B2 den vakna och sovande hjärnan

Card Set Information

Author:
maxkaymak
ID:
220962
Filename:
B2 den vakna och sovande hjärnan
Updated:
2013-05-26 12:24:56
Tags:
neuropsykologi
Folders:

Description:
kompendie 4
Show Answers:

Home > Flashcards > Print Preview

The flashcards below were created by user maxkaymak on FreezingBlue Flashcards. What would you like to do?


  1. beskriv en polysomnograf
    • registrerar dels hjärnaktivitet i form av hjärnvågor (EEG-teknik) dels ögonrörelser (ibland även andra faktorer som muskelspänning)
    • elektroder fästs på huvudet som registrerar hjärnaktivitet i hjärnområdet under
    • genom att studera vågorna (korta och snabba eller långa och långsamma) kan forskarna avgöra vilket stadium personen befinner sig i
  2. beskriv de 5 sömnstadierna
    • stadie 1: oregelbundna, korta, högfrekventa hjärnvågor. lägre aktivitet än vid vakenhet men högre än de andra stadierna. de flesta neuron aktiva men olika områden vid olika tidpunkter
    • stadie 2: karaktäriseras av sleep spindels och k-komplex. sleep spindels består av hjärnvågor mellan 12-14 hz under en period som varar minst en halv sekund. de uppstår som en konsekvens av oscillerade interaktioner mellan celler i thalamus och cortex. ett k-komplex är en skarp våg med hög amplitud. de uppstår som en konsekvens av plötsliga stimuli och kan även ses i andra sömnstadier även om de är vanligast i stadie 2.
    • stadie 3-4: karaktäriseras av minskad hjärtfrekvens, andning och hjärnaktivitet. hjärnvågorna är långsamma med hög amplitud. dessa två kallas tillsammans Slow wave sleep.
    • dessa fyra stadier kallas antingen non-REM-sömn eller ortosömn
    • drömmar eller möjligheten till drömmar är betydligt mer vanligt i REM-sömn som är det 5de sömnstadiet
    • REM-sömn: från stadie 4 tillbaka genom stadie 3-2 och vidare till REM-sömn. 
    • snabba oregelbunda hjärnvågor. många ögonrörelser
    • mer vaken än ortosömn men ändå muskelavslappning, vilket förhindrar att vi lever ut våra drömmar.
    • vid plötslig uppvaknande ur REM kan man känna sig förlamad vilket beror på att muskelavslappningen inte släppt ännu
  3. hur kan vår sömn styras?
    det är svårt att styra den eftersom vi har en endogen dygnsrytm.
  4. beskriv vår biologiska klocka
    • den endogena klockan styrs av kroppstemperatur melatonin och kortisol.
    • när det är dags att sova sjunker vår kroppstemperatur. 
    • vår biologiska klocka är egentligen 23.30 timmar lång men vi justerar detta hela tiden genom externa faktorer som ljus, social interaktion, måltider, yttre temperatur, väckarklocka
  5. vilka problem kan nattarbetare ha?
    större risk för olyckor, prestationssvårigheter och större ohälsa.
  6. hur lång tid kan man ha sömnstörningar som en effekt av jetlag?
    upp till 1,5 veckors sömnstörningar
  7. vad inträffar vid övergången till sommartid?
    • ökad hjärtinfarktfrekvens
    • orsak: kortare sömn?
  8. varför drömmer vi 2 teorier?
    • aktivations-syntes hypotesen
    • vi drömmer för att hjärnan försöker begripliggöra den förvränga knappa information som är ett resultat av de slumpmässiga aktivitetsmönster som uppkommer i hjärnan under natten. 
    • drömmar uppkommer efter spontan aktivitet i pons (PGO-vågor), vilka aktiverar vissa delar av cortex. detta kombineras med andra aktiviteter i cortex och denne skapar en fabrikerad historia för att göra detta begripligt. vågorna aktiverar även amygdala vilket ses som en förklaring till drömmarnas intensivt känslomässiga innehåll.
    • hypotesen gör anspråk att förklara många människors återkommande drömmar om att flyga. förespråkare menar då att eftersom kroppen befinner sig i horisontellt läge tolkar kroppen detta som att den antingen flyger eller faller. 
    • drömmar att vi inte kan röra oss förklaras med sömnparalysen. 
    • svagheter: varför drömmer vi inte alltid om att vi kan flyga, vi ligger ju ned varje natt? varför drömmer vi inte alltid att vi är paralyserade? 
    • konklusion svag drömpredektion.
    • kliniskt-anatomiska hypotesen: även denna förklarar sömn med slumpmässig aktivitet som pågår i hjärnan i kombination med input från sinnesorgan och nyligen inlagrade minnen. Man tonar dock ned betydelsen av PGO-vågor, pons och REM-sömn. Drömmar ses helt enkelt som tänkande under ovanliga förutsättningar. 
    • både primära visuella cotrex och primära auditiva cortex har låg aktivitet vilket tillåter andra delar av hjärnan skapa bilder o ljud utan rivalitet. 
    • även sänkt aktivitet i motoriska centret vilket gör att vi inte lever ut våra drömmar men även sänkt aktivitet i prefrontala cortex där viktiga funktioner för arbetsminne finns, vilket förklarar de hastiga hoppen utan röd tråd i drömmar. 
    • sammantaget säger denna hypotes:
    • stimuli-aktivering av parietalloben, temproalloben och ocitipalloben samtidigt som aktiviteten är låg i V1. ingen annan aktivitet rivaliserar med stimuleringen vilket leder till en slags hallucinations liknande föreställningar. hypotesen gör inte anspråk på vad och när en person ska drömma men de är svårtestad
  9. vilka hjärnområden är aktiverade resp inhiberade under REM-sömn och varför är detta logiskt?
    • Aktiverade: pons, limbiska systemet, samt delar av både temporalloben och parietelloben
    • Inhiberade: motoriska centret, primära syncentret samt dorsolaterala prefrontala cortex.
    • Logik: de inhiberade delarna har att göra med viljestyrda rörelser,, synintryck, arbetsminne och planering. detta är logiskt eftersom drömmar inte involverar dessa behov. 
    • de aktiva delarna har att göra med emotion, motivation och mer avancerad bearbetning av sinnesintryck. detta är logiskt eftersom drömmar ofta har ett starkt känslomässigt innehåll såväl som ett rikt bildligt innehåll
  10. vad menas med den biologiska klockan? Vilka styrmekanismer föreligger, hur kan den biologiska klockan justeras och varför är trötthet ofta uttalad på måndagsmorgnar?
    • Den biologiska klockan är den inre klocka vi människor har som är oberoende av yttre stimuli. Detta betyder att den är endogen. Alltså innre.
    • den endogena klockan styrs av: kroppstemperatur och hormonhalter. Melatonin är vårt sömnhormon som gör att vi blir trötta medans kortisol som är ett stresshormon håller oss vakna. Prostaglandin är ett annat viktigt hormon som bl.a påverkar kroppstemperatur. 
    • faktorer som påverkar vår biologiska klocka: ljus, social interaktion, måltider, yttre temperatur, väckarklocka. 
    • anledningen till att man ofta känner sig trött på måndagsmorgnar är att man låter den endogena klockan styra under helgen. alltså man förskjuter dygnet en halvtimme varje dag vilket resulterar i 1,5 timmars förskjutning på måndagsmorgon.
  11. varför känner sig nattarbetaren trött och slö och va kan man göra åt problemet?
    • kroppen är inställd på att sova på natten! hög melatoninhalt och låg kroppstemperatur. Många nattarbetare har svårt att ändra på detta och detta leder till slöhet och ouppmärksamhet.
    • Man kan avhjälpa detta genom att låta nattarbetaren arbeta under mycket ljus, alltså ljusa lokaler och sedan sova i mörka rum. Alltså är ljus en mycket viktig faktor för vår sömn!
  12. tre varianter av insomnia kan föreligga. Redogör för vanliga orsaker till insomnia.
    • insomnia 1: insomningsproblem. svårt att somna in på natten.
    • orsaker: oljud, stress, smärta, farmaka, obehaglig rumstemperatur, oro inför nånting.

