Biologi kap 20

Card Set Information

Author:
takitchi
ID:
207545
Filename:
Biologi kap 20
Updated:
2013-03-15 20:48:08
Tags:
Biologi kap 20
Folders:

Description:
Biologi kap 20
Show Answers:

Home > Flashcards > Print Preview

The flashcards below were created by user takitchi on FreezingBlue Flashcards. What would you like to do?


  1. 1. Ge några argument för att alla organismer behöver ett försvar.
    1. Livet innebär ”äta eller ätas”, dvs. alla kan vara en näringsresurs för många parasiter. Om man inte kan hålla undan parasiterna kanske de tar över helt och hållet, dvs. man dör.
  2. 2. Hur kan växter försvara sig mot angripare?
    2. Illasmakande ämnen, giftiga ämnen, locka till sig parasiterande djur, taggar osv. Vaxskikt, inkapsling av virusangripna celler.
  3. 3. Vad menas med att alla djur tycks ha ett icke-specifikt försvar?
    3. Ett försvar som reagerar ganska lika på allt främmande, oavsett om organismen har träffat på detta främmande tidigare eller ej.
  4. 4. Varför är det en fördel att som ryggradsdjur även ha ett specifikt försvar?
    4. De kan försvara sig särskilt effektivt mot speciella angripare som de träffat på tidigare, olika i olika miljöer.
  5. 5. Nämn några vägar för smittsamma organismer att komma in i människokroppen.
    5. Mag-tarmkanalen, luftvägarna, huden, ögonen.
  6. 6. Vilka tre försvarslinjer brukar man tala om i människokroppen?
    6. Hud m.m., vita blodkroppar som ”äter” bakterier etc., och det egentliga immunförsvaret.
  7. 7. Hur hejdas allra först bakterier som försöker tränga in i vår kropp? Jämför de olika vägarna.
    7. Huden: Ofta ”snälla” bakterier; Mag-tarmkanalen: Saliven är delvis bakteriedödande, magsaftens låga pH stoppar många organismer. Ögonen: Tårvätskan har det bakteriedödande enzymet lysozym.
  8. 8. Beskriv fyra typer av vita blodkroppar.
    8. Makrofager, monocyter: Äter, presenterar för hjälparceller. Granulocyter: Olika typer har olika uppgifter; Neutrofila: Äter Eosinofila: Bekämpar parasitmaskar. Basofila: Bildar histamin, heparin. NK-celler: Bekämpar cancerceller och virusinfekterade kroppsceller. Mastceller: I slemhinnor, bildar histamin och heparin. Dendritiska celler: Dödar, presenterar för T-hjälparceller.’
  9. 9. Vilken är skillnaden mellan infektion och inflammation?
    9. Infektion: Det vi drabbas av, dvs. t.ex. bakterier eller virus tränger in i kroppen. Inflammation: Försvarsreaktion från kroppen; ofta rodnad och svullnad.
  10. 10. Vad menas med antigen resp. antikropp?
    10. Antigen: Ytegenskaper, särskilt på det som tränger in. Antikropp: Speciellt protein som bildas för att oskadliggöra det främmande.
  11. 11. Vad är konstant resp. variabelt i antikroppens struktur?
    11. Större delen är konstant, medan bindningsytan för antigen varierar.
  12. 12. Hur mognar lymfocyter, och vilka uppgifter har de olika typerna?
    12. Bildas alltid i benmärgen. B-celler mognar där, och har som roll att producera antikroppar och bevara ”minnet” av vissa angripares antigen, och därmed vilka antikroppar som passar. T-celler mognar i Thymus (brässen). Hjälparceller samordnar, ”Mördarceller” oskadliggör, Suppressorceller dämpar överdrifter i immunförsvaret. Även minnseceller.
  13. 13. Hur och vid vilka tillfällen bildas anti-kroppar?
    13. Det finns mängder av B-celler som skulle kunna bilda antikroppar mot något speciellt antigen. När de träffar på ”sitt” antigen så omvandlas de till plasmaceller, och delar sig. Dessutom bildas minnesceller. Plasmacellerna bildar mängder av de speciella antikropparna.
