B2 webb

Card Set Information

Author:
maxkaymak
ID:
220700
Filename:
B2 webb
Updated:
2013-05-23 19:45:33
Tags:
psykobiologi
Folders:

Description:
kurs b2 psykologprogrammet i Lund
Show Answers:

Home > Flashcards > Print Preview

The flashcards below were created by user maxkaymak on FreezingBlue Flashcards. What would you like to do?


  1. hjärnans olika lober
    • frontalloben
    • parietalloben
    • occipitalloben
    • temporalloben
  2. orbitofrontala cotex
    reglering av emotioner, impulskontroll, initiativ
  3. dorsolaterala prefrontala cortex
    arbetsminne, problemlösning, planering (tex du löser ett mattetal)
  4. premotor area
    förberedelse av en rörelse ( tex aktivitet för att du ska lyfta ett finger utan att du medvetet bestämt dig)
  5. motoriska centret
    medvetna rörelser (du rör en hand)
  6. sensoriska centret
    känsel från olika kroppsdelar
  7. centrum för orientering
    tex du hittar hem från skolan
  8. dorsal stream
    rumsuppfattning. du ser att din drink står 30 cm från dig
  9. ventral stream
    komplext seende. uppfattning om vad ett objekt är (ex du ser att det är en drink)
  10. syncentrum
    här finns förmågan att se, uppfatta ljusvågor
  11. angular centurm
    skift och talförmåga. du kan skriva korrekt
  12. lillhjärnan
    koordination av rörelser. tex du kan skriva korrekt på ett tangentbord
  13. wernices area
    tal och ordförståelse. du kan utan problem tolka vad någon säger
  14. centret för hörsel
    att du kan registrera hörsel
  15. brocas area
    motoriskt tal. du kan tala rätt, uttala och betona korrekt
  16. hjärnbalken
    kommunikation mellan hemisfärverna
  17. thalmus
    växelstation. kopplar om intryck till rätt del av cortex. tex syncentrum får ta del av det ljus ögonen registrerar
  18. ringloben
    emotioner, uppmärksamhet, dagdrömmeri. tex du känner äkta glädje när du får en komplimang.
  19. hippocampus
    minneskarta. inlagring av minnen (du minns vart du bor)
  20. talkottkörteln
    reglerar sömn genom produktion av melatonin
  21. förlängda märgen (medula oblongata)
    livsuppehållande funktioner som andning, blodtryck, hjärtverksamhet, kräkreflexer osv.
  22. hjärnstammen
    samlingsnamn för pons, förlängda märgen och mitthjärnan
  23. RAS
    retikulära aktivations systemet. vakenhet
  24. Pons
    härifrån utgår alla kranialnerver. första indikationen på REM-sömn syns här.
  25. amygdala
    larmcentral, starka emotioner, tex när du blir väldigt rädd för nånting
  26. hypothalmus
    uppehåller homeostas. reglerar sömn, hunger, sexualdrift, temperatur osv..
  27. hypofysen.
    körtel med direktkontakt med hypothalmus. utsöndrar hormoner som styr många andra körtlar i kroppen.
  28. nucleus accumbens
    positiv förstärkning, emotionell motivation. dopaminpåslag vid intag av droger
  29. mediala prefrontala cortex
    social kognition, tex när du bedömer andra människors beteende
  30. invasiva metoder
    • läsion
    • ablation
  31. associations områden i hjärnan
    • dorsal view =the where pathway
    • ventral viev =the what pathway
  32. icke invasiva metoder för studier av hjärnan
    • ex. post facto studie
    • transkraniell magnetisk stimulering
    • hypotermisk metod
  33. Nicklas pillar duktigt, marias mödomshinna sitter nog nere
    • neuralrör
    • proliferation
    • differentiering
    • migration
    • myelinisering
    • synaptogenes
    • neural Darwinism
    • NGF
  34. motoriskt neuron beståndsdelar
    • dendriter
    • cellkropp
    • axon hillock
    • axon
    • myelinskidor
    • ranviersnod
    • terminalknappar
    • lysosomer
    • mitokondrier
    • ribosomer
  35. 4 andra neuron förutom motoriska
    • lokala neuron
    • interneuron
    • sensoriska neuron
    • spegelneuron
  36. LISS
    • Lokala neuron
    • interneuron
    • sensoriska neuron
    • spegelneuron
  37. olika sorters gliaceller
    • oligodendrocyter
    • schwannceller
    • astrocyter
    • microglia
    • radialglia
  38. SOMAR
    • schwanceller
    • oligodendrocyter
    • mikroglia
    • astrocyter
    • radialglia
  39. vad är elektrisk gradient?
