Omvårdnad

Card Set Information

Author:
smary
ID:
294445
Filename:
Omvårdnad
Updated:
2015-03-21 15:42:52
Tags:
generella frågor inför NKSE
Folders:

Description:
generella övningsfrågor inför NKSE
Show Answers:

Home > Flashcards > Print Preview

The flashcards below were created by user smary on FreezingBlue Flashcards. What would you like to do?


  1. Ange 7 åtgärder du som sjuksköterska vidtar i nära anslutning till dödsfall förutom att kontakta närstående, läkare samt journalföra händelsen
    • Ta bort kuddar och hjälpmedel från sängen och fäll den i planläge.
    • Ta bort eventuella infarter
    • Slut ögon och mun
    • Raka, kamma håret, gör i ordning individen efter dennes tidigare önskemål/vanor
    • Tvätta bort synligt smuts, se till att underlaget är rent
    • Försök att skapa en ren fridfull miljö
    • Om den döde har identitetsband, kontrollera i journalhandling eller med de närstående att uppgifterna är korrekta.
  2. Ange 3 riskdiagnoser i det postoperativa förloppet relaterade till orörlighet samt en förebyggande åtgärd för respektive diagnos?
    • 1. Risk för trycksår r/t sängliggande - Omvårdnadsåtgärd: Uppmuntra/ge stöd till tidig mobilisering. Vändschema.
    • 2. Risk för andningssvårigheter r/t sängliggande - Omvårdnadsåtgärd: Informera pat om varför det är viktigt med tidig mobilisering, att lungorna liksom resten av kroppen försvagas och syreutbytet försämras, Motivera patienten. Undervisning i andningsteknik.
    • 3. Risk för obstipation r/t sängliggande - Omvårdnadsåtgärd: Informera patienten om hur mobilisering påverkar tarmarnas aktivitet, uppmuntra, motivera. Ge råd om fiberrik kost, ev laktulos och enkla rörelser patienten kan utföra i sängen.
  3. En patient med PVK (perifer venkateter) på handryggen upplever smärta i handen. Ange 2 möjliga orsaker till smärtan?
    • Tromboflebit - Inflammation
    • Dropp/lkm går subcutant 
  4. Vad är tromboflebit, vilka är symtomen?
    • Tromboflebit betyder en inflammation i ett ytligt blodkärl. Tromboflebiter uppträder inte i artärer utan endast i venerna, alltså de blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat. Ofta kallas tromboflebiter för "ytliga blodproppar" vilket inte är helt riktigt. Det rör sig inte om en propp i blodkärlet utan om en inflammation.
    • Symtomen är rodnad i huden och smärta. Ofta kan man känna det inflammerade kärlet som en hård, ömmande sträng under huden.
    • Orsaken till en tromboflebit kan vara att man har haft en nål för intravenöst dropp i samband med sjukhusvistelse. Det är också vanligt att flebiter uppträder i åderbråck, som då blir ömma, hårda och förtjockade. Ofta får man ingen förklaring till varför tromboflebiter uppträder.
  5. Vissa pvk har en s.k. injektionsport, när och varför används den?
    injektionsporten används vid insättning av pvk:n för att kontrollera läget, standard är då att spola med 2–5 ml NaCl. Under fortsatta vårdtiden ska man undvika att använda injektionsporten av aseptiska skäl. Använd istället tre‐vägskranar och/eller injektionsventiler samband med injektioner, intermittenta infusioner och provtagning.
  6. Vad är viktigt att tänka på inför en blodtransfusion?
    Inför transfusion utförs transfusionsmedicinsk laboratorieundersökning, detta avser blodgruppering och/eller BAS-test eller MG-test.
  7. Vad innebär en s.k. blodgruppering?
    Blodgruppering kan mycket förenklat beskrivas som en undersökning av patientens antigen och antikroppar för att ta reda på vilken grupp patienten tillhör i AB0-systemet samt om patienten har eller saknar rhesusfaktor.
  8. Vad innebär ett BAS-test?
    Vid BAS-test görs blodgruppskontroll och antikroppsscreening av mottagaren
  9. Vad innebär ett MG-test?
    MG-test (mottagare-givare) är en förenlighetsprövning som krävs om blodmottagaren har irreguljära erytrocytantikroppar. Utvalda blodenheters erytrocyter testas mot blodmottagarens plasma (tidigare kallades detta korstest)
  10. Vad bör du som sjuksköterska tänka på vad gäller proverna som tas inför en blodtransfusion?
