PSP Emotioner

Card Set Information

Author:
maxkaymak
ID:
221448
Filename:
PSP Emotioner
Updated:
2013-05-28 11:03:19
Tags:
psp
Folders:

Description:
kompendium 5
Show Answers:

Home > Flashcards > Print Preview

The flashcards below were created by user maxkaymak on FreezingBlue Flashcards. What would you like to do?


  1. Benämn och beskriv funktioner i de limbiska strukturerna
    • Limbiska systemet består av flera strukturer. Många av dessa är relaterade till upplevelser av känslor. 
    • Hypothalamus: är ett litet område ventralt till thalamus. Har många förbindelser till storhjärnan och mitthjärnan. Här finns många distinka nuclei med olika funktioner. Dessa funktioner är bla. reglera hunger, törst, temperatur, sexuell aktivitet och arousal. hypothalmaus styr hypofysen, en liten körtel som utsöndrar många hormoner vilka kontrollerar andra andra körtlar i kroppen. 
    • Hippocampus: är en stor struktur som befinner sig mellan thalamus och hjärnbarken, huvudsakligen i den posteriora delen av storhjärnan. Hippocampus är viktigt för inlagring av många sorters minne. En skada här leder ofta till anterograd amnesi. 
    • Amygdala: är en ganska liten struktur i mediala temporalloben. Är viktigt för upplevelser av olika känslor, framförallt negativa emotioner. aktiveras starkt då vi känner rädsla och ilska och spelar även viktig roll för vissa sorters klassisk betingning. Tex man lär råttor att reagera med rädsla på en ljussignal som de lärt sig associera med ett skrämmande ljud.
    • Ringloben: finns i mediala delen av cortex. ventrala anteriora ringloben är viktig för upplevelsen av äkta glädje. Dorsala anteriora delen är viktig för vår uppmärksamhet. andra delar av ringloben är aktiva när vi känner empati och delar i posteriora ringloben är aktiva när vi dagdrömmer.
    • Nucleus accumbens: är en liten sturktur som sitter ventralt i hjärnan, anteriort till hypothalmus. här finns det riktigt med dopaminrecpetorer och området är således viltigt för upplevelsen av belöning. stimulantia verkar genom att öka frisättandet av dopamin i områden nära nucleus accumbens vilket skapar en känsla av behag. 
    • Luktloben: finns i anteriora storhjärnan och är viktig vid upplevelsen av dofter. 
    • Parahippokampala vindlingen: är en del av cortex som omger hippocampus. denna region är viktig för inkodning och framplockning av minnen.
  2. studier visar att om man stimulerar vissa neuroner i vissa delar av limbiska systemet upplevs njutning och nyfikenhet, redovisa. Morfin har samma effekt, förklara neurobiokemiskt.
    • elektroder som är placerade i områden där det går axon som ökar frisättandet av dopamin i nucleus accumbens kan användas för att skapa njutning. upplevelsen av njutning bygger mycket på dopaminreceptorerna i nucleus accumbens, ju mer dopamin desto större njutningskänsla. 
    • Det har gjorts studier på råttor inom detta. Råttorna fick själv bestämma när de skulle på ett dopaminpåslag genom att trycka på en knapp och resultatet blev frekvent självstimulering. 
    • stimulering av nucleus accumbens har även förknippats med ökad nyfikenhet. detta tros vara kopplat till faktumet att ökad stimulering av nucleus accumbens ger en generell känsla av att man blir stärkt, känner sig uppfriskad och levande. 
    • Morfin: tar lite längre väg för stimulering av nucleus accumbens än elektroder men effekten är densamma. Morfin verkar som en agonist till endorfin, vilket inhiberar GABA som i sin tur inhiberar dopamin. med ökad morfin minskar mängden GABA vilket leder till att mängden dopamin ökar.
  3. Vid stress och upplevd fara aktiveras det sympatiska nervsystemet. Beskriv effekterna av detta!
    • Sympatiska nervsystemet: fight or flight.
    • aktiveringen går mycket snabbt
    • effekter: hjärtat slår snabbare, ökad andningsfrekvens, minskad salivering, minskad matsmältningsaktivitet, mera blod till motoriska fly eller fäkta muskler och ökad frisättning av stresshormoner från binjurarna.
    • när faran är över tar det parasympatiska nervsystemet över men det tar ända ett tag innan kroppen blir lugn eftersom det fortfarande finns stresshormoner i systemet. Kognitionen är snabbare än kroppen när faran är över.
  4. ångestsjukdom kan vara inlärd
    • experiment med råttor (inkräktare), skyddsbarriär och hemma-hanar.
    • Efter ca 4 ggr så ökade ångestnivån redan vid nedsättning i burar för inkräktarna. Deras nivå av CCK var mycket hög bara av isättningen i buren. 
    • detta tolkas som inlärd ångest
  5. high road vs low road?
