tysk grammatik

Card Set Information

Author:
maskenjao
ID:
292181
Filename:
tysk grammatik
Updated:
2015-01-10 10:10:32
Tags:
tyska grammatik
Folders:

Description:
tysk grammatik etc
Show Answers:

Home > Flashcards > Print Preview

The flashcards below were created by user maskenjao on FreezingBlue Flashcards. What would you like to do?


  1. Vad uttrycker ett imperativ?
    • En befallning, uppmaning eller ett råd.
    • Komm herein! - Kom in
    • Setzt euch bitte! - Var snälla och sätt er!
    • Gehen Sie hier gerade aus! - Gå rakt fram här!
  2. Hur många olika imperativformer finns det i tyskan?
    Tre. Du (en person man duar), Ihr (flera man duar), Sie (en eller flera man niar)
  3. Hur fungerar imperativformen Du?
    Denna form bildas genom att man till verbets stam lägger -e. Exempelvis: Höre! Antworte!

    Starka verb som i present får vokalväxling från e till i eller e till ie (geben, er gibt; lesen, er liest) får vokalväxling också i imperativ. Ändelsen -e saknas då alltid. Gib! Lies!
  4. Hur fungerar imperativformen Ihr?
    Denna form bildas genom att man till verbets stam lägger till -t. Hört zu!

    Observera att här inte förekommer någon vokalväxling även om det rör sig om ett starkt verb av tyben geben, lesen etc.

    Hört! Antwortet! Gebt! Seid!
  5. Hur fungerar imperativformen Sie?
    Denna form bildas genom att man till infinitiven lägger Sie. Hören Sie! Antworten Sie! Geben Sie! Seien Sie!

