B2 webb

• frontalloben
• parietalloben
• occipitalloben
• temporalloben

reglering av emotioner, impulskontroll, initiativ

arbetsminne, problemlösning, planering (tex du löser ett mattetal)

förberedelse av en rörelse ( tex aktivitet för att du ska lyfta ett finger utan att du medvetet bestämt dig)

medvetna rörelser (du rör en hand)

känsel från olika kroppsdelar

tex du hittar hem från skolan

rumsuppfattning. du ser att din drink står 30 cm från dig

komplext seende. uppfattning om vad ett objekt är (ex du ser att det är en drink)

här finns förmågan att se, uppfatta ljusvågor

skift och talförmåga. du kan skriva korrekt

koordination av rörelser. tex du kan skriva korrekt på ett tangentbord

tal och ordförståelse. du kan utan problem tolka vad någon säger

att du kan registrera hörsel

motoriskt tal. du kan tala rätt, uttala och betona korrekt

kommunikation mellan hemisfärverna

växelstation. kopplar om intryck till rätt del av cortex. tex syncentrum får ta del av det ljus ögonen registrerar

emotioner, uppmärksamhet, dagdrömmeri. tex du känner äkta glädje när du får en komplimang.

minneskarta. inlagring av minnen (du minns vart du bor)

reglerar sömn genom produktion av melatonin

livsuppehållande funktioner som andning, blodtryck, hjärtverksamhet, kräkreflexer osv.

samlingsnamn för pons, förlängda märgen och mitthjärnan

retikulära aktivations systemet. vakenhet

härifrån utgår alla kranialnerver. första indikationen på REM-sömn syns här.

larmcentral, starka emotioner, tex när du blir väldigt rädd för nånting

uppehåller homeostas. reglerar sömn, hunger, sexualdrift, temperatur osv..

körtel med direktkontakt med hypothalmus. utsöndrar hormoner som styr många andra körtlar i kroppen.

positiv förstärkning, emotionell motivation. dopaminpåslag vid intag av droger

social kognition, tex när du bedömer andra människors beteende

• läsion
• ablation

• dorsal view =the where pathway
• ventral viev =the what pathway

• ex. post facto studie
• transkraniell magnetisk stimulering
• hypotermisk metod

• neuralrör
• proliferation
• differentiering
• migration
• myelinisering
• synaptogenes
• neural Darwinism
• NGF

• dendriter
• cellkropp
• axon hillock
• axon
• myelinskidor
• ranviersnod
• terminalknappar
• lysosomer
• mitokondrier
• ribosomer

• lokala neuron
• interneuron
• sensoriska neuron
• spegelneuron

• Lokala neuron
• interneuron
• sensoriska neuron
• spegelneuron

• oligodendrocyter
• schwannceller
• astrocyter
• microglia
• radialglia

• schwanceller
• oligodendrocyter
• mikroglia
• astrocyter
• radialglia

skillnad i elektrisk laddning mellan insidan och utsidan av cellmembranet. i viloläge är cellens insida negativt laddad och insidan är positivt laddad. eftersom fysiken vill ha balans kommer positiva joner dras till insidan av cellen. Na+

skillnad i koncentration av olika sorters joner mellan insidan och utsidan av cellmembranet. i viloläge är koncentrationen av Na+ joner högre utanför än innanför cellen. eftersom balans eftersträvas kommer Na+ joner att dras till insidan av membranet

• 
• http://www.youtube.com/watch?v=9euDb4TN3b0

• absolut refraktionsperiod (1ms)
• otillräcklig stimulering
• lokalbedövning

• Blod-hjärnbarriären är mycket tätt sammanfogade kapillärväggar i hjärnans blodkärl som skyddar hjärnvävnaden. Blod-hjärnbarriären hindrar vissa droger, läkemedel och celler (till exempel vita blodkroppar), mikroorganismer) från att lämna blodbanan och nå hjärnans nervceller.
• Små oladdade molekyler såsom O₂ och CO₂ tar sig igenom med lätthet. Detta gäller även vissa fettlösliga molekyler. Det sker en aktiv transport glukos, vissa vitaminer, vissa hormoner och vissa aminosyror genom membranet. De flesta andra ämnen kan dock inte ta sig igenom vilket skyddar hjärnan från skadliga kemikalier. De flesta bakterier och virus kan inte ta sig in till hjärnan. Det finns dock vissa undantag. Tex vissa retrovirus (HIV, herpes mfl). När dessa korsat blod-hjärn barriären finns de kvar i hjärnan i resten av individens liv även om tex mikroglia kan bidra till att sakta ned virusets reproduktion. vanligtvis försvinner virus genom att infekterade celler talar om för immunförsvaret att döda både cellen och viruset som har infekterat den. Eftersom neuroner sällan återbildas skulle ett sådant system vara förödande för hjärnan.