    skillnad i elektrisk laddning mellan insidan och utsidan av cellmembranet. i viloläge är cellens insida negativt laddad och insidan är positivt laddad. eftersom fysiken vill ha balans kommer positiva joner dras till insidan av cellen. Na+
  40. vad är koncentrationsgradient?
    skillnad i koncentration av olika sorters joner mellan insidan och utsidan av cellmembranet. i viloläge är koncentrationen av Na+ joner högre utanför än innanför cellen. eftersom balans eftersträvas kommer Na+ joner att dras till insidan av membranet
  41. Nervimpulsen
    • http://www.youtube.com/watch?v=9euDb4TN3b0
  42. orsaker till att aktionspotentialen uteblir?
    • absolut refraktionsperiod (1ms)
    • otillräcklig stimulering
    • lokalbedövning
  43. vad är blod-hjärn barriären?
    • Blod-hjärnbarriären är mycket tätt sammanfogade kapillärväggar i hjärnans blodkärl som skyddar hjärnvävnaden. Blod-hjärnbarriären hindrar vissa droger, läkemedel och celler (till exempel vita blodkroppar), mikroorganismer) från att lämna blodbanan och nå hjärnans nervceller.
    • Små oladdade molekyler såsom O2 och CO2 tar sig igenom med lätthet. Detta gäller även vissa fettlösliga molekyler. Det sker en aktiv transport glukos, vissa vitaminer, vissa hormoner och vissa aminosyror genom membranet. De flesta andra ämnen kan dock inte ta sig igenom vilket skyddar hjärnan från skadliga kemikalier. De flesta bakterier och virus kan inte ta sig in till hjärnan. Det finns dock vissa undantag. Tex vissa retrovirus (HIV, herpes mfl). När dessa korsat blod-hjärn barriären finns de kvar i hjärnan i resten av individens liv även om tex mikroglia kan bidra till att sakta ned virusets reproduktion. vanligtvis försvinner virus genom att infekterade celler talar om för immunförsvaret att döda både cellen och viruset som har infekterat den. Eftersom neuroner sällan återbildas skulle ett sådant system vara förödande för hjärnan.
  44. CT
    • computerized tomografy
    • kontrastmedel-röntgen-bildvisa bilder av hjärnan
  45. EEG
    • elektroencefalograf
    • mäter hjärnbarkens spontana elektriska aktivitet
  46. ERP
    elektroder detekterar neuronal aktivitet
  47. MRI
    • Magnetic resonance imaging
    • elektromagnetisk teknik -vattenatomrotation
  48. fMRI
    • funktionell MRI
    • elektromagnetisk teknik homoglobin/syre
  49. PET
    • positronkamera
    • positron-emission tomografy
    • injektion svagt radioaktivt glukosliknande ämne. Gammadetektorer avläser metabolism
  50. rCBF
    • blodflödesmätning
    • inhalering svag radioaktiv gas
    • gammadetektorer avläser blodflöde
  51. EPSP
    • Excitatory postsnyaptic potential
    • En tillfällig graderad depolarisering av en postsynaptisk cell som orsakats av en presynaptisk cell. Kommer öka chansen till en aktionspotential (depolarisering). Om detta inte överstiger tröskelvärdet kommer cellen snart att återgå till ursprungsladdning
  52. Signalsubstanser EPSP
    • Serotonin
    • acetylkolin
    • orexin
    • oxytocin
    • glutamat
    • histamin
    • substans P
    • CCK
    • NO
    • Dopamin-noradrenalin-adrenalin
  53. IPSP
    • Inhibitory postsynaptic potential
    • en hyperpolarisering av cellen vilken antingen får kaliumjoner att lämna den eller kloridjoner tränga in. Detta försvårar i sin tur en aktionspotential.