    Ofta använder man ordet bitte tillsammans med imperativformen. Bitte antworten Sie. Sprechen Sie ein bisschen langsamer, bitte!
  6. Hur många tyska genus finns?
    Tre.
  7. Vilka är de tyska genusen?
    Maskulinum, neutrum, femininum.
  8. Vilka är kännetecknen för maskulina substantiv?
    • 1. Substantiv som betecknar manliga personer, s.k. naturligt genus. Der Sohn, der Vater, der Junge.
    • 2. Till denna grupp hör också substantiv som slutar på -er och som betecknar nationalitet, yrke eller sysselsättning. Der Engländer, der Lehrer, der Schüler.
    • 3. Årstider, månader och veckodagar, samt del av dag. der Winter, der Oktober, der Freitag, der Morgen. Dock: die Nacht.
    • 4. Bilmärken. der BMW, der VW, der Volvo (dock, das Auto-s.)
    • 5. Väderstreck, vindar och nederbörd. der Norden, der Wind, der Sturm, der Regen, der Schnee.
  9. Vad kännetecknar neutrala substantiv?
    • 1. Substantiv som betecknar barn eller ungar till djur. das Kind, das Baby, das Fohlen, das Lamm.
    • 2. Substantiv som slutar på -chen och -lein. das Pferdchen (lilla hästen), das Fräulein, das Brötchen, das Kindlein, das Mädchen.
    • 3. Substantiv som slutar på -nis, -tum, -um. Das Verhältnis, das Fürstentum, das Gefängnis, das Gymnasium, das Eigentum, das Studium. Dock, undantag: der Reichtum, der Irrtum (misstaget)
  10. Vad kännetecknar feminina substantiv?
    • 1. Substantiv som betecknar kvinnliga personer. Die Frau, die Mutter, die Tante (moster/faster). Men: das Mädchen.
    • 2. Namn på träd och många blommor. die Birke, die Buche, die Kiefer (tallen), die Rose.
    • 3. De flesta substantiv som slutar på -e. Die Schule, die Klasse, die Jacke.
    • 4. Substantiv som slutar på -ei, -heit, -keit, -schaft, -ung. Die Partei, die Gemeinschaft, die Freiheit, die Zeitung, die Schwierigkeit.
    • 5. Substantiv som slutar på -ion, -tät, -ik. die Nation, die Universität, die Musik.
  11. Hur bildas oftast plural av maskulina substantiv?
    • 1. Många maskulina substantiv får ändelsen -e och omljud om det går. der Sohn-e+, der Film-e, der Tisch-e, men der Mann-er+.
    • 2. Maskulina substantiv som slutar på -el, -en och -er saknar pluraländelse. Omljud kan förekomma. der Pullover-, der Garten-+, der Fahrer-, der Onkel.
  12. Hur bildas plural av neutrala substantiv?
    • 1. De flesta neutrala substantiv får ändelsen -e utan omljud. das Jahr-e, das Brot-e, das Geschäft-e.
    • 2. Några korta neutrala substantiv får -er i plural. Omljud om det går. das Buch-er+, das Haus-er+, das Kind-er.
    • 3. Neutrala substantiv på -el, -en, -er samt -chen och -lein får ungen pluraländelse. das Zimmer-, das Mädchen-, das Rätsel- (gåta).
  13. Hur bildas plural av feminina substantiv?
    De flesta feminina substantiv får ändelsen -n eller -en. die Schule-n, die Blume-n, die Frau-en.
  14. Hur bildas plural av lånord?
    Lånord får oftast pluraländelsen -s oavsett genus. das Hotel-s, der Chef-s, die DVD-s, die Digitalkamera-s.
  15. Hur många prepositioner kan stå före infinitivmärker "zu"?
    3.
  16. Vilka är de tre prepositioner som kan stå före infinitivmärket "zu"? Dvs preposition + infinitiv.
    • antatt zu (i stället för att), ohne zu (utan att), um zu (för att).
    • Exempel: Anstatt Latein zu lernen, spielte Gunnar Klarinette.
    • Er machte das Abitur, ohne sich anzustrengen. (han tog studenten)
    • Dann fuhr er nach Amerika, um sich zu erholen. (vila upp sig)
  17. Hur placeras en preposition vanligtvis i förhållande till ett substantiv eller pronomen?
    • Prepositioner står vanligtvis framför substantiv eller pronomen.
    • Ich rechne mit dir. MEN: Prepositioner, som i detta exempel "mit" får inte stå före en infinitiv. Då förvandlar man prepositionen mit till adverbet damit, som får stå före ett efterföljande "zu": 
    • Ich rechne damit, früher nach Hause zu kommen.
  18. Vilka prepositionsuttryck används vid tidsadverbial då man talar om en dag eller delar av en dag?
    An + dativ. Am 1. Dezember. Am ersten Tag, Am Nachmittag, Am Abend, am selben Tag (samma dag), an meinem Geburtstag.
  19. Vilka prepositionsuttryck används vid tidsadverbial då man talar om år och delar av året, om århundraden samt i uttrycket "på natten"?
    in + dativ. Carl Benz hat das Auto im Jahr 1886 erfunden. Im Sommer 1912, Im November 1989 ist die Berliner Mauer gefallen. im 21. Jahrhundert. in den 80er Jahren. in dieser Woche, in der Nacht, im Frühling, im Sommer, im Herbst, im Winter.
  20. Vilka prepositionsuttryck används vid tidsadverbial då man talar om att något ska hända INOM en viss tid eller OM en viss tid?