• computerized tomografy
• kontrastmedel-röntgen-bildvisa bilder av hjärnan

• elektroencefalograf
• mäter hjärnbarkens spontana elektriska aktivitet

elektroder detekterar neuronal aktivitet

• Magnetic resonance imaging
• elektromagnetisk teknik -vattenatomrotation

• funktionell MRI
• elektromagnetisk teknik homoglobin/syre

• positronkamera
• positron-emission tomografy
• injektion svagt radioaktivt glukosliknande ämne. Gammadetektorer avläser metabolism

• blodflödesmätning
• inhalering svag radioaktiv gas
• gammadetektorer avläser blodflöde

• Excitatory postsnyaptic potential
• En tillfällig graderad depolarisering av en postsynaptisk cell som orsakats av en presynaptisk cell. Kommer öka chansen till en aktionspotential (depolarisering). Om detta inte överstiger tröskelvärdet kommer cellen snart att återgå till ursprungsladdning

• Serotonin
• acetylkolin
• orexin
• oxytocin
• glutamat
• histamin
• substans P
• CCK
• NO
• Dopamin-noradrenalin-adrenalin

• Inhibitory postsynaptic potential
• en hyperpolarisering av cellen vilken antingen får kaliumjoner att lämna den eller kloridjoner tränga in. Detta försvårar i sin tur en aktionspotential.

• GABA
• Endorfin
• adenosin
• neuropeptid Y
• (serotonin)
• (Dopamin)

• GABA
• glutamat
• glycerine
• aspartate

Acetylkolin

• serotonin
• dopamin
• noradrenalin
• adrenalin

• endorfiner
• substans P
• neuropeptid Y
• mfl

• ATP
• adenosin

• NO (kväveoxid)
• CO (kolmonoxid)

• neurotransmittor binder på en receptor på den postsynaptiska cellens membran vilket leder till att en viss typ av jonkanaler öppnas på detta membran
• äger rum snabbt, ibland inom loppet av mindre än en millisekund.

• uppstår när en neurotransmittor binder på en receptor och sätter igång en sekvens av metabolistiska reaktioner inuti det postsynaptiska neuronet. 
• Dessa effekter sker långsammare och varar längre än iontropic effekt. 
• märks från ca 30 ms efter att transmittorn frisläpptes och kan vara i sekunder, minuter eller längre.

• utsöndras från neuronernas cellkroppar, dendriter, sidan av axon
• utsöndras sällan efter en stimulering, krävs flera aktionspotentialer 
• efter att några dendriter stimulerats till att utsöndra neuromodulatorer kan detta i sin tur stimulera andra dendriter till att göra samma sak utan att vidare depolarisering sker.
• utsöndras inte i direkt anslutning till sina receptorer. de diffunderar åt olika håll och påverkar många andra neuron i närheten.

• utsöndras av körtlar och inte neuron
• utsöndras inte i direkt anslutning till sina receptorer utan skickas ut i blodbanan och binder sedan till alla mottagliga recpetorer. 
• Hormonernas funktion är att framförallt intitiera långvariga förändringar i flera delar av kroppen

• uppstår i cotex redan innan man fattat ett medvetet beslut om att utföra en rörelse. 
• Antyder att det inte är våra medvetna beslut som styr våra rörelser

• IPSP
• två funktioner
• 1. får postsynaptiska neuron att öppna sina kloridportar
• 2. genom att på postsynaptiska kaliumportar att öppna. 
• båda funktionerna leder till en hyperpolarisering av cellen.

• EPSP
• när det binder till ett postsynaptiskt neuron depolariseras det, vilket ökar chansen för en aktionspotential

• Problem med turnover
• 1. för låg produktion av neurotransmittor. Tex serotonin, vilket kan leda till depression
• 2. för hög produktion av neurotransmittor. tex dopamin vilket kan leda till schizofreni.

• skillnad i receptorer mellan individer. Man kan ha samma turnover men den ena får ändå signifikanta problem. Ju fler receptorer dessto mindre transmittor krävs generellt för att få en respons
• receptorena kan även vara mindre eller mera känsliga hos olika individer. En bidragande orsak till schizofreni tros vara brist på glutamatreceptorer i bl.a prefrontala cortex.