  54. signalsubstanser IPSP
    • GABA
    • Endorfin
    • adenosin
    • neuropeptid Y
    • (serotonin)
    • (Dopamin)
  55. neurotransmittorer Aminosyror?
    • GABA
    • glutamat
    • glycerine
    • aspartate
  56. neurotransmittorer: modifierade aminosyror?
    Acetylkolin
  57. neurotransmittorer: monaminer (även dessa modifierade aminosyror)
    • serotonin
    • dopamin
    • noradrenalin
    • adrenalin
  58. neurotransmittorer: peptider (kedjor av aminosyror)
    • endorfiner
    • substans P
    • neuropeptid Y
    • mfl
  59. neurotransmittorer: Puriner
    • ATP
    • adenosin
  60. neurotransmittorer: gaser
    • NO (kväveoxid)
    • CO (kolmonoxid)
  61. Iontropic effekt:
    • neurotransmittor binder på en receptor på den postsynaptiska cellens membran vilket leder till att en viss typ av jonkanaler öppnas på detta membran
    • äger rum snabbt, ibland inom loppet av mindre än en millisekund.
  62. metabotropic effekt
    • uppstår när en neurotransmittor binder på en receptor och sätter igång en sekvens av metabolistiska reaktioner inuti det postsynaptiska neuronet. 
    • Dessa effekter sker långsammare och varar längre än iontropic effekt. 
    • märks från ca 30 ms efter att transmittorn frisläpptes och kan vara i sekunder, minuter eller längre.
  63. Neuromodulatorer
    • utsöndras från neuronernas cellkroppar, dendriter, sidan av axon
    • utsöndras sällan efter en stimulering, krävs flera aktionspotentialer 
    • efter att några dendriter stimulerats till att utsöndra neuromodulatorer kan detta i sin tur stimulera andra dendriter till att göra samma sak utan att vidare depolarisering sker.
    • utsöndras inte i direkt anslutning till sina receptorer. de diffunderar åt olika håll och påverkar många andra neuron i närheten.
  64. Hormoner
    • utsöndras av körtlar och inte neuron
    • utsöndras inte i direkt anslutning till sina receptorer utan skickas ut i blodbanan och binder sedan till alla mottagliga recpetorer. 
    • Hormonernas funktion är att framförallt intitiera långvariga förändringar i flera delar av kroppen
  65. vad är beredskapspotential?
    • uppstår i cotex redan innan man fattat ett medvetet beslut om att utföra en rörelse. 
    • Antyder att det inte är våra medvetna beslut som styr våra rörelser
  66. GABA
    • IPSP
    • två funktioner
    • 1. får postsynaptiska neuron att öppna sina kloridportar
    • 2. genom att på postsynaptiska kaliumportar att öppna. 
    • båda funktionerna leder till en hyperpolarisering av cellen.
  67. glutamat
    • EPSP
    • när det binder till ett postsynaptiskt neuron depolariseras det, vilket ökar chansen för en aktionspotential
  68. hur kan psykopatologi förklaras av presynaptiska faktorer?
    • Problem med turnover
    • 1. för låg produktion av neurotransmittor. Tex serotonin, vilket kan leda till depression
    • 2. för hög produktion av neurotransmittor. tex dopamin vilket kan leda till schizofreni.
  69. hur kan psykopatologi förklaras av postsynaptiska faktorer?
    • skillnad i receptorer mellan individer. Man kan ha samma turnover men den ena får ändå signifikanta problem. Ju fler receptorer dessto mindre transmittor krävs generellt för att få en respons
    • receptorena kan även vara mindre eller mera känsliga hos olika individer. En bidragande orsak till schizofreni tros vara brist på glutamatreceptorer i bl.a prefrontala cortex.
