dugga c3reducerad

Card Set Information

Author:
maxkaymak
ID:
270227
Filename:
dugga c3reducerad
Updated:
2014-04-11 17:25:40
Tags:
fff
Folders:

Description:
dugga c3reducerad
Show Answers:

Home > Flashcards > Print Preview

The flashcards below were created by user maxkaymak on FreezingBlue Flashcards. What would you like to do?


  1. Vilka
    problem är vanliga när man bedömer personer i urvalssammanhang o
    hur kan man minska dessa problem?
    • skönmålning: korrigering för detta när man rättar testet, ipsativa test, projektiva test
    • Olika svarsstilar: kolla svaren, vissa kan tex svara ja på allt, andra är oengagerade o svarar mest för att få det avklarat
    • man kan göra sin bedömning på fler källor än tex personlighetstest, speciellt om det är få sökande till en attraktiv plats. Då är andra metoder mer lämpliga för predicering av framtida prestation. man ska också vara uppmärksam och inte överskatta sin egna förmåga att bedöma korrekt.
  2. Du
    har blivit ombedd att som psykolog göra ett urval ur en grupp
    sökande till en tjänst som rektor. Ni är överens om att det är
    intressant att beakta vissa personlighetsdrag. Hur bör man göra för
    att säkerställa god etik?
    • Finns beställarkompetens? 
    • Hur kommer testresultaten användas?
    • vad finns det för fördelar o nackdelar med metoden som ska användas
    • har den tillgängliga metoden vetenskapligt stöd?
    • finns det andra mer lämpade metoder för frågeställningen?
    • vilka metoder/test får jag använda?
    • hur kommer uppgifterna behandlas med avseende på sekretess?
    • vad är arbetsgivarens syfte med testningen?
    • vill de sökande bli testade?
    • utlåtande o återkoppling. viktigt att beskriva den testade på ett respektfullt/begripligt sätt och helst ha individuell feedback.
  3. förklara
    varför skönmålning kan utgöra ett betydande problem vid
    användning av normativa personlighetstest för urval/rekrytering
    • kan missgynna vissa grupper eller individer, tex har det visat sig att män skönmålar mer i skarpa situationer. man kan även tänka sig att det finns individuella skillnader med avseende på skönmålning
    • står för 30% av variansen enligt Sjöberg
    • Skönmålning kan förändra i vilken rangordning man har de sökande
    • personer kan inte leva upp till den bild som de målat upp av sig själv
    • fel person kan få jobbet och mängder av arbete med testning kan gå till spillo
  4. Diskutera
    kort vad som avgör ett tests validitet enligt Messick.
    • Tolkningen: vad betyder testresultaten egentligen?
    • Konsekvenserna: allmännyttan testet bidrar med, hur påverkar det individen, finns det evidens för betydelsen av resultatet?
    • .
    • dessa två ska visa hur delarna av validiteten hänger ihop. 
    • mening, tolkning, värden o användning: sammanflätat i sex aspekter av validitet
    • alla 6 aspekterna av validitet som Messick beskriver behöver inte uppfyllas beroende på testet syfte/utformning/funktion. men det är då viktigt att argumentera för varför dessa inte uppfylls. testet kan fortfarande vara valitt i andra aspekter.
    • även evidens o argumentation ingår i validitet som begrepp
  5. Validitetens 6 aspekter enligt Messick
    • Content: mäter testets items konstruktet vi är intresserade av?
    • Alltså mäter testets items intelligens?
    • konstruktets relevans, är det tydligt definierat? är testet relevant för intelligens?
    • finns det förståelse för processer relevanta för intelligens och hur mäter man dessa processer
    • är intelligens väl definierat i sin helhet eller i sina delar?
    • Substantive: empirsikt stöd för att konstrukt-processerna engageras
    • underliggande processer som är av betydelse för intelligens, hur ser det ut med teoretiskt stöd för olika delar som WAIS testar tex koppling mellan perception o intelligens.
    • är relevanta lösningsprocesser faktiskt de som används vid testningen? 
    • Är lösningsprocessen representativ?
    • .
    • Struktural: korrelerar de inbördes förhållandena av dimensionerna man mäter med intelligens o poängsättning? 
    • är teorin riktlinje för hela testet som rubrik, poänsättning osv och inte bara uppgifterna?
    • .
    • Generalizability: Går testresultaten att generalisera till förändrade användare, grupper, uppgifter, situationer, platser, tid osv
    • Hur väl går den uppskattade poängen på WAIS att generalisera till intelligens i sin helhet?
    • Hur är förhållandet mellan djup o bredd i undersökta domäner av intelligens?
    • Hur mycket kan man generalisera till intelligens mätt med andra metoder?
    • .
    • External: korrelation: har testet konvergerande, diskriminerande, prediktiva kvaliteter? 
