Biologi kap 18

Card Set Information

Author:
takitchi
ID:
207542
Filename:
Biologi kap 18
Updated:
2013-03-15 20:28:48
Tags:
Biologi kap 18
Folders:

Description:
Biologi kap 18
Show Answers:

Home > Flashcards > Print Preview

The flashcards below were created by user takitchi on FreezingBlue Flashcards. What would you like to do?


  1. 1. Beskriv hur transportsystemet fungerar hos kräftdjur, daggmaskar, fiskar, groddjur resp. kräldjur.
    1. Kräftdjur: Öppet blodomlopp, hjärta i ryggpartiet. Daggmaskar: Slutet blodomlopp, många ”pulserande kärl”. Transport framåt kroppen i ryggkärlet, bakåt i bukkärlet. Fiskar: Slutet, tvårummigt hjärta, en ”slinga”. Groddjur: Dubbel ”slinga”, men trerummigt hjärta, alltså blandning av syrerikt och syrefattigt blod. Kräldjur: Liknande groddjur, men ibland bättre separation av syrerikt och syrefattigt blod.
  2. 2. Vad menas med a) öppet resp. slutet blodomlopp? b) enkelt resp. dubbelt blodomlopp?
    2. a) Öppet: Blodet ”skvalpar kring” i hela kroppshålan. Slutet: Blodet håller sig till blodkärlen. b) Enkelt: På ett komplett kretslopp passeras hjärtat en gång. Dubbelt: Två gånger.
  3. 3. Vilka "rum" finns i människans hjärta?
    3. Två förmak, två kammare.
  4. 4. Hur ser segel- resp. fickklaffar ut, var finns de, och vilka uppgifter har de?
    4. Segel: Ganska långa och ”trådiga” hinnor, mellan förmak och kammare. Fick: Som mer distinkta ventiler; mellan kammare och artär.
  5. 5. Hur många hjärtslag per min gör vanligtvis en vuxen person i vila?
    5. 60–70 slag/minut.
  6. 6. Hur samordnas hjärtats slag, och hur kan man ta reda på om hjärtat fungerar som det ska med hjälp av samordningsmekanismen?
    6. Första impulsgivaren är SA-noden i höger förmaks vägg. Viss fördröjning sker innan AV-noden aktiveras, och sedan sprids en impuls genom väggen mellan kamrarna, så att hela ”kammarpaketet” drar ihop sig samordnat. De elektriska impulserna kan registreras utanpå kroppen – EKG!
  7. 7. På vilka två sätt ökas hjärtats kapacitet vid hårdare kroppsarbete?
    7. Ökad slagvolym, ökad pulsfrekvens.
  8. 8. Varför är blodtrycket i venerna mycket lägre än det i artärerna?
    8. Blodet har pressats genom kapillärerna, venerna har större sammanlagd volym än artärerna.
  9. 9. Hur kan blodet komma tillbaka till hjärtat trots det låga trycket i venerna?
    9. Klaffar hindrar blodet att strömma baklänges, skelettmusklernas rörelse pressar fram blodet.
  10. 10. Blodtrycket i lungartären är betydligt lägre än i aorta. Ser du något samband med hur hjärtmuskeln är uppbyggd?
    10. Jo, höger kammarens vägg är tunnare än den vänstra kammarens.
  11. 11. Hur låter hjärtat i stetoskop, och vilka händelser motsvaras av de olika ljuden?
    11. Brukar skrivas som ”lub-dup”, dvs. två ljud något olika i ton ganska tätt, och sedan en något längre paus. Motsvarar när segelklaffarna resp. fickklaffarna sluts, och tiden där emellan är alltså systole.
  12. 12. Vilken roll i kretsloppet har artärer resp. vener?
    12. Artärer: För blodet från hjärtat. Vener: För blodet till hjärtat.
  13. 13. Vilka likheter resp. skillnader finns i uppbyggnaden av artärer och vener?
    13. Samma vävnadslager, men venerna har tunnare väggar och inte lika kompakta vävnadslager som artärerna.
  14. 14. Vad menas med kapillärer?
    14. De tunna blodkärlen ute i vävnaderna. Här sker ämnesutbytet mellan blodet och vävnadscellerna.
  15. 15. Hur kan blodflödet genom kapillärerna styras?
    15. Genom slutmuskler, sfinktrar, vid blodkärlens förgreningar.
  16. 16. Hur styrs hjärtfrekvens resp. blodtryck?
    16. Hjärtfrekvens: Både inneboende rytm och de autonoma nervsystemet (sympatiska ökar frekvensen, parasympatiska minskar; se kapitel 22). Blodtryck: Bl.a. tryckreceptorer i halsartärerna. Hormoner som reglerar urinmängden från njurarna.
  17. 17. Vilken uppgift har kransartärerna?
    17. Förse hjärtmuskeln med syre och näringsämnen.
  18. 18. Hur stor volym blod brukar hjärtat pumpa ut i kroppen vid varje pulsslag?
    18. Ca 70 cm3.
  19. 19. Med tanke på blodvolymen, hjärtats slagvolym och antalet hjärtslag per minut, hur lång tid tar det för allt blod att passera genom hjärtat?
    • 19. Ca 1 minut, dvs. minutvolymen blir 70 x 70 cm3, = 4 900 cm3, och man