• blockerar receptorer
• schizofreni kan tex behandlas genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan. 
• biverkningar= tremor. 
• svårt att hitta rätt dos för att hindra dylika biverkningar. 
• problem med bristande affinity dvs förmåga att binda till rätt receptorer. eftersom individer skiljer sig i turnover och antal receptorer blir det ännu svårare att hitta rätt dos

tillverkning och frisättande av en viss signalsubstans

• förstärker eller imiterar en neurotransmittors effekt.
• Blockerar reuptake eller blockerar enzym 
• amfetamin=ökar frisättandet av dopamin.
• nikotin=stimulerar en sorts acetylkolinreceptorer.
• opiater= imiterar kroppens egna endorfiner, binder på samma receptorer.
• ett problem är att vi är olika i turnover och antal receptorer. dessutom har olika signalsubstanser många verkningsområden vilket gör det svårare att behandla just ett problemområde

överflödig signalsubstans tas upp och transporteras tillbaks för att återanvändas.

en autoreceptor är en presynaptisk receptor som stimuleras av samma neurotransmittor som det presynaptiska neuronet utsöndrar. dess funktion är att ge feedback till neuronet och reglera vidare frisättande av neurotransmittorn. dvs mer eller mindre!

• blockerar återupptaget av dopamin, noradrenalin och serotonin. Detta leder till längre verkan av neurotransmittorn. Beteendet förändras framförallt beroende på dopaminet och i andra hand på serotoninet. 
• effekter: sämre uppmärksamhet och inlärning, samt impulsivitet
• crash: dopamin ackumuleras i synapsklyftan. detta överskott försvinner dock snabbare än det presynaptiska neuronet hinner syntetisera nytt dopamin för att ersätta det. Detta leder i sin tur till ett depressivt tillstånd

• amfetamin
• ecstacy

• kokain
• crack

• stimulantia
• inhiberar adenosin som inhiberar acetylkolin och dopamin= ökad acetylkolin och dopamin

• stimulantia
• stimulerar acetylkolin och dopaminreceptorer.

• aktiverar endorfinreceptorer=ökar endorfinaktiviteten. 
• endorfin inhiberar GABA, som inhiberar dopamin
• nettoeffekt ökad dopaminaktivitet.

• minskad glutamataktivitet 
• minskad GABA-aktivitet 
• nettoeffekt: ökad dopaminaktivitet

• verkar som stimulantia i låga doser.
• ökar frisättandet av dopamin. i högre doser ökar det frisättandet av serotonin som leder till förändringar i kognition och perception. förändringarna innebär minskade nivåer av ångest och depressivitet. när drogens effekt avtar följer letargi och depression. Många självmord efter ett rus
• frekventa intag förstår neuron som innehåller serotonin för att det höjer kroppstemperaturen och bildar väteperoxid vilka båda är skadliga för neuronet.

LSD har en kemisk struktur som påminner om serotonin. detta möjliggör att den kan påverka vissa serotoninreceptorer. När dessa stimuleras vid olämpliga tidpunkter eller i längre tidsperioder än vanligt leder det till förändrat beteende och förändringar i sinnesintryck

• morfin är endorfinagonist. Fungerar genom att binda till endorfinreceptorer i hjärnan. Endorfin verkar genom att inhibera GABA, vilket i sin tur inhiberar dopamin. 
• nettoeffekt: Mer dopamin. 
• Endorfinet har dock egna effekter i kroppen självständiga från dopamineffekterna. Dessa är bla minskad smärtkänslighet och minskad uppmärksamhet på omvärldsproblem.

innehåller koffein som drar samman blodkärl i hjärnan och hindra adenosin från att inhibera dopamin och acetylkolin genom att binda till adenosinreceptorer i hjärnan. Eftersom acetylkolin är arousalhöjande leder minskad inhibering till ökad arousal.

• påverkar en viss GABA receptor i hjärnan så att GABA verkar längre. Alkoholen måste kombineras med GABA för att ha en effekt. GABA är inhibitorisk neurotransmittor så inhibering av denna leder till minskad hjärnaktivitet. 
• alkohol blockerar glutamatreceptorer i hjärnan. Glutamat är exitatorisk så minskad glutmat leder till minskad hjärnaktivitet 
• Den minskande effekten på hjärnan leder till minskad inhibering av riskabla beteenden så har alkohol en hämningsdämpande effekt. denna dämpning tillsammans med att alkohol har en ökad stimulering på dopamin och opiatreceptorer leder till att alkohol har en ångestreducerande effekt

• långsam utveckling
• börjar ofta efter 25 år
• könsneutralt
• ingen signifikant hertiabilitet

• utvecklas snabbt
• börjar ofta före 25
• flest män 
• signifikant hertiabilitet.

antagoniserar effekterna av enzymet acetaldehyd-dehydrogenas som bryter ned acetaldehyd som är giftigt för kroppen

detta leder till att de som dricker alkohol med antabus mår väldigt illa

fungerar bäst för motiverade personer då det annars finns risk att illamåendet förknippas med medicinet och inte med alkohol

• verkar genom att blockera opiatreceptorer i hjärnan
• minskar behagskänsla

• gör avvänjningsperioden lättare.
• avvänjningsperioden karaktäriseras av ökad hjärnaktivitet
• minskar hjärnaktiviteten genom att genom att blockera glutamatreceptorer i hjärnan vilket minskar aktiviteten

• består av beståndsdelar från födan
• de syntetiseras i neuronen. 
• de flesta neurotransmittorer syntetiseras i presynaptiska terminalen 
• neuropeptider syntetiseras i cellkroppen och transporteras sedan ned till presynaptiska terminalen genom axonet. Dessa kan även frigöras från flera delar av cellen.