    Blodgruppering och förenlighetsprövning bör ej utföras vid samma provtagningstillfälle eftersom de är kontroller av varandra. Vid nödsituation kan det ändå bli aktuellt, men skall i så fall göras på ordination och dokumenteras. 
  11. Vilka frågor bör du ställa inför en blodtransfusion?
    • Är patienten blodgrupperad?
    • Finns en giltig BAS/MG-test?
    • Är blodkomponenten beställd?
  12. Vilka kontroller måste utföras före en blodtransfusion, utöver blodgrupperingsprover och förenlighetstest?
    • Att patientidentitet och blodkomponent stämmer överens på transfusionsdokumentet. 
    • Att blodkomponentens hållbarhet ej har överskridits. 
    • Att patientens identitet stämmer överens med uppgiften på transfusionsdokumentet. 
    • Att blodkomponenten är hel och att missfärgning, grumlighet, koagel eller hemolys inte förekommer.
  13. Vad bör du vara uppmärksam på under en pågående blodtransfusion?
    • Kontroller under transfusionen 
    • - Observera patientens reaktionerunder transfusionen genom att se och lyssna om han eller hon uppvisar någon förändring.
    • Jämför med tidigare erfarenheter av transfusioner, om patienten har några sådana och kan uppge detta.
    • - Mät puls och blodtryck om patienten blir orolig eller beskriver obehag av något slag.
    • - Kontrollera mängden och färgen på urinen om patienten upplever smärta, är orolig eller uppvisar chocksymptom.
    • - Kontrollera transfusionshastigheten.
    • - Kontrollera infartsvägen så att inte transfusionen går extravasalt eller läckage uppstår i kopplingarna.
    • - Övervaka patienten också med tanke på övervätskning.
  14. Vid en pågående blodinfusion påkallar patienten din uppmärksamhet. Patienter har frossa och säger sig må sämre. Vilka åtgärder vidtar du som sjuksköterska, ange minst 4 förslag?
    • Stänger av transfusionen.
    • Kontaktar läkare.
    • Kontrollerar vitalparametrar (puls,BT, POX)
    • Dubbelkontroller pat identiet med påsens nr för att se så att det översenstämmer.
    • Fråga om yrsel/illamående
    • Lägg på täcke.
  15. En pat med förstoppning ber om råd för att försöka lösa problemet. Vilka råd ger du, ange mist 4 st
    • Röra på sig mer 
    • Fiberrik kost
    • Dricka tillräckligt med vätska
    • Sitta en stund på toaletten, inte stressa vid toabesöken.
  16. Vart kan man som patient vända sig om man är missnöjd med den vård man fått?
    Socialstyrelsen vad gäller medicinska frågor och Vårdenhetschefen om det handlar om bemötande på avdelningen.
  17. Beskriv omvårdnadsprocessens 5 steg
    • 1: Steg ett är att göra en datainsamling över patientens och ibland även anhörigas situation (dvs. anamnes och status). Då materialet är insamlat identifieras patientens omvårdnadsbehov vilka exempelvis kan vara att främja hälsa, minska
    • lidande eller hjälpa patienten till egenvård.
    • 2: I steg två sker målformulering, det vill säga vilka mål som patienten vill nå upp till. I detta steg kan delmål och mål användas, dessa bör vara tidsbestämda och utvärderbara. Omvårdnadsdiagnos formuleras tillsammans med pat. både vad gäller resurser, risker och problem.
    • 3: Steg tre handlar om att tillsammans med patienten planera omvårdnaden dvs. vilket stöd som behövs, från vilken profession stödet skall komma ifrån och/eller om han/hon självständigt kan arbeta för att nå målet.
    • 4: I steg fyra utförs det som planerats
    • 5: Steg fem handlar om att utvärdera de delmål och mål som ställts upp. Slutligen når man tillbaka till processens första steg meddatainsamling. Ibland behövs uppsatta delmål och mål omarbetas Exempelvis kan patientens situation ha ändrats eller också blev resultaten inte de väntade.
  18. En patient har fått reda på att han ska göra ett s.k. arbetsprov. Han frågar dig vad detta innebär och varför man gör det
    Ett arbetsprov gör man för att testa hur hjärtat, lungorna, blodcirkulationen och rörelseorganen fungerar när man anstränger sig. Oftast får man cykla med elektroder fastsatta på huden för att mäta hjärtats elektriska aktivitet. Syftet är att ta reda på om hjärtat får tillräckligt med syre och om man får ont i bröstet eller har störningar i hjärtats rytm vid ansträngning.