    • insomnia 2: frekvent uppvaknande. oftast inga problem med att somna in.
    • orsaker: smärta, somatisk sjukdom, eller liknande orsaker som insomnia 1

    • insomnia 3: tidigt uppvaknande. inga problem med att somna in men vaknar väldigt tidigt utan att kunna somna om. 
    • orskaer: ofta ett symptom på depression, ångest, smärta, hunger och somatisk sjukdom. vaknar ofta tidigt då deras magar signalerar hunger.
  13. insomnia kan också bero på tre varianter av påtagliga avvikelser i den biologiska klockans funktion. utveckla
    insomnia 1: biologiska klockan ligger inte i fas med dygnsrytmen utan ligger efter. sänkning i kroppstemperatur och höjning av melatonin kommer senare. kan ha svårt att vakna på morgonen då höjningen av kroppstemperatur kommer senare. 

    insomnia 3. den biologiska klockan ligger före dygnsrytmen. somnar tidigt och vaknar tidigt. 

    dessa störningar kan förekomma naturligt, alltså den biologiska klockan har problem med att ställas in korrekt. Men insomnia kan också bero på yttre förändringar som jetlag. dvs dygnet förkortas vid flygning österut och dygnet förlängs vid flygning västerut. ex vid flygningar väster ut kan den yttre klockan visa 23 och den endogena klockan är 16 vilket gör det svårt att fall in i nattsömn.
  14. förklara narkolepsi?
    ett tillstånd där personen har problem med regleringen av hormonet orexin, vilket är ett hormon som reglerar vakenhet. orexin produceras av celler i  hypothalmus men personer med narkolepsi saknar dessa celler vilket gör att de pendlar mellan vakenhet och sömn i korta perioder. orsaken till avsaknaden av dessa celler är inte känt men heritiabiliteten verkar vara relativt låg.
  15. förklara REM behaviour disorder.
    • karaktäriseras av att personer med denna sjukdom, vänder vrider, sparkar och slår under sömnen under de perioder polysomnografen registrerar REM-sömn. 
    • orsak: muskelavslappningen under REM-sömn fungerar inte. Vanligtvis inhiberas den posturla muskulaturen under REM sömn, man tror att detta beror på en skada i Pons som vanligtvis sänder de signaler som inhiberar de neuron som utför stora muskelrörelser under sömn. tillståndet är vanligast hos äldre människor speciellt män med degenerativa sjukdomar som parkinsons. 
    • symptom: oförklarliga blåmärken på kroppen.

What would you like to do?

Home > Flashcards > Print Preview