  70. antagonister
    • blockerar receptorer
    • schizofreni kan tex behandlas genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan. 
    • biverkningar= tremor. 
    • svårt att hitta rätt dos för att hindra dylika biverkningar. 
    • problem med bristande affinity dvs förmåga att binda till rätt receptorer. eftersom individer skiljer sig i turnover och antal receptorer blir det ännu svårare att hitta rätt dos
  71. turnover
    tillverkning och frisättande av en viss signalsubstans
  72. agonister
    • förstärker eller imiterar en neurotransmittors effekt.
    • Blockerar reuptake eller blockerar enzym 
    • amfetamin=ökar frisättandet av dopamin.
    • nikotin=stimulerar en sorts acetylkolinreceptorer.
    • opiater= imiterar kroppens egna endorfiner, binder på samma receptorer.
    • ett problem är att vi är olika i turnover och antal receptorer. dessutom har olika signalsubstanser många verkningsområden vilket gör det svårare att behandla just ett problemområde
  73. reuptake
    överflödig signalsubstans tas upp och transporteras tillbaks för att återanvändas.
  74. vilken funktion har autoreceptorer
    en autoreceptor är en presynaptisk receptor som stimuleras av samma neurotransmittor som det presynaptiska neuronet utsöndrar. dess funktion är att ge feedback till neuronet och reglera vidare frisättande av neurotransmittorn. dvs mer eller mindre!
  75. kokainets verkan och crash?
    • blockerar återupptaget av dopamin, noradrenalin och serotonin. Detta leder till längre verkan av neurotransmittorn. Beteendet förändras framförallt beroende på dopaminet och i andra hand på serotoninet. 
    • effekter: sämre uppmärksamhet och inlärning, samt impulsivitet
    • crash: dopamin ackumuleras i synapsklyftan. detta överskott försvinner dock snabbare än det presynaptiska neuronet hinner syntetisera nytt dopamin för att ersätta det. Detta leder i sin tur till ett depressivt tillstånd
  76. Stimulantia =ökad dopaminturnover
    • amfetamin
    • ecstacy
  77. stimulantia= blockerar dopamin reuptake
    • kokain
    • crack
  78. Koffein
    • stimulantia
    • inhiberar adenosin som inhiberar acetylkolin och dopamin= ökad acetylkolin och dopamin
  79. nikotin
    • stimulantia
    • stimulerar acetylkolin och dopaminreceptorer.
  80. Opiater
    • aktiverar endorfinreceptorer=ökar endorfinaktiviteten. 
    • endorfin inhiberar GABA, som inhiberar dopamin
    • nettoeffekt ökad dopaminaktivitet.
  81. kannabis
    • minskad glutamataktivitet 
    • minskad GABA-aktivitet 
    • nettoeffekt: ökad dopaminaktivitet
  82. beskriv drogen ecstacy och dess neurobiokemiska verkan
    • verkar som stimulantia i låga doser.
    • ökar frisättandet av dopamin. i högre doser ökar det frisättandet av serotonin som leder till förändringar i kognition och perception. förändringarna innebär minskade nivåer av ångest och depressivitet. när drogens effekt avtar följer letargi och depression. Många självmord efter ett rus
    • frekventa intag förstår neuron som innehåller serotonin för att det höjer kroppstemperaturen och bildar väteperoxid vilka båda är skadliga för neuronet.
  83. förklara varför LSD kan påverka hjärnan/beteende helt utan serotonin?
    LSD har en kemisk struktur som påminner om serotonin. detta möjliggör att den kan påverka vissa serotoninreceptorer. När dessa stimuleras vid olämpliga tidpunkter eller i längre tidsperioder än vanligt leder det till förändrat beteende och förändringar i sinnesintryck
  84. beskriv morfinets neurobiokemiska verkan?