    • kopplingar till kriteriemått i tillämpningar/praktisk bruk.
    • .
    • Consequential: vad är de potentiella riskerna om resultaten tolkas fel eller olämpligt?
    • Är testet fortfarande värdefullt trots riskerna?
    • belägg för positiva konsekvenser o inga belägg för negativa
    • visa att låga resultat inte beror på bristande validitet, tex saknas något centralt i konsturktet, eller att testet innehåller något irrelevant för konstruktet.
  6. Connys substantiva strukturer generaliseras externt konskekvenslöst
    • Content
    • Substantive
    • Structural
    • Generalizability
    • External
    • Consequential
  7. Traditionella validitetsindelningarna
    • Content: i vad mån måttet avspeglar alla väsentliga aspekter av det man vill mäta
    • tex hur väl täcker tentafrågorna kursmålen?
    • .
    • Criterion: hur väl måttet stämmer överens med något annat viktigt kriterium som avspelgar den egenskap man vill mäta
    • Predictive:
    • Concurrent:
    • tex depressionspoäng stämmer överens med klinisk experbedömning
    • .
    • Construkt: hur väl måttet speglar konstruktet, dvs den överordnade dimensionen som man avser att mäta
    • alla andra aspekter av validitet är underordnade denna 
    • tex om man vill visa att ett test mäter IQ kan man visa att barn presterar bättre på testet med stigande ålder
  8. Två
    saker hotar enligt messick Begreppsvaliditeten. Ange exempel på båda
    • Konstrukt underrepresentation: utvärderingen är för smal och missar viktiga dimensioner eller fasetter av konstruktet
    • .
    • Konstrukt irrelevant varians: utvärderingen är för bred och innehåller varians som tillhör andra konstrukt. 
    • Ex ett test avsett att mäta IQ har delar som mäter sångröst
    • ex stora frågeformulär där folk gissar eller svarar oengagerat
    • ex respondenter blir påverkade att svara på ett sätt som är irrelevant för konstruktet. 
    • .
    • Konstrukt-irrelevant svårighet: ex svårigheter med språket, tolkningen, dålig kunskap om ämnet. gäller för individer o grupper
    • .
    • Konstrukt-irrelvant lätthet: ledtrådar eller formatet av uppgifterna är utformade så att vissa individer eller grupper får det lättare.
  9. Vad
    är skillnaden mellan normativa o ipsativa test?
    • normativa: jag/ne, rätt/fel svar på en skala
    • svaren mäter en dimension/skala/egenskap.
    • ger graderade, normbaserade värden
    • känsliga för skönmålning
    • svaren kvantifieras o jämförs med en normgrupp "mycket eller lite av något"
    • .
    • Ipsativa: man ställer olika dimensioner/skalor/egenskaper mot varandra
    • man blir mer av något o mindre av nått annat
    • går inte att jämföra mellan individer
    • mindre känsliga för skönmålning
    • kan ge samma profil på 2 mycket olika personer
  10. Vid
    användning av självskattningsformulär är det viktigt att ta
    hänsyn till hur uppriktiga/"sanna" svaren är. Detta har
    man försökt lösa på olika sätt. Ange två metoder för hur detta
    problem kan hanteras.
    • mäta, korrigera skönmålning
    • korrigera för olika svarsstilar, missförstånd av uppgifter o frågor
    • humör o inställning (mäta o ta med i tolkningen/utlåtandet)
    • ipsativa test, projektiva test, kontrollfrågor
  11. Hur
    påverkar en minskning av antalet items testets förmåga att
    diskriminera- dvs beskriva skillnader mellan individer?
    • färre items =sämre diskriminering, lägre reliabilitet, högre SEM
    • slumpmässiga fel har större påverkan
  12. Vad
    man kan kräva för att anse att ett test är väl standardiserat?
    • bjuds o poängsätts på exakt samma sätt varje gång.
    • Väl administrerat
    • klart o tydligt i manualen hur man bjuder, rättar osv
    • direkt koppling mellan fråga o numeriskt värde
    • testarens utbildning o kompetens
  13. Objektiva
    test: för och nackdelar
    • Fördelar: direkt kvantifierbar koppling mellan svarsresultat o numeriska värden
    • högre teknisk kvalitet, standardisering, validitet, reliabilitet osv
    • .
    • Nackdelar: skönmålning, bristande engagemang, olika typer av attityd, olika svarsstilar osv
    • kan ge samma profil på två mycket olika människor
  14. Projektiva test: för- o nackdelar
    (bygger på psykodynamiska antaganden)
    • Fördelar: insikt om personlighet omedvetna för TP
    • svårt att skönmåla, TP vet ej vad som är önskvärt
    • inga problem med språkförståelse
    • egenskaper som inte testas med objektiva test kan observeras
    • .
    • Nackdelar: svårt med standardiseringen
    • subjektiv tolkning
    • svag eller ingen validitet
    • låg reliabilitetskofficient
  15. Två projektiva test
    • Rorschach: 10 tavlor med bläckplumpsmönster, svarta, tvåfärgade osv