• EPSP
• Acetylkolin förekommer också i hjärnans cortex där det verkar upprätthålla den normala elektriska aktiviteten och därmed vakenhet. En sjukdom som tros orsakad av förlust av acetylkolinceller i hjärnan är Alzheimers sjukdom. Det parasympatiska nervsystemet använder endast acetylkolin som neurotransmittor. Så länge acetylkolin är bundet till sina receptorer i synapsen skickas signalen "på" till muskeln, dvs. muskeln drar ihop sig. Då muskeln ska slås av bryts acetylkolin blixtsnabbt ned av enzymet acetylkolinesteras.

• EPSP (IPSP)
• Dopamin förekommer i en rad viktiga system som bland annat reglerar motorik, vakenhet, glädje, entusiasm, och koncentration

• (EPSP)
• Utsöndring av noradrenalin sker vid flykt- och kamprespons (fight or flight).

• (EPSP)
• Adrenalin utsöndras kontinuerligt, men extra utsöndring sker vid exempelvis hårt fysiskt arbete, psykisk stress och ilska. Adrenalinet försätter kroppen i "alarmberedskap", bereder kroppen på att fly eller slåss, människans flykt- och kamprespons(fight or flight). Adrenalin ökar prestationsförmågan kortsiktigt och gör det möjligt att fly eller slåss och utsöndras därför vid upplevda yttre hot. Det utsöndras även vid störda stressreaktioner, som panikångest.

• (EPSP)
• Även om signalsubstansens ursprungliga syfte var att sprida budskapet i kroppen om djuret befinner sig i en näringsrik eller näringsfattig miljö så använder djur med avancerade nervsystem serotonin generellt till att indikera för kroppen om djuret befinner sig i en gynnsam eller ogynnsam miljö. Exempelvis påverkas serotoninkoncentrationen i nervsystemet hos leddjur och ryggradsdjur av djurets sociala status. När ett djur blir mätt eller vinner revirstrider höjs serotoninnivån i det tillfälligt. Om detta sker upprepade gånger under längre tid sker en anpassning i nervsystemet så att proportionerna mellan olika serotoninreceptorer förändras. Eftersom serotoninreceptorerna har olika effekt på djurets aggressivitet och könsdrift så kan serotonin anpassa djurets beteende till dess sociala status.

• (EPSP)
• är en exitatorisk aminosyra som fungerar som signalsubstans.
• Dess aktivering av intracellulära signalvägar nedströms NMDA-receptorn är viktig vid många former av synaptisk plasticitet, minne och inlärning.

• (IPSP)
• Utsöndring av GABA i en nervcells synaps hämmar nervcellen från att överföra impulser till nästa nervcell.

• (IPSP)
• Som signalsubstans fungerar glycin som en hämmande signalsubstans i ryggmärgen

• EPSP
• nervsystemet påverkar histaminet vakenhet och nyfikenhet, samt inlärning, minne och dygnsrytm.

• (EPSP)
• Oxytocinutsöndring är knutet till sexuella beteenden, upplevelser och reaktioner.
• Det verkar i sådana sammanhang ofta genom interaktioner och modulerare av andra hormoner.[9] Oxytocinnivåerna i plasma ökar vid sexuell upphetsning, och nivåerna korrelerar med orgasmens intensitet. Högre värden av dopamin, testosteron och oxytocin ökar det sexuella begäret och libido hos båda könen, adrenalin, testosteron, oxcytocin och östrogen ökar den sexuella upphetsningen, och noradrenalinet och oxytocinet påverkar orgasmen

Endorfin är ett peptidhormon (opioidpeptid) som kroppen tillverkar själv av proopiomelanokortin, och som lindrar smärta. Hormonet påverkar vår vilja att sova, äta och dricka. Endorfin utsöndras bland annat vid skratt, stress, motion, men även av sex och förälskelse.

• Gastrin är ett gastrointestinalt hormon som signalerar till magsäckens celler, epitelceller, att utsöndra magsaft (saltsyra och pepsinogen)
• Produktion av gastrin stimuleras i sin tur av lukt-, syn- och smaksinnerna.

• (EPSP)
• Kvävemonoxid har också en funktion som signalsubstans hos däggdjur, inklusive människan, och har effekten att det får glatt muskulatur runt blodkärl att slappna av lokalt varpå blodkärlen expanderar.
• Kognitiva processer

• EPSP
• arousal

• Smärta
• agera

• EPSP
• Mättnad

• IPSP
• inhiberar muskler

• hunger 
• mättnad