    • att sinnesinformation går till thalamus för omkoppling till olika delar av cortex har varit känt ganska länge. LeDoux visade att det även finns nervbanor som går direkt från thalamus till amygdala. När ett stimuli går till thalamus går alltså informationen både till cortex för kognitiv bearbetning och amygdala för snabb emotionell respons. Banan till amygdala är kortare och informationen tar sig dit snabbare. Detta förklarar varför den emotionella responsen kan komma snabbare än vi blir medvetna om vad som hänt (innan cortex hunnit reagera) om en fara. därefter följer en noggrannare processad bedömning i cortex. Detta förklarar hur det autonoma nervsystemet kan aktiveras av omedvetna faktorer. 
    • The low road: refererar LeDoux till banan från thalamus till amygdala.
    • The high road: refererar till banan från näthinnan, till thalamus till cortex (primära syncentret) och sedan vidare till ventral och dorsal stream. 
    • Le Doux menar att informationen alltså bearbetas på två nivåer. The low road styr omedvetna känsloreaktioner som att vi hoppar tillbaka när vi ser nått vi tror är en spindel, detta sker innan vi medvetet bestämt oss för att utföra handlingen 
    • The high road styr medvetna responser som att vi blir medvetna om att det vi trodde var en spindel bara var ett visset löv och vi lugnar ned oss
  6. beskriv studien med orm och spindelfobier
    beskriv annars kolla i kompendium 6
  7. experiment som belyser viktiga förutsättningar för bearbetning av inlärd ångest.
    • Råttor
    • ljussignal
    • elektrisk stöt
    • inlärd ångest av ljus
    • syncentrat avlägsnat från vissa av råttorna
    • direkt väg från thalmus till amygdala
    • ljussignal utan elstöt
    • utsläckning på råttor med intakt syncentra men ej de som fått den avlägsnad
    • slutsats: klassisk betingning fungerar via low road men utsläckning kräver high road, alltså kortikal bearbetning.
  8. ångest kan behandlas med psykofarmaka. Under vilket samlingsnamn går följande preparat: rohypnol, imovane och stesolid? Hur påverkar dessa hjärnan biokemiskt och vilka biverkningar förekommer?
    • Bensodiazepiner: är samlingsnamn för dessa.
    • kallas även Benzo
    • verkar genom att stimulera GABAA -receptorer  i hjärnan, vilket gör att GABA-aktiviteten ökar. GABA inhiberar en annan signalsubstans vid namn kolecystokinin (CCK) genom att hyperpolarisera CCK-neuron i amygdala. CCK är en viktig signalsubstans för vår upplevelse av ångest. Med mindre CCK minskar den uppleva ångesten.
    • biverkningar är bla trötthet och försämrat minne.
  9. långvarig ångest skapar emotionell stress. Hur kan en utdragen skilsmässoprocess och långvarig sömnstörning inverka skadligt på immunförsvaret och hälsan?
    • initialt bidrar stress till att höja immunförsvarets aktivitet. 
    • Nervsystemet skickar signaler till immunförsvaret så att det börjar producera fler natural killer-celler och ökar sin produktion av cytokiner. hjärnan svarar på denna höjning på samma sätt som om det fanns en infektion i kroppen. man blir trött febrig och tappar aptiten. så småningom orkar dock inte immunförsvaret med denna höga aktivitet och i längden bidrar stress till ett försvagat immunförsvar.
    • Stress aktiverar det sympatiska nervsystemet, vilket signalerar till binjurarna att bilda stresshormonet kortisol. detta förbereder i sin tur kroppen för fight or flight.
    • Något som detta leder till att det skickas mera glukos till musklerna men detta sker på bekostnad av proteinsyntesen vilket således stannar av. detta innebär att vissa proteiner som är viktiga för immunförsvaret inte produceras i tillräcklig mängd.
    • kortisol hämmar även immunförsvaret genom att minska antalet vita blodkroppar (Leukocyterna). Dessa har receptorer för kortisol och påverkas således starkt av dess närvaro.
    • långvarig stress leder till långvarig sänkning av immunförsvarets funktion.
  10. Ader och hans kollegor gjorde experiment som visade att immunförsvaret kan betingas.
    • råttor-sacarinlösning+kräkmedel(immunförsvarshämmande) 
    • virus
    • endast sackarin
    • samma reaktion som vid sacarin+kräkmedel. alltså färre antikroppar
    • immunförsvaret hade betingats till att tro att sacarinet var immunförsvarshämmande
  11. hur kan hjärna och immunförsvar kommunicera, dvs hur signalerar hjärnan till leukocyter och hur signalerar dessa till hjärnan.
    • Leukocyter kommunicerar med hjärnan med hjälp av cytokiner
    • cytokiner påverkar hypothalamus så att kroppstemperaturen höjs, trötthet, minskad aptit och minskad sexlust.
    • Detta är leukocyternas sätt att säga till hjärnan "ta det lugnt vi bekämpar en infektion i kroppen"
    • immunförsvaret frisätter även en annan signalsubstans, prostaglandin, vilken också bidrar till trötthet. 
    • Hjärnan: kommunicerar med immunförsvaret genom hypothalamus.
    • ökad frisättning av CRH från hypothalmus signalerar till hypofysen att utsöndra ACTH vilket i sin tur får binjurarna att utsöndra kortisol. 