    Provet görs för att sjukdomar ska kunna upptäckas eller uteslutas. Det kan också göras om man har sjukdomssymtom, inför större operationer, eller som en del av en hälsokontroll för att mäta konditionen. Om det är lungornas funktion som ska mätas kan andra undersökningar göras samtidigt. En vanlig anledning till ett arbetsprov är att läkaren misstänker att man har kärlkramp. Om det finns rubbningar i hjärtats rytm kan man få göra ett arbetsprov för att registrera vad som händer med rytmen när man anstränger sig.
  19. Du läser på i omvårdnadsjournal inför mötet med en ny patient. I journal står det att patienten har uttalad fatigue, vad innebär detta?
    En patalogisk trötthet som ej går över även om patienten vilar eller får tillräckligt sömn.
  20. Du har ett samtal med en patient som befinner sig i en kris och är väldigt nedstämd. Förklara de olika faserna i krisreaktionen
    • Chockfas: – varaktighet någon minut till ett par dygn. Ger en prägel av känslomässig stumhet. Frånvaro av visade känslor är en följd av aktiverade försvarsmekanismer och behöver inte alls spegla behärskning eller inre lugn. Den enda kommunikation som är meningsfull är icke-verbal kommunikation (håll handen, ge något att dricka), samtal bör vänta. Om chockfasen blir utsträckt finns risk för självdestruktiva impulser varför man aldrig skickar hem någon i chockfas till ensamhet. Kontakta anhöriga, vänner eller arbetskamrater.
    • Reaktionsfas: – präglas av längtan, protest, smärta och depressivitet. Förnekande (en av försvarsmekanismerna) gör att en del personer inte berättar om någon viktig livshändelse har inträffat utan endast om sin (sekundära) ångest och/eller sömnproblem varför anamnestisk inventering av livshändelser är ett måste. En del individer stannar kvar i förnekandefasen, ex v efter ett cancerbesked.
    • Bearbetningsfas: – innebär en process där krisen/förlusten steg för steg inses. Sorg kan återkomma diskontinuerligt i vågor och kan misstolkas som depression om anamnesen är bristfällig.
    • Nyorienteringsfas: – krisen/förlusten behöver inte längre störa engagemang i andra personer och aktiviteter.
  21. Vad står DVT för, bakgrund samt symtom?
    En blodpropp, så kallad trombos, bildas oftast i de djupa venerna i vadmusklerna. En sådan blodpropp kallas djup ventrombos, och förkortas ibland DVT.Eftersom flödet av blod från benet hindras av blodproppen, pressas vätska från blodet ut i vävnaderna runt venen och gör att underbenet eller ibland hela benet svullnar och gör ont. Benet gör ont även eftersom vävnaderna får brist på syre när blodflödet hindras av proppen. Andra vanliga symtom utöver svullnad, rodnad och värk är ömhet och tyngdkänsla.

    Proppar kan någon gång bildas också på andra ställen i kroppen, till exempel i armarna, men det är inte alls lika vanligt.

    Mekanismer som kan starta bildningen av en ventrombos är:

    • förändringar i blodet (cancer, östrogen, koagulationsrubbning)
    • förändringar i blodflödet (graviditet, tumör) och/eller förändringar i kärlväggen (kirurgi).
  22. Hur behandlas DVT?
    Blodproppar i de djupa venerna måste behandlas av läkare. Proppen försvinner inte av sig själv, utan kan öka i storlek om den inte behandlas. Man kan inte behandla blodproppar på egen hand eller med alternativmedicin. En blodpropp går inte heller att få bort genom att motionera, däremot är det bra att röra på sig för att förebygga att en propp bildas och för att hjälpa kroppen att lösa upp en blodpropp som är under behandling..Blodförtunnande behandling för att lösa upp proppenOm läkaren har konstaterat att man har en blodpropp i  benet får man blodförtunnande läkemedel som gör att blodet inte levras. Behandlingen förhindrar att proppen blir större och hjälper kroppen att lösa upp proppen så att blodkärlet öppnas igen. Dessutom minskar risken för nya proppar. Behandlingen pågår vanligtvis i tre till sex månader, ibland längre om blodproppen är stor eller risken för nya proppar är hög.