    in + dativ: In zwei Jahren bist du Abteilungsleiter! Na, erstmal ist in einer halben Stunde Mittagspause.
  21. Vilka prepositionsuttryck används vid tidsadverbial då man talar om klockslag?
    • Um . Um zwölf /Uhr/ muss ich in Köln sein. 
    • Der Zug geht um 10.43 Uhr (uttalas: um zehn Uhr dreiundvierzig).
  22. Vilka prepositionsuttryck används vid tidsadverbial då man talar om "för ... sedan"
    • Vor + dativ. Vor einem Monat lag hier noch tiefer Schnee. (För en månad sedan).
    • Vor vielen Jahren gab es hier eine Sprungschanze. (vielen Jahren är dativ plural)
    • vor ein paar Minuten, vor einigen Tagen (för några dagar sedan), vor einer Woche.
  23. Vilka prepositionsuttryck används vid tidsadverbial då man talar om högtider och ibland vid ordet Zeit?
    Zu. Zu Weihnachten besuchen wir die GroBeltern. Zu der Zeit, als es noch kein Telefon gab, schrieb man mehr Briefe. Zu der Zeit (på den tiden)
  24. Hur besvarar man frågan wie lange?
    Med ackusativ. Wie lange seid ihr in Frankreich geblieben? Einen Monat. Aber in Paris waren wir nur einen Tag. Alltså, einen Monat, einen Tag.
  25. Hur uttrycker man i tyskan vad som i svenskan motsvaras av "förra", "den här", "nästa", "varje", "var"?
    Ackusativ. Vorigen Winter heiratete mein Bruder. Letzten August bekam er eine Tochter. Diesen Sonntag ist die Taufe. Nächstes Wochenende bin ich Babysitter. Ich spiele jeden Tag mit meiner Nichte (mit + dativ). Alle vierzehn Tage besuchen wir meine Mutter.
  26. När används genitiv vid tidsadverbial?
    Genitiv används om en obestämd tidpunkt som svar på frågan "wann?". Eines Tages saB eine Katze vor unserer Haustür. Eines Nachts bekam sie Junge. eines Morgens, eines Abends, eines Vormittags, eines Nachmittags.
  27. Vilken är den tyska motsvarigheten till den svenska prepositionen "av"?
    • von är den vanligaste tyska motsvarigheten. aus används vid beteckning av material, aus Baumwolle, aus Holz, aus Silber, aus Edelstahl. även om något består av något: die Wohnung bestehen aus einem (aus styr dativ) Zimmer, Küche und Bad.
    • aus används också i betydelsen "på grund av" vid frivillig handling: Ich tat es aus Liebe/aus Hass/aus Mitleid. jag gjorde det av kärlek/hat/medlidande. medan vor används i betydelsen "på grund av" med ofrivillig handling: Er zitterte vor Wut. (han darrade av vrede). Sie weinte vor Glück.
  28. Vilken är den tyska motsvarigheten till den svenska prepositionen "från"?
    Von är den vanligaste tyska motsvarigheten, men aus används för att beteckna ursprung, t.ex. hemort eller hemland. Die Familie stammt aus Italien. Skillnad: Er kommt aus Venedig. (ursprung). Er kommt morgen von Venedig. (inte ursprung).
  29. Vilken är den tyska motsvarigheten till den svenska prepositionen "för"?
    für är den vanligaste tyska motsvarigheten. vor används vid substantiv som betyder "rädsla", "respekt", och uttryck som betyder "vara rädd": Meine Mutter hat keinen Respekt vor groBen Hunden, aber vor kleinen Mäusen hat sie Angst.
  30. Vilken är den tyska motsvarigheten till den svenska prepositionen "förbi"?
    Förbi motsvaras av två led på tyska: an ... vorbei. Wir gingen an (prepositionen an i kombination med vorbei styr dativ, trots att det som i detta fall rör sig om en rörelse från en plats till en annan) dem neien Sportplatz vorbei.
  31. Vilken är den tyska motsvarigheten till den svenska prepositionen "i"?
    in är den vanligaste tyska motsvarigheten. an och auf används i flera fall där svenskan har ett "i" som egentligen betyder "vid" eller "på": An der StraBenecke sah ich einen Affen. Ich packte ihn am Arm (grep tag i armen), bevor er auf einen Baum fliehen konnte. I telefon blir am Telefon.
  32. Vilken är den tyska motsvarigheten till den svenska prepositionen "längs"?
    • Tillsammans med verb av typen "fahren", "gehen", "joggen, "radeln" motsvaras längs oftast av följande konstruktioner med "entlang":
    • A entlang då entlang placeras efter substantivet, som står i ackusativ: Sie joggten den Kurfürstendamm entlang.
    • B an ... entlang Prepositionen an styr här dativ och entlang står efter substantivet. Wir radelten an den Weinbergen entlang.
  33. Vilken är den tyska motsvarigheten till den svenska prepositionen "om"?
    • von, um är de vanligaste tyska motsvarigheterna.
    • über används vid verb som berichten (rapportera), informieren, schreiben. Über används när man skriver eller informerar utförligt om ett ämne. Annars används "von".