    • kortisol påverkar immunförsvaret genom receptorer på leukocyterna och även genom att minska produktionen av vissa proteiner.
  12. Beskriv symptom vid panikångest och dess neurofysiologiska- neurobiokemiska och psykologiska orsak.
    • Symptom panikångest: känsla av rädsla, svårigheter att andas, hjärtpalipation (hjärtat slår hårt utan att pulsen är stegrad, individen fäster stor uppmärksamhet vid hjärtslagen), hjärtklappning, yrsel och trötthet. 
    • en möjlig förklaring är att personer panikångestsyndrom misstolkar andningssignaler i hjärnan som om de höll på att kvävas. 
    • vid stress och fysisk ansträngning höjs halterna av koldioxid i blodet till nivåer som påminner om de vid kvävning. 
    • många reagerar genom att hyperventilera vilket förvärrar tillståndet ytterligare. 
    • hyperventilering sänker koldioxid- och fosfatnivåerna i blodet, vilket minskar aktiviteten i det parasympatiska nervsystemet. detta leder till att alla stressorer som ökar koldioxidhalten i blodet skapar en stor procentuell ökning, vilket i sin tur leder till en stark ökning av aktivitet i sympatiska nervsystemet. eftersom aktivering i det sympatiska nervsystemet leder till ökad andnings- och hjärtfrekvens förvärras tillståndet ytterligare
    • det blir en ond cirkel.
  13. beskriv aggressivitet utifrån ett neurobiokemiskt perspektiv!
    • aggressiva personer har en minskad aktivitet i serotoninneuronen. Prefrontala cortex tar normalt emot serotonin från många neuron och minskad input leder till minskad aktivitet i prefrontala cortex vilket är ett viktigt område för emotionsreglering. 
    • forskare: har även funnit en koppling mellan vissa former av aggressivit beteende och ett enzym vid namn MAO. Detta enzym bryter ner signalsubstanserna serotonin, dopamin och noradrenalin. Enzymet förekommer i två varianter, högaktiv och lågaktiv.
    • Hos folk i allmänhet ser man inga skillnader i aggressivitet kopplat till vilken typ av enzymet man har. 
    • hos personer som behandlats mycket illa i barndomen ser man emellertid en signifikant skillnad.
    • personer med lågaktivt MAOuppvisar signifikant mer asocialt (och våldsamt) beteende än personer med högaktivt MAOA
    • det finns även studier som koppar samman aggressivitet med testosteron.
  14. Beskriv antisocial personlighetsstörning (APD)
    • karaktäriseras av aggressivt och impulsivt beteende.
    • många våldsbrottslingar lider av APD 
    • Personer med APD har minskad aktivitet i prefrontala cortex och ökad aktivitet i subkortikala områden bla. amygdala
    • en studie visar att personer med APD har 11% mindre grå massa i prefrontala cortex jänfört med normalt. 
    • detta såg man hos impulsiva, emotionsdrivna mördare och inte hos kallblodiga kalkylerande mördare
    • detta tyder på att förändringarna är kopplade till okontrollerbart aggressivt beteende.
  15. hur definieras en psykosomatisk sjukdom?
    • har en klar organisk sjukdomsbild, tex högt blodtryck eller huvudvärk
    • psykologiska faktorer spelar en viktig roll i patogenesen tex tillståndet utlöses till stor del av emotionell stress
    • förvärras av psykologiska faktorer tex astma där psykologisk stress förvärrar sjukdomen
  16. vad händer i hjärnan och i skalpen under ett migränanfall och vilka psykologiska faktorer tycks vara involverade?
    • okända mekanismer startar en retningsvåg i en del av cortex
    • denna utgår vanligtvis från occipitalloben.
    • retningsvågen passerar många neuron, vilket kan ge upphov till flimmer för ögonen.
    • som en reaktion på vågen kontraheras små blodkärl vilket kan leda till bl.a domningar och tomma bitar i synfältet
    • runt kärlen uppstår inflammation och denna svullnad trycker på nerver.
    • detta ger upphov till pulserande huvudvärk som är typisk för migrän
    • stress verkar va den vanligaste utlösande faktorn
    • i perssons studie fan man att 87% uppgav stress kopplad till ångest och/eller hektiska situationer brukade föregå ett migränanfall.
    • 47% uppgav att de brukade få migränanfall på helgen, efter en vecka full av stress
    • migränpatienter uppgav att de fått signifikant mindre verbal och ickeverbal uppmuntran från föräldrar samt att de i högre grad uppgav att de inte kunde lita på sina föräldrar jämfört med sina migränfria syskon.
    • studier visar att migränpatienter är signifikant mer ängsliga än friska och att de får signifikant högre på neuroticismskalan på Eysencks personlighetstest än friska.
    • Studier visar att man kan se vissa personlighetsdrag såsom neuroticism och ångest (anxiety) som prediktorer för typiska migränpatienter!

What would you like to do?

Home > Flashcards > Print Preview