    Förutom behandling med läkemedel får man använda en speciell strumpa, en så kallad kompressionsstrumpa, som motverkar att blodet rinner bakåt i venen så att benet svullnar. Man ska ta på sig strumpan redan i sängen på morgonen och inte ta av den förrän man lägger sig igen. Om man har svårt att få på sig strumpan och inte kan få hjälp av någon hemma, kan man få hjälp av hemtjänsten eller distriktssköterskan.
  23. Vilka egenvårdsråd kan du ge till en patient med DVT?
    • Förklara bakgrunden till DVT så att patienten förstår vad det innebär, proppar som bildats i benen.
    • - Ha benen i högläge när hon vilar
    • - Använda s.k. kompressionsstrumpor som motverkar att blodet rinner bakåt i venen och därmed minskar svullnad. Ta på sockorna på morgonen när benet är minst svullet.
    • - Motionera för att förbättra cirkulationen.
  24. Patienten frågardig vilka möjliga orsaker/riskfaktorer det finns till DVT. Vad säger du?
    • Hormonmedicinering
    • Graviditet
    • operation/trauma
    • sängläge
    • längre stillasittande
    • tumörsjukdom
    • ålder
    • övervikt
    • ärftliga koagulationsrubbningar
    • p-piller
    • Åderbrock
  25. Du ska ge fragmininjektion s.c. Beskriv vilka injektionsområden du kan välja mellan samt hur du mäter ut rätt ställe och minska risken för komplikationer?
    Subkutana injektionsområden är på framsida eller yttersida av låren, i sätesregionen, yttersidan av överarm samt i buken.

    Val av injektionsställe grundar sig på rekommendation i FASS om var läkemedel bör administreras, patientens ålder samt patientens tillstånd med avseende på cirkulation, rörlighet eller fysiskt hinder.Om patienten får regelbundna injektioner är det viktigt att variera injektionsställe för att undvika lipohypertrofi av fettvävnad.

    Lår: Injektionsstället identifieras genom att lägga en hand överst på låret och en hand ovanför knäet. En tänkt mittlinje dras på lårets ovansida och injektionen ges på den yttre, laterala sidan av denna mittlinje. Ge injektionen på den yttre sidan, lateralt, från denna mittlinje. Det är riskfyllt att ge en injektion på lårets insida, medialt om mittlinjen, eftersom det löper stora blodkärl och nervbanor där.

    • Sätesregion: Injektionsstället identifieras genom att mäta ut en kvadrat mellan trochanter major, crista iliaca och sätesfåran. Dela in den stora kvadraten i fyra mindre kvadrater. Ge i den övre - yttre kvadraten.
    • Överarm: Utgå från benutskottet acromion. Mellan två till tre fingrars bredd nedanför benutskottet finns baslinjen för m.deltoideus i en nedåtriktad trekant. Injektionen kan ges i subkutis i denna trekant. Överarm rekommenderas inte då det är förhållandevis sparsamt med subkutan fettvävnad där och därmed ökad risk att injektionskanylen felaktigt kan hamna i muskelvävnad.
    • Buk: Ett par centimeter utanför navelområdet.
  26. Du har samtal med en patient med sömnbesvär. Vilka egenvårdsråd kan du ge?
    • - Undvika att dricka strax innan sängående så att hon inte behöver gå upp på natten och kissa.
    • - Inte dricka kaffe eller uppiggande drycker innan sängående.
    • - Att försöka vara aktiv under dagen, och undvika att sova dagtid.
    • - Se över temperaturen och miljön när hon ska sova. Så att det är en sval temperatur, dämpad belysning och tysnad så att det är möjligt att finna ro.
    • - Se till att inte vara hungrig vid sängående.
    • - Dricka varm mjölk.
    • - Försöka ta det lugnt 30 min innan sängående, inte hålla på med stressiga aktiviteter utan försöka koppla av.
  27. Vilka bedömningsinstrument kan användas vid risk för undernäring?
    BMI - Body Mass Index (BMI) eller kroppsmasseindex anger inom bl.a. bariatrin relationen mellan vikt och längd enligt beräkningen kroppsvikt () i kilogram dividerat med kroppslängden () i meter i kvadrat. BMI mäter fyra viktklasser: undervikt, normalvikt, övervikt och fetma.