    • morfin är endorfinagonist. Fungerar genom att binda till endorfinreceptorer i hjärnan. Endorfin verkar genom att inhibera GABA, vilket i sin tur inhiberar dopamin. 
    • nettoeffekt: Mer dopamin. 
    • Endorfinet har dock egna effekter i kroppen självständiga från dopamineffekterna. Dessa är bla minskad smärtkänslighet och minskad uppmärksamhet på omvärldsproblem.
  85. Vad är förklaringen till att kaffe är uppiggande?
    innehåller koffein som drar samman blodkärl i hjärnan och hindra adenosin från att inhibera dopamin och acetylkolin genom att binda till adenosinreceptorer i hjärnan. Eftersom acetylkolin är arousalhöjande leder minskad inhibering till ökad arousal.
  86. varför kan alkohol verka ångestreducerande och hämmningsdämpande?
    • påverkar en viss GABA receptor i hjärnan så att GABA verkar längre. Alkoholen måste kombineras med GABA för att ha en effekt. GABA är inhibitorisk neurotransmittor så inhibering av denna leder till minskad hjärnaktivitet. 
    • alkohol blockerar glutamatreceptorer i hjärnan. Glutamat är exitatorisk så minskad glutmat leder till minskad hjärnaktivitet 
    • Den minskande effekten på hjärnan leder till minskad inhibering av riskabla beteenden så har alkohol en hämningsdämpande effekt. denna dämpning tillsammans med att alkohol har en ökad stimulering på dopamin och opiatreceptorer leder till att alkohol har en ångestreducerande effekt
  87. typ 1 alkoholism
    • långsam utveckling
    • börjar ofta efter 25 år
    • könsneutralt
    • ingen signifikant hertiabilitet
  88. typ 2 alkoholism
    • utvecklas snabbt
    • börjar ofta före 25
    • flest män 
    • signifikant hertiabilitet.
  89. antabus
    antagoniserar effekterna av enzymet acetaldehyd-dehydrogenas som bryter ned acetaldehyd som är giftigt för kroppen

    detta leder till att de som dricker alkohol med antabus mår väldigt illa

    fungerar bäst för motiverade personer då det annars finns risk att illamåendet förknippas med medicinet och inte med alkohol
  90. revia
    • verkar genom att blockera opiatreceptorer i hjärnan
    • minskar behagskänsla
  91. campral
    • gör avvänjningsperioden lättare.
    • avvänjningsperioden karaktäriseras av ökad hjärnaktivitet
    • minskar hjärnaktiviteten genom att genom att blockera glutamatreceptorer i hjärnan vilket minskar aktiviteten
  92. ved består neurotransmittorsubstans av och vart syntetiseras de?
    • består av beståndsdelar från födan
    • de syntetiseras i neuronen. 
    • de flesta neurotransmittorer syntetiseras i presynaptiska terminalen 
    • neuropeptider syntetiseras i cellkroppen och transporteras sedan ned till presynaptiska terminalen genom axonet. Dessa kan även frigöras från flera delar av cellen.
  93. Acetylkolin
    • EPSP
    • Acetylkolin förekommer också i hjärnans cortex där det verkar upprätthålla den normala elektriska aktiviteten och därmed vakenhet. En sjukdom som tros orsakad av förlust av acetylkolinceller i hjärnan är Alzheimers sjukdom. Det parasympatiska nervsystemet använder endast acetylkolin som neurotransmittor. Så länge acetylkolin är bundet till sina receptorer i synapsen skickas signalen "på" till muskeln, dvs. muskeln drar ihop sig. Då muskeln ska slås av bryts acetylkolin blixtsnabbt ned av enzymet acetylkolinesteras.
  94. dopamin
    • EPSP (IPSP)
    • Dopamin förekommer i en rad viktiga system som bland annat reglerar motorik, vakenhet, glädje, entusiasm, och koncentration
  95. Noradrenalin
    • (EPSP)
    • Utsöndring av noradrenalin sker vid flykt- och kamprespons (fight or flight).
