av tomhet och hopplöshet, kronisk känsla av vara på bristningsgränsen eller känna sig hotad, ständig känsla av utanförskap eller emotionell känslolöshet. Får inte ha funnits före traumat eller vara
    • orsakat av annan fysisk eller psykisk sjukdom. Ska orsaka lidande/problem,
    • finnas en klar koppling till traumat och personlighetsförändringen ska ha
    • funnits i minst 2 år. Ofta PTSD innan, kan vara frisk från det i flera år innan
    • personlighetsförändringen sker.
  61. Komplicerad sorg
    Förlängd eller komplicerad sorgereaktion. Ofta om dödsfallet varit plötsligt, helt oväntat, för tidigt; om dödsfallet inträffat under dramatiska/traumatiska omständigheter; vid omfattande kroppslig förstörelse; om kroppen inte återfunnits.
  62. Somatoforma syndrom
    Kan förekomma komorbidt eller som enda sjukdomsyttring till följd av trauma. (konversionssyndrom, t.ex. förlamning el. känselnedsättning; smärta, somatisering)
  63. Vad är dissociation?
    • En förändrad grad av medvetande eller upplevande som försvar mot det som är emotionellt plågsamt, sättet för och graden av denna typ av undvikande är individuellt. Dissociativa störningar relativt vanliga vid
    • traumatisering.

    Enligt Dsm-IV är de väsentligaste dragen vid dissociativ störning är ett misslyckande i att integrera kognitiva funktioner associerade med medvetande, identitet, minne eller perception av omgivningen.
  64. Kliniska tecken på dissociation?
    • Minnesluckor
    • Förändrat medvetande
    • Identietsförvirring
    • Depersonalisering
    • Derealisation
    • Förlust av tidsupplevelse
    • Fragmenterade känslor
    • Beteenden
    • Återupplevelser utan att förstå orsaken

    Kliniskt svårbedömt
  65. Dissociativ amnesi
    Oförmåga att minnas viktig personlig information (ofta jobbiga saker), mer än vanlig glömska.

    • Fem typer: 
    • avgränsad amnesi (minns inte delar av händelse, viss tidsperiod eller person),

    selektiv amnesi (minns några men inte alla händelser under avgränsad tidsperiod)

    generaliserad amnesi (minns ingenting om sig eller sitt liv – ovanligt!)

    kontinuerlig amnesi (minns ingenting från en händelse och all tid framåt)

    systematiserad amnesi (minne inte speciell kategori av information, t.ex. rörande specifik person)

    Inte säkert att minnen går att återfå, om inte registrerades eller registrerades fragmenterat finns inget minne att komma åt.
  66. Traumatiserad person som plötsligt ger sig iväg från hemmet eller arbetet till t.ex. en annan plats och kommer inte ihåg sitt förflutna. Förvirrad kring identitet eller antar en ny identitet.
    Dissociativ fugue
  67. Dissociatividentitetsstörning, DID
    • Två el. fler åtskilda identiteter eller
    • personlighetstillstånd med eget sätt att uppfatta, tänka och relatera till
    • omgivning och sig själv. Minst två tar vid återkommande tillfällen kontrollen
    • över personens beteende. Oförmögen att minnas viktig personlig information. Ofta
    • finns goda och onda personligheter; ofta följd av långvarigt och extremt
    • barndomstrauma.
  68. Depersonalisationssyndrom
    • – känsla av utanförskap, avskildhet från eller främlingskap gällande den egna
    • personen/kroppen/tankarna, som vore utomstående betraktare. Kan känna sig som en robot eller som allt är en film eller dröm eller betraktar sig själv utifrån. Kan känna att saknar kontroll över egna handlingar eller tal; har dock kvar realitetstestning (till skillnad från vid psykos).
  69. Dissociativt syndrom
    UNS – när kliniska störningen domineras av dissociativa symtom men något kriterie för specifik dissociativ störning inte uppfyllt.
  70. Strukturell dissociation
    • teori av Nijenhuis, Steel och van der Hart.
    • Menar att skett en strukturell uppdelning av självet; olika delar av personligheten har inte kunnat integreras. Smärtsamma upplevelser isoleras inom en del av personligheten och inte integreras i självbiografiska minnet. Smärtsamma psykiska trauman leder till delning av personligheten i olika delar som styrs av de psykobiologiska handlingssystemen, utmärks av en Apparently normal part of personality, ANP och en mer emotional part of personality, EP.
  71. Screeningformulär för dissociation?
    DES, dissociative experience scale

    Dis-Q, dissociation questionnaire

    CDC, child dissociative checklist

    A-DES, adolescents dissociative experience scale.
  72. Screeninginstrument för somatoform dissociation
    SDQ-20, somatoform dissociation questionnaire

    • SDQ-5, somatoform
    • dissociation questionnaire
  73. Djupintervjuer för dissociation?
    SCID-D, structured clinical interview for DSM-IV dissociative disorders

    IDDTS, interview for dissociative disorders and trauma related symtoms
  74. Färdigheter för att klara dissociation?
    Komma över fobi för inre upplevelser, lära sig reflektera, starta arbetet med dissociativa delar, utveckla en känsla av inre säkerhet.

