Fysik B

Card Set Information

Author:
maskenjao
ID:
281067
Filename:
Fysik B
Updated:
2014-08-22 11:56:36
Tags:
fysik science physics
Folders:

Description:
Fysik B-repetition etc
Show Answers:

Home > Flashcards > Print Preview

The flashcards below were created by user maskenjao on FreezingBlue Flashcards. What would you like to do?


  1. Svängningar
    Svängningar är regelbundna rörelser fram och tillbaka mellan två ytterlägen.
  2. Fjädrar
    • Förlängningen av en fjäder är proportionell mot den kraft den utsätts för. Detta samband kallas Hookes lag och kan uttryckas matematiskt som
    • F=kx där x = förlängningen och k = en fjäderkonstant.
  3. Den lagrade energin i en fjäder
    Den lagrade energin i en fjäder är 
  4. Egenfrekvens
    • Varje svängningssystem har sin egenfrekvens.
    • För ett svängande system är egenfrekvenser eller resonansfrekvenser,
    • tendensen hos systemet att vid dessa frekvenser svänga med större
    • amplitud än vid andra. Vid dessa frekvenser,kan även små periodiska
    • drivkrafter producera stora amplitudsvängningar, eftersom systemet lagrar vibrationsenergi.
  5. Resonans
    Resonans får vi när ett svängningssystem påverkas av en periodisk kraft med en frekvens som är lika med systemets egenfrekvens.

    • wiki:
    • Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud, accelerationer och energiinnehåll ökar kraftigt.
  6. Vågor
    Vågor är svängningar som breder ut sig. Vågorna transporterar energi bort från vågkällan. Det finns transversella samt longitudinella vågor.

    • wiki:
    • En våg eller vågrörelse är ett fysikaliskt fenomen som innebär att ett fält eller en störning av ett medium fortplantar sig i rummet.
    • Vattenvågor är åskådliga exempel på vågutbredning när man kastar i en sten. Det är  svårare att hitta åskådliga exempel med fält, eftersom de i allmänhet är osynliga. Om radiovågor inte utbredde sig med 300 miljoner m/s utan  tagit det riktigt lugnt, kunde man ha ställt upp en mängd kompasser  lodrätt på olika platser framför en radiosändare. Då kunde man ha sett
    • att alla nordpilarna på ett visst avstånd från sändaren pekade uppåt,  medan alla på ett lite större avstånd pekade neråt, och att detta
    • skiftade rytmiskt med tiden. Det hade visat att sändarens elektromagnetiska fält utbreder sig vågformigt, och avslöjat både våglängden och utbredningshastigheten.
  7. Transversella vågor
    • Transversella vågor svänger tvärt mot vågens hastighetsriktning: Exempel Ett exempel på detta är vågor på en sträng. I ett rep som spänts upp
    • horisontellt mellan två fasta punkter som utsätts för en störning i
    • vertikal led, rör sig repets enskilda partiklar i huvudsak enbart i
    • vertikal led, oscillerande upp och ner, vinkelrätt mot vågens
    • utbredningsriktning.
  8. Longitudinella vågor
    Longitudinella vågor svänger längs med vågens hastighetsriktning. Exempel= Ljudvågor.
  9. Mekaniska vågor
    Mekaniska vågor kan bara utbreda sig i ett ämne eller lngs gränsytan mellan två ämnen.
  10. Våghastigheten
    Våghastigheten är lika med frekvensen multiplicerad med våglängden:
  11. Reflektionslagen
    Reflektionslagen säger att reflektionsvinkeln = infallsvinkeln.
  12. Böjning av vågor
    Vågor som träffar en smal öppning böjs och utbreder sig som ringvågor genom öppningen.
  13. Interferens
    Två vågor interfererar när de på samma ställe samtidigt bildar en våg. Det samlade vågutslaget är då lika med summan av de enskilda utslagen, med hänsyn till tecken.
  14. Avståndet mellan två noder i en stående våg


    I en stående våg är avståndet mellan två noder en halv våglängd. Avståndet mellan två bukar är också en halv våglängd.
  15. Ljudvågor
    Ljudvågor är mekaniska longitudinella vågor i ett ämne.
  16. Tonhöjden
    Tonhöjden bestäms av frekvensen. Varje ton har sin frekvens. Tonen C:s frekvens är exempelvis 262 Hz
  17. Grundton
    Den minsta svängning som kan uppstå i ett musikinstrument kallas grundton. För grundtonerna gäller följande samband:

    • * I ett öppet rör motsvarar rörets längd en halv våglängd.
    • * I ett slutet rör motsvarar rörets längd en kvarts våglängd.
    • * I en sträng motsvarar strängens längd en halv våglängd.
  18. Interferens (ljus)
    Böjning uppstår när ljus passerar en smal öppning (precis som andra vågor böjs). Detta bekräftades av Thomas Young 1807 genom dubbelspaltsförsök. Ljus har alltså vågegenskaper.
  19. Dubbelspaltförsök
    Dubbelspaltförsök med ljus ger ljusmaximum i de riktningar som fås av

    där n är likamed eller större än 0

    och i mörker i riktningar som fås av

    • Det handlar alltså om att ljusvågorna interfererar då avståndet mellan två vågor är en hel väglängd, alltså maximum ges när två strålar interfererar med varandra, minimum när de är så långt bort från varandra som möjligt (dvs en halv våglängd).
  20. Optiskt gitter
    Ett optiskt gitter har många spalter som ligger tätt, och ger koncentrerade ljusmaxima i de riktningar som fås av

    där n är större/=0
  21. Spektralfärger
    Varje spektralfärg har sin bestämda frekvens. Blandningsfärger är sammansatta av flera spektralfärger.
  22. Spektralfärger fortfs.
    Regnbågens färger, rött—orange—gult—grönt—blått—indigo—violett, kallas spektralfärger och kan definieras exakt genom att ljusets frekvens, alternativt våglängd anges.
  23. Det elektromagnetiska spektret
    Det elektromagnetiska spektret sträcker sig från radiovågor via synligt ljus till gammastrålar. Elektriska laddningar som svänger sänder ut elektromagnetiska vågor.
  24. Rutherfords atommodell
    Atomen har en positivt laddad kära, där merparten av atommassan är samlad. Runt kärnan kretsar negativt laddade elektroner. Resten av atomen är tomrum.
  25. Kvanthypotesen
    • Plancks kvanthypotes säger att emission (att en atom sänder ut energi i form av en foton) och absorption (att en atom tar emot energi från en foton eller en elektron) sker i form av energikvanta:
    • där är strålningsfrekvensen och är Plancks konstant h = 6,6261·10−34 Js.
  26. Einsteins fotonhypotes
    Einsteins fotonhypotes säger att ljus och annan elektromagnetisk strålning är en ström av fotoner med energin .
  27. Bohrs atommodell, Bohrs två postulat
    • Bohrs postulat
    • 1. En atom kan befinna sig i många olika tillstånd utan att sända ut energi. I vart och ett av tillstånden har atomen en bestämd energi.
    • 2. En atom kan gå från ett tillstånd med energin till ett tillstånd med lägre energi . Vid övergången sängs energiskillnaden ut som en foton med energin h.

    Atomen kan också gå från energitillståndet till ett högre energitillstånd genom att absorbera energimängden .
  28. Bohrs modell för väteatomen
    • Energitillstånden för väteatomen ges av där n är större/= 1 och B=2,179aJ=-13,60eV
    • Frekvenserna i stålningen från väteatomer ges av
  29. Emission
    Emission betyder att en atom sänder ut energi i form av en foton.
  30. Foton
    Foton [fot'ån], det elektromagnetiska fältets energikvantum (den minsta energimängd som kan överföras av elektromagnetisk strålning, t.ex. ljus). Namnet kommer från grekiskans φως (phos), "ljus". Fotonens energi är

    där h är Plancks konstant och ν det elektromagnetiska fältets svängningsfrekvens. Rörelsemängden är hν/c, där c är ljushastigheten i vakuum. Ljus (liksom annan elektromagnetisk strålning och materia) har enligt kvantteorin såväl våg- som partikelegenskaper. Vågegenskaperna syns när det passerar ett gitter, eftersom det då uppvisar interferens. Partikelegenskaperna syns i den fotoelektriska effekten.
  31. Emissionsspektrum
    Emissionsspektrum är spektrum av den strålning som ett ämne sänder ut. Lysande gaser ger linjespektra. Glödande fasta ämnen och vätskor ger kontinuerliga spektra.



    Med linjespektra menas att det endast är spektrallinjer:

    • Spektrallinjer är ljusa eller mörka linjer i spektrumet från en ljuskälla. De uppstår när elektronerna i ljuskällans (eller mellanliggande materias) atomer
    • övergår från en energinivå till en annan. Eftersom dessa energinivåer
    • (och skillnaden mellan dem) är fasta och specifika för varje enskilt
    • ämne, kan spektrallinjerna användas för att identifiera vilket eller
    • vilka ämnen som är inblandade.