    • brukar säga att en vuxens blodvolym kan vara kring 5 liter.
  20. 20. Vilka krafter får näring att passera från kapillärerna till cellerna resp. avfallet från cellerna till kapillärerna?
    20. Diffusion, ibland även aktiv transport.
  21. 21. Vilka är blodets två huvudbeståndsdelar - alltså deras speciella namn?
    21. Blodplasma resp. blodkroppar (blodceller).
  22. 22. Hur bildas blodkropparna?
    22. Från stamceller i benmärgen.
  23. 23. Vilken roll har albuminer i blodet?
    23. Ge lämplig osmotisk potential.
  24. 24. Vilka antikroppar och antigen förekommer i de olika blodgrupperna? Vilken betydelse har dessa antikroppar och antigen vid blodtransfusion?
    24. A: Antikropppar i blodplasman mot B; A-antigen på de röda blodkropparnas yta. B: Antikropppar i blodplasman mot A; B-antigen på de röda blodkropparnas yta. AB: Inga antikropppar i blodplasman mot blodkroppsantigen A eller B; A- och B-antigen på de röda blodkropparnas yta. 0: Antikropppar i blodplasman mot både A och B; inga A- eller B-antigen på de röda blodkropparnas yta. Om en person får ”fel” blod ges vid transfusion, klumpar blodkropparna ihop sig. Då täpps kapillärerna till. De ihopklumpade blodcellerna bryts ner, och nedbrytningsprodukterna kan allvarligt skada njurarnas nefroner.
  25. 25. Vilken betydelse kan Rh-faktorn ha vid graviditet?
    25. En Rh-negativ kvinna, gravid med ett Rh-positivt barn, bildar antikroppar mot barnets blod. Första graviditeten är inget problem, men för att nästa barn inte ska drabbas av en immunreaktion, får kvinnan efter första förlossningen en injektion med Rh-antikropppar.
  26. 26. Beskriv kortfattat hur blodets levring går till.
    26. Det slutliga steget är att fibrinogen omvandlas till olösligt fibrin, då levras blodet. Omvandlingen katalyseras av trombin, som självt först måste bildas ur protrombin. För att det ska ske skickar skadad vävnad signaler som lockar till sig trombocyter (blodplättar), och från båda dessa skickas signaler som leder till omvandlingen protrombin è trombin.
  27. 27. Vad menas med serum, och vad innehåller det?
    27. Blodplasma utan fibrinogen, innehåller alltså vatten och diverse lösta ämnen. Proteiner, salter, glukos, aminosyror och liknande, hormoner, avfallsämnen…
  28. 28. Hur bildas lymfan?
    28. Vätska pressas alltid ut i vävnaderna från kapillärarna, men allt återtas inte på "vensidan". Överskottsvätskan samlas i stället upp av lymfkärl.
  29. 29. Hur uppstår ateroskleros (åderförfettning)? Hur kan den motverkas? Vad kan man annars råka ut för?
    29. Inlagring av fett och kalciumsalter i blodkärlens väggar. Motverkas av vettig kost, motion, i krislägen kolesterolsänkande läkemedel. Blodproppar kan fastna och täppa till kärlen, kan ge infarkt. Både hjärtinfarkt och motsvarande i hjärnan (som medför en typ av "stroke") är livshotande händelser.
  30. 30. Vilka är riskerna med högt blodtryck?
    30. Större risk för infarkter, även direkt bristning av kärl i hjärnan (hjärnblödning).
  31. 31. Vad menas med hjärtinfarkt?
    31. Stopp i något av hjärtats kranskärl. Kan leda till att hjärtats rytm störs man kan förstås dö om hjärtat inte längre pumpar ordentligt.
  32. 32. Vad kan man råka ut för om blodet har för låg halt albumin?
    32. Ödem, dvs. vätskeansamling i vävnaderna, eftersom inte tillräckligt med vatten tas tillbaka från vävnaderna till blodet med hjälp av osmos.
  33. 33. Vad menas med anemi, och vad kan den bero på?
    33. "Blodbrist", dvs. låg halt hemoglobin. Kan bero på brist på järn, eller på vitamin B12. Järnomsättningen beror både på hur effektivt upptaget är i tarmen och hur mycket personen förlorar, t.ex. via menstruationsblödning.
  34. 34. Vilka kirurgiska metoder kan man använda för att behandla personer med förträngda kranskärl?
    34. Mest drastiskt: Bypass-operation. Man tar blodkärl från benet på patienten och ”kopplar förbi” det förträngda stället i något av kranskärlen. Det kräver att kirurgen går in genom bröstkorgen, alltså ett stort ingrepp. Enklare: ”Ballongvidgning”. Man går in via en artär och ”blåser upp” kranskärlet. Sedan sätter man ofta in ett litet rör av metalltrådsnät. Patienten kan lämna sjukhuset efter någon dag.

What would you like to do?

Home > Flashcards > Print Preview