    Behandling vid komplex traumatisering och dissociation stort fokus på stabilisering!
  75. Vad är förberedande åtgärder vid behandling av PTSD?
    • Förberedande åtgärder innefattar terapeutisk allians, psykoedukation och
    • självstabilisering (eftersom traumaminnen kan leda till nedsatt impulskontroll,
    • bra vara medveten och förberedd på, träna avslappning eller inre visualisering
    • av trygghet, styrka osv).
  76. Vad är Emotional processing theory?
    • känslobearbetningsmodellen talar om felaktiga emotionella kopplingar/minnesnätverk som gör att ser en koppling mellan stimuli och traumat
    • fast ingen verklig koppling finns. Hur ser ut beror på vilka scheman hade före
    • traumat, vad man registrerade under traumat och hur man processade det
    • kognitivt efter traumat. Kognitiv omstrukturering och exponering (rädslan måste
    • aktiveras för att kunna processas) korrigerar de felaktiga
    • minnesnätverkskopplingarna mellan emotion och tanke/stimuli genom att ersätta
    • med ny information/upplevelse. Exponeringen kan ske in vivo eller in vitro
    • (imaginär).
  77. Stressvaccinering SIT
    • Metod utvecklad för att hantera ångestsymtom, menar att
    • ångest betingad vid traumat och sedan generaliserad. Innefattar undervisning,
    • muskelavslappning, andningsövningar, rollspel, styrande av inre dialog, gradvis
    • in-vivo exponering och tankestopp.
  78. Kognitiv processterapi
    • Ursprungligen utvecklad för behandling av PTSD hos våldtäktsoffer. Kognitiva metoder samt exponering men huvudsakligt fokus på
    • kognitiva. Särskilt i att utmana problematiska uppfattningar som
    • skuldbeläggning och mentalt förneka traumat.; senare även jobba med mer
    • generelasierade negativa uppfattningar orsakade av traumat, som säkerhet,
    • kontroll, makt m.m. Exponeringen oftast en skriftlig redogörelse som ska läsas
    • upp för terapeuten och sig själv hemma.
  79. Kognitiv terapi
    • Tolkningen av händelsen snarare än själva händelsen som avgör det känslomässiga tillståndet. Identifiera och utmana negativa
    • automatiska tankar och värderingar/uppfattningar gällande säkerhet, fara, trygghet och självbilder som bidrar till fortsatt känsla av hot-
  80. Avslappningsträning
    • Kan användas som del av annan behandling, som SIT, eller som huvudbehandling.
    • Syfte är att skapa förutsättningar för att minska ångest.
  81. Eye Movement Desensitization and Reprocessing, EMDR
    • Pendlande ögonrörelser i jämn takt minskar
    • obehagsupplevelsen i samband med störande minnen. Anses hjälpa till att
    • integrera minnena. Behöver inte vara ögon utan även andra typer av dubbel
    • uppmärksamhetsstimulering som taktil eller auditiv stimulering.
  82. Syftet med EMDR?
    MDR syftar till att aktivera vår förmåga att hantera den påverkan traumat har på oss idag.

    • EMDR-metoden kan hjälpa till att minska
    • laddningen i bilderna och känslorna som är förknippade med traumat.
  83. Brief Eclectic Psychotherapy, BEP
    • Kort, problemfokuserad psykoterapi baserad på kombination av
    • kbt, pdt och stödjande terapier.
    • Syfte att reducera posttraumatiska stressymtom, hjälpa dem integrera den traumatiska händelsen i sina liv och återta kontrollen.
    • Psykoedukation, imaginär exponering, brevskrivande till den som ges skulden, ta-farväl-ritual där bränner brevet.
  84. Symboldrama
    • Besläktat med hypnos. Stark betoning på inre visualisering. Beskrivs som mer skonsam än andra traumafokuserade metoder; även som komplement
    • för komplext traumatiserade personer. Innebär ett försiktigt närmande och
    • utforskande av det traumatiska materialet, vilket gör klienten mer förberedd
    • för mer fokuserad traumabearbetning.
  85. Kroppsorienterad terapi
    För personer med alexitymi (oförmåga att identifiera eller verbalisera känslor). Närma sig den traumatiserade patienten med utgångspunkt från kroppsliga symtom och spänningar.
  86. Vad är kreativa terapier och när kan det vara bra?
    Kreativa terapier är bild-, musik-, dans- och dramaterapi. Traumaminnen kan vara lagrade i icke-verbal form, de kreativa formerna blir en slags exponering. Rollspel och liknande rymmer kognitiv omformulering. Stresshantering genom avslappning och djupandning ingår ofta.

    Speciellt hjälpsamt för barn, alexityma personer, samt starkt intellektualiserande patienter som använder ord som hinder för att bearbeta traumat.

What would you like to do?

Home > Flashcards > Print Preview