    • Absorptionslinjer (mörka linjer, de Fraunhoferska linjerna)
    • uppstår när fotoner i ljuset absorberas, och elektronerna med hjälp av
    • fotonernas energi går från ett lägre tillstånd till ett högre.
    • Emissionslinjer (ljusa linjer) uppstår när elektronerna går från ett högre tillstånd
    • till ett lägre, och atomerna därvid avger fotoner som motsvarar
    • skillnaden i energitillstånden.
  32. Absorption
    Absorption betyder att en atom tar emot energi från en foton eller en elektron.
  33. Absorptionsspektrum
    Absorptionsspektrum är spektrum från vitt ljus sedan det har passerat genom ett ämne. Absorptionsspektret för en gas innehåller mörka linjer (absorptionslinjer) i ett för övrigt kontinuerligt spektrum, exakt vid de frekvenser där samma gas har ljusa linjer i emissionsspektret.
  34. Solspektret
    Solspektret är ett absorptionsspektrum. Vitt ljus från det inre av solen passerar genom gaserna i solatmosfären där en del av ljuset absorberas.
  35. Fotoelektrisk effekt
    När ljus träffar en metall, kan metallen sända ut elektroner. En foton avger hela sin energi till bara en elektron, och elektronen får energi bara från denna enda foton.

    Fotonenergin går åt till att riva loss elektronen och till att ge elektronen kinetisk energi:

    • Gränsfrekvensen är den frekvens som nätt och jämt ger fotoelektrisk effekt:
    • .

    Wiki: Fotoelektrisk effekt är ett fysikaliskt fenomen där elektroner emitterar från ett ämne då det belyses med elektromagnetisk strålning av tillräckligt hög frekvens. Förklarandet av den fotoelektriska effekten visade på att ljus är kvantiserat och ledde till att våg-partikeldualiteten infördes som förklaringsmodell.
  36. Röntgenstrålning
    Röntgenstrålning uppstår när elektroner med stor kinetisk energi träffar en metall. Den maximala frekvensen bestäms av spänningen över röntgenröret:

    där är elektronens laddning.

    Röntgenstrålnning är sammansatt av bromsstålning och karakteristisk strålning.
  37. Bromsstrålning
    När elektriska laddningar accelereras eller retarderas utsänds elektromagnetisk strålning. Detta kallas bromsstrålning, eller Bremsstrahlung (tyska). Denna effekt använder man i röntgenrör för att producera röntgenstrålning på syntetisk väg.
  38. Karakteristisk strålning
    • Röntgenstrålning kan alstras genom att elektroner i vakuum accelereras mot ett metallstycke. När elektronerna avlänkas av atomkärnor i anoden, uppstår ett brett spektrum av röntgenvåglängder - bromsstrålning
    • - där den högsta fotonenergi i keV ges av accelerationsspänningen i
    • kilovolt. Det uppstår också karakteristisk röntgenstrålning, med
    • våglängder som är kännetecknande för grundämnena i anodmaterialet.
  39. Bakgrundsstrålning
    • Bakgrundsstrålningen är den joniserande strålning som orsakas av naturlig radioaktivitet. I Sverige ger den i genomsnitt en stråldos på ungefär 1 millisievert per år. Dosen kommer i huvudsak från tre olika källor: från högenergetisk kosmisk strålning, från gammastrålning
    • från radioaktiva ämnen i marken och från sönderfall av radioaktiva
    • isotoper i den egna kroppen. Därtill kommer strålningen från radon, som i genomsnitt är 2 mSv per år, men där det finns stora variationer.
  40. Radioaktivitet
    • Naturlig joniserande strålning består av
    • - alfastrålning, som är heliumkärnor
    • - betastrålning, som är elektroner
    • - gammastrålning, som är energirika fotoner.
  41. Halveringstid
    Halveringstiden för ett radioaktivt ämne är den tid det tar för hälften av alla atomerna att omvandlas.

    wiki: Halveringstid är den tid efter vilken hälften av en given mängd av ett radioaktivt grundämne har sönderfallit. För en enskild instabil partikel kan halveringstiden tolkas som den tid efter vilken sannolikheten är 50% för att partikeln skall ha sönderfallit.
  42. Sönderfallslagen
    Sönderfallslagen lyder: Efter tiden har antalet radioaktiva kärnor minskad från till , och massan har minskat från till där:

    och .
  43. Strålningsaktivitet
    Strålningsaktivitet är antalet atomkärnor som omvandlas per tidsenhet.
  44. Aktivitetslagen
    Aktivitetslagen lyder: Efter tiden har aktiviteten minskat från till :

    det har alltså ett samband med halveringstiden.
  45. Atomkärnan
    Atomkärnor är uppbyggda av protoner och neutroner. Atomkärnan

What would you like to do?

Home > Flashcards > Print Preview