  14. 14. Hur kan antikroppar sedan bidra till kampen mot en angripare?
    14. Antikropparna fastnar på angriparna, vilket kan leda till att angriparna a) klumpar ihop sig – de blir på så sätt oskadliggjorda, b) ”märks” för makrofager - som äter upp dem, c) får cellmembranet förstört med hjälp av ”komplement”.
  15. 15. Hur kan makrofager tala om för T-hjälparceller att någon sjukdomsframkallande organism har tagit sig in i vår kropp, och vad gör sedan T-hjälparcellen?
    15. De äter upp angripare, och presenterar dess antigen, ihop med sitt eget, för en T-hjälparcell. T-hjälparcellen drar sedan igång övriga celler.
  16. 16. Förklara varför en sjukdom som mässling fungerar så här: a) Man blir sjuk första gången man utsätts för viruset, men tillfrisknar. b) Om man senare i livet kmr i kontakt med mässlingssjuka personer märker man inga sjukdomssymptom alls.
    16. a) Viruset hinner föröka sig så pass att man blir sjuk, men immunförsvaret hinner så småningom ikapp. b) Minnescellerna aktiveras så snabbt och sätter igång med antikropp-produktion, att viruset knappast hinner föröka sig alls.
  17. 17. När det fungerar som det gör med mässling, hur kan det då komma sig att man kan drabbas av förkylningar flera ggr varje år?
    17. Det är fråga om många virus, och dessa muterar.
  18. 18. Vad menas med autoimmuna sjukdomar? Ge tre exempel!
    18. Immunförsvaret angriper egen vävnad. Ex. ledgångsreumatism, MS, diabetes, glutenintolerans.
  19. 19. Hur uppkommer en allergisk reaktion?
    19. Immunförsvaret uppfattar något ofarligt som ”farligt” och startar en inflammationsreaktion.
  20. 20. Vad är det oftast i miljön som utlöser en allergisk reaktion.
    20. Pollen, djurdamm och diverse födoämnen.
  21. 21. Vilka celler är överdrivet aktiva vid allergier, vad är de annars till för, och vilket ämne orsakar snuva och svullnad i samband med allergierna? Hur hänger olika händelser ihop för att allergisymptomen ska utlösas?
    21. Mastceller är överaktiva, men borde istället hindra parasiter. Histamin frisätts. Antigenet fastnar på antikroppar som sitter på mastcellerna, blåsor med histamin frigörs.
  22. 22. Vad måste ett patogen kunna klara av för att orsaka sjukdom?
    22. Den måste bl.a. hitta en lämplig plats att föröka sig på inuti värdorganismen, överleva attacker från värdorganismens immunförsvar och till sist ta sig ut ur den för att sprida sig vidare till nästa offer.
  23. 23. Vad är problematiskt med antibiotikaanvändning?
    23. Dels tar antibiotika död på den egna, nyttiga bakteriefloran, dels kan bakterier utveckla resistens mot antibiotika om det används i stor omfattning – vilket är fallet, och som konsekvens kommer det till slut inte finnas några bakteriebekämpande läkemedel kvar att ta till.
  24. 24. Finns det några botmedel mot virus, eller något annat sätt att bekämpa dem?
    24. Det finns läkemedel som lindrar somliga virusinfektioner, som acyklovir mot herpes och AZT mot hiv. I dessa fall stör de virusets replikation. Det finns också vaccin mot somliga infektioner, t.ex. kondylom (humant papillomvirus) som orsakar könsvårtor.
  25. 25. Varför kan en hiv-infektion få så allvarliga följder?
    25. Immunförsvaret sätts ur spel, man kan drabbas av mängder med olika infektioner, som friska personer knappast störs av.
  26. 26. Förklara varför inte alla aids-drabbade personer dör av exakt samma sjukdom.
    26. Immunförsvaret är allmänt nedsatt, så man kan inte försvara sig mot någon infektion över huvud taget.

What would you like to do?

Home > Flashcards > Print Preview