    Die Modereporter berichteten über den neusten Trend. über styr ackusativ.
  34. Vilken är den tyska motsvarigheten till den svenska prepositionen "på"?
    • auf är den vanligaste tyska motsvarigheten. Vid konkret betydelse används auf vid beröring och placering ovanpå. Der Mann auf dem Dach.
    • an används vid beröring och placering på/vid sidan. An der Fassade hängt ein Transparent.

    in används i flera fall där svenskan använder "på". Gehst du oft in den Zirkus? - Nein, ich gehe lieber ins Kino oder ins Theater.
  35. Vilken är den tyska motsvarigheten till den svenska prepositionen "till"?
    • zu används
    • 1 då det rör sig om personer:
    • Fährst du oft zu deinem Vater? Kommt ihr zu mir?
    • 2 vid platsangivelser (där det dock inte rör sig om geografiska egennamn): Viele Politiker fliegen zum EU-Parlament. eller: Die Skiläufer fahren zu den Wintersportorten.

    • nach används vid geografiska egennamn utan bestämd artikel. Fahrt ihr jedes Jahr nach Abisko?
    • vid geografiska egennamn med bestämd artikel används an, auf, in, bis. Ich reise lieber an den Bodensee als an die Riviera.
  36. Vilken är den tyska motsvarigheten till den svenska prepositionen "vid"?
    • an används som motsvarighet till svenskans vid.
    • 1. i betydelsen "alldeles intill" något, särskilt något som har en långsträckt geografisk karaktär, tex. flod gränd.
    • Vorigen Sommer war ich am Rhein und dann am Bodensee, direkt an der Schweizer Grenze. Nächstes Jahr wollen wir an der Nordseeküste zelten.
    • 2. vid yrkesmässig verksamhet vid en institution: Nicoles Vater ist Lehrer am Gymnasium, und ihre Mutter lehrt an der Universität.

    bei kan även användas, och används i betydelsen "i närheten av", "invid", "utanför" en plats: Jan arbeitet in Torslanda bei Göteborg. eller Irene wartet bei der Würstchenbude auf Jan.
  37. Vilket tyskt uttryck används för "den här", "denna", "den", "den där?"
    Dieser
  38. Hur böjs det tyska "dieser"?
    Precis som den bestämda artikeln före substantivet. Men Dieser kan även stå som självständigt pronomen.
  39. Vad är ett relativpronomen?
    Relativpronomen binder ihop en huvudsats och en bisats. Da kommt der Reiseleiter, der so gut Deutsch spricht.
  40. Hur böjs relativpronomet "der"?
  41. Hur hittar man rätt form av relativpronomen i en bisats?
    • Två steg:
    • 1. Först tar man reda på genus och numerus på korrelatet i huvudsatsen. I exemplet "Da kommt der Reiserleiter, der so gut Deutsch spricht" är "der Reiseleiter" maskulinum singular. Därför ska relativpronomenet ha maskulin form.
    • 2. Sedan väljer man kasus för relativpronomenet i bisatsen. Sen får man böja relativpronomenet utifrån relativpronomschemat.
  42. Hur säger man "den här och den där"?
    Dieser und der da. Dieser Stuhl gefällt mir besser als der da in der Ecke.
  43. Hur ska man uttrycka att någonting är "samma" som något annat?
    Samma i betydelsen identiskt samma heter på tyska derselbe (m) , dasselbe (n), dieselbe (f) och dieselben (pl) . Detta pronomen böjs såsom ett svagt adjektiv. Die Europameister im Eistanz sind dieselben wie im vorigen Jahr.
  44. Vilka är de fyra interrogativa pronomenen?
    • wer - vem, vilka
    • was - vad
    • welcher - vilken, vilket
    • was für ein - vad för slags
  45. Hur fungerar det interrogativa pronomenet för "vem?"
    • Det finns bara i singular och böjs då:
    • nom wer
    • ack wen
    • dat wem
    • gen wessen
  46. Hur fungerar det interrogativa pronomenet "vilken, vilken?"
    Welcher? det används vid urval, men inte vid identifiering! Welcher böjs precis som dieser, alltså som bestämd artikel. welcher, welchen, welchem, welches.
  47. Hur fungerar det interrogativa pronomenet "vad för slag?"
    • was für ein.
    • Om man frågar vad för slags om många saker skrivs det i formen: was sind das für Vögel?" eller was denn für welche? om det står som självständig fråga.

What would you like to do?

Home > Flashcards > Print Preview