    • "vad skulle detta kunna föreställa?"
    • en omfattande Rorschachprotokoll kodade enligt principer som möjliggör statistiska jämförelser
    • validitet o reliabilitet starkt ifrågasatt!
    • .
    • TAT: thematic apperception test
    • olika bilder somliga mer suggestiva än andra med varierande innehåll presenteras
    • man antar att TP identifierar sig med huvudpersonen på bilden och att TP:s personlighet projiceras på denna
    • TP s beskrivning av bilden kommer därför ge oss en indikation om vilken personlighet TP kan tänkas ha.
  16. Varför är det viktigt med testsekretess?
    • år av arbete kan förstöras om testmetoderna bli kända för allmänheten
    • utlämnande av känsliga uppgifter av personen man testat
    • minskad trovärdighet för testledare
    • i urvalssammanhang kan TP träna på testet, i synnerhet kognitiva test
    • det skulle förekomma tolkningar/utdömanden av lekmän
  17. Att beräkna ett tests reliabilitet
    • test-retest: ibland efter en dag, ibland efter månader
    • kan påverkas av inlärningseffekter
    • Paralella versioner av testet: kan göras omedelbart efter varandra o då spegla hur paralella versionerna är
    • om de görs med en tids mellanrum blir reliabilitetsmåttet en kombination av test-retest och paralell-test måtten
    • inre konsistens: avser testets inre egenskaper
    • split-half mellan udda o jämna uppgifter ska va högre än 0.7
    • cronbachs alfa, sambandet mellan de i skalan ingående uppgifterna
    • Interbedömar-reliabilitet: kan förekomma vid subjektiv bedömning tex projektiva test
    • beräknas efter att tex 4 rättare bedömt samma 50 testprotokoll
  18. Resultaten
    på ett personlighetstest bör inte utgöra enda underlaget för ett
    utlåtande om en person. diskutera varför detta inte är lämpligt
    • test är för trubbiga (låg precision)
    • för låg förmåga att predicera framtida prestation
    • Biografiska data, CV o tidigare arbetsprestationer är bättre prediktorer, dessa är så kallade hard facts! bättre med dessa vid fåtal sökande
  19. Vad är viktigt vid bedömning av ett test?
    • validitet o reliabilitet
    • finns det vetenskapligt stöd?
    • är det normerat till svenska förhållanden?
    • Hur nyanserad är normeringen? 
    • när o hur kan man använda det?
    • syfte
    • förmåga att predicera 
    • kulturell fairness
    • standardisering
  20. Beskriv kortfattat två olika test som skulle kunna användas i en rekryteringsprocess resp två test som mer lämpar sig för kliniska sammanhang i samband med diagnostik o behandlingsplanering.
    • Rekryteringssammanhang 
    • Raymon Cattels 16 personlighetsfaktorer: 16 PF
    • används vid urval, ledar- medarbetarutveckling samt karriärsplanering
    • 18000 adjektiv reducerat till 16 faktorer som sedan reducerats till 5 skalor 
    • BIG FIVE: 5 dimensioner av personlighet
    • Gordons Personlighetsinventorium: A-B-C
    • halvt ipsativt test
    • tre delar som belyser individens karaktäristika på 21 skalor
    • L Sjöberg understanding personal potential: UPP
    • på väg att få större fäste
    • 201 frågor, 32 bilder som bildar 7 alternativa moduler
    • alla moduler har korrigering för skönmålning
    • .
    • Kliniska test
    • Minnesota Multiphasic Personality inventory: MMPI-2
    • Bredspektrum
    • ska mäta viktiga personlighetsmönster o emotionella störningar
    • man ska ta ställning till 567 påståenden
    • lättadministrerat, översatt till över 15 språk
    • datoriserade analysprogram så man slipper räkna för hand så man slipper räkna för hand
    • Symtom Checklist-90: SCL-90
    • framplockat genom empiriska studier 
    • ofta använt i forskning för att beskriva nivå av psykisk ohälsa
    • egentligen inte ett personlighetstest utan snarare psykiatriska besvärskategorier
    • 90 frågor ger 9 skalor + totalmått
    • tycks säga en del om en person mår dåligt eller inte och ungefär vart skon klämmer
    • mäter en rad psykiska störningar
  21. Vilka faktorer påverkar SEM?
    • standardavvikelsen 
    • reliabilitet
    • ju högre reliabilitet desto lägre SEM
    • visar inom vilket område det sanna värdet finns. Hög SEM = mindre pålitligt test
    • SEM ökar vid jämförelse mellan olika test
    • differansmått mellan olika skalvärden blir således mer osäkra än grundskalorna
  22. Förklara kortfattat det inbördes förhållandet mellan reliabilitet och SEM
    • ”Eftersom
    • vi inte var så noga med mätningen är vi mindre säkra på resultatet"

    OM vi har en en våg som alltid har ett fel på antingen plus minus 5 kilo är mätningens SEM = din vikt plus minus 5 kilo.

What would you like to do?

Home > Flashcards > Print Preview