  96. Adrenalin
    • (EPSP)
    • Adrenalin utsöndras kontinuerligt, men extra utsöndring sker vid exempelvis hårt fysiskt arbete, psykisk stress och ilska. Adrenalinet försätter kroppen i "alarmberedskap", bereder kroppen på att fly eller slåss, människans flykt- och kamprespons(fight or flight). Adrenalin ökar prestationsförmågan kortsiktigt och gör det möjligt att fly eller slåss och utsöndras därför vid upplevda yttre hot. Det utsöndras även vid störda stressreaktioner, som panikångest.
  97. Serotonin
    • (EPSP)
    • Även om signalsubstansens ursprungliga syfte var att sprida budskapet i kroppen om djuret befinner sig i en näringsrik eller näringsfattig miljö så använder djur med avancerade nervsystem serotonin generellt till att indikera för kroppen om djuret befinner sig i en gynnsam eller ogynnsam miljö. Exempelvis påverkas serotoninkoncentrationen i nervsystemet hos leddjur och ryggradsdjur av djurets sociala status. När ett djur blir mätt eller vinner revirstrider höjs serotoninnivån i det tillfälligt. Om detta sker upprepade gånger under längre tid sker en anpassning i nervsystemet så att proportionerna mellan olika serotoninreceptorer förändras. Eftersom serotoninreceptorerna har olika effekt på djurets aggressivitet och könsdrift så kan serotonin anpassa djurets beteende till dess sociala status.
  98. glutamat
    • (EPSP)
    • är en exitatorisk aminosyra som fungerar som signalsubstans.
    • Dess aktivering av intracellulära signalvägar nedströms NMDA-receptorn är viktig vid många former av synaptisk plasticitet, minne och inlärning.
  99. GABA
    • (IPSP)
    • Utsöndring av GABA i en nervcells synaps hämmar nervcellen från att överföra impulser till nästa nervcell.
  100. glycin
    • (IPSP)
    • Som signalsubstans fungerar glycin som en hämmande signalsubstans i ryggmärgen
  101. histamin
    • EPSP
    • nervsystemet påverkar histaminet vakenhet och nyfikenhet, samt inlärning, minne och dygnsrytm.
  102. oxytocin
    • (EPSP)
    • Oxytocinutsöndring är knutet till sexuella beteenden, upplevelser och reaktioner.
    • Det verkar i sådana sammanhang ofta genom interaktioner och modulerare av andra hormoner.[9] Oxytocinnivåerna i plasma ökar vid sexuell upphetsning, och nivåerna korrelerar med orgasmens intensitet. Högre värden av dopamin, testosteron och oxytocin ökar det sexuella begäret och libido hos båda könen, adrenalin, testosteron, oxcytocin och östrogen ökar den sexuella upphetsningen, och noradrenalinet och oxytocinet påverkar orgasmen
  103. Endorfin
    Endorfin är ett peptidhormon (opioidpeptid) som kroppen tillverkar själv av proopiomelanokortin, och som lindrar smärta. Hormonet påverkar vår vilja att sova, äta och dricka. Endorfin utsöndras bland annat vid skratt, stress, motion, men även av sex och förälskelse.
  104. Gastrin
    • Gastrin är ett gastrointestinalt hormon som signalerar till magsäckens celler, epitelceller, att utsöndra magsaft (saltsyra och pepsinogen)
    • Produktion av gastrin stimuleras i sin tur av lukt-, syn- och smaksinnerna.
  105. NO
    • (EPSP)
    • Kvävemonoxid har också en funktion som signalsubstans hos däggdjur, inklusive människan, och har effekten att det får glatt muskulatur runt blodkärl att slappna av lokalt varpå blodkärlen expanderar.
    • Kognitiva processer
  106. orexin
    • EPSP
    • arousal
  107. substans P
    • Smärta
    • agera
  108. CCK
    • EPSP
    • Mättnad
  109. Adenosin
    • IPSP
    • inhiberar muskler
  110. Neuropeptid Y
    • hunger 
    • mättnad

What would you like to do?

Home > Flashcards > Print Preview