    MNA - Mini Nutritional Assessment (MNA) är en enkel och billig testmetod, som används för att hitta de personer, som antingen är undernärda eller där det föreligger risk för undernäring.
  28. När används nortonskalan?
    Nortonskalan är ett specialinstrument för riskbedömning av trycksår.Den modifierade Nortonskalan bör användas som ett komplement till den kliniska bedömningen.
  29. Ange 6 åtgärder för att förbättra måltidsmiljön?
    • - Duka upp maten fint så att det ser inbjudande ut.
    • - Äta tillsammans med andra, göra måltiden till en social aktivitet.
    • - Försöka lägga upp maten fint på tallriken, dekorera
    • - Lagom stora portioner
    • - Avsätta tid för måltiden
    • - Laga mat som man gillar.
  30. Ange 4 frågor som är viktiga att ställa för bedömning av smärta/smärtanalys?
    Vart har du ont?

    Vilken karaktär har smärtan? molande, stickande, brännande skärande etc.

    Intensiteten på smärtan, tidsintervall.

    I vilka situationer uppkommer smärtan?

    Hur påverkar smärtan pat. i det dagliga livet?
  31. Ange två bedömningsinstrument som kan användas vid smärta?
    Visuell analog skala (VAS) - Patienten graderar sin smärta längs en 10 cm lång, vertikal eller horisontell, linje genom att med hjälp av en markör ställa in aktuell smärtintensitet mellan 0 (ingen smärta) och 10 (värsta tänkbara smärta).

    Numerisk skala (NRS = Numeric Rating Scale) - Smärtintensiteten graderas med eller utan mätinstrument genom att välja en siffra mellan 0 (ingen smärta) och 10 (värsta tänkbara smärta).
  32. Vilka egenvårdsråd kan man ge till en patient med muntorrhet?
    • Noggrann munhygien
    • salivstimulerande tabletter
    • Att skölja munnen med vatten är ett enkelt och bra sätt att lindra besvären. Man kan också dricka vatten. 
    • När man tuggar ökar salivproduktionen. Därför är det bra att äta mat med mycket tuggmotstånd, till exempel råa morötter. Sockerfritt tuggummi kan också hjälpa.
  33. En patient berättar att hon besväras av smärtor i vänster ben redan efter en kort promenad. Hon måste då stanna för att smärtorna ska försvinna. Vilken sjukdom är troligt att patienten har?
    claudicatio intermittens d v s fönstertittarsjukan
  34. Du träffar patienten med claudicatio intermittens (fönstertittarsjukan). Pat. vill veta mer om sitt tillstånd samt vilken behandling som finns tillgänglig. Vad säger du?
    claudicatio intermittens innebär egentligen kärlkramp i benen. Det beror på att fett med mera har lagrats på insidan av blodkärlen under en längre tid, så kallad åderförfettning, vilket gör att blodet får svårare att passera till muskelcellerna.

    Den vanligaste orsaken till sjukdomen är rökning. Men även diabetes, höga blodfetter, högt blodtryck och övervikt har betydelse för att sjukdomen utvecklas.Risken att få sjukdomen ökar ju äldre man är.

    • Symtom: Värk och trötthet i benets muskler (vaden, oftast) som blir värre vid anstängning
    • Värken försvinner vid vila
    • Värk försvinner vid lågläge på benet

    • Behandling: Sluta röka
    • Gångträning –gå även om det gör ont, stimulerar kärlnybildning
    • Smärtlindring
    • Operation (kärlkirurgi)
    • Amputation (Vid kritisk ischemi med svåra smärtor/nekros)
    • Blodtryckssänkande läkemedel Antikoagulations läkemedel, motverka makro- och mikrotrombotiser
  35. Patienten frågar dig varför man gör en s.k. Tå och ankeltrycksmätning vid fönstertittarsjukan?
    • Blodtrycket mäts på överarmen, men även på underbenet, precis ovanför fotleden. I stället för att lyssna med stetoskopet använder läkaren en så kallad doppler-apparat med ultraljud.
    • Normalt är blodtrycket i underbenet lika högt som i armen eller något högre. Är blodtrycket klart lägre i ankeln än i armen tyder det på att det finns en kärlförträngning i benet. Även hos personer utan kärlkrampssmärtor i benen är ett sådant förhållande en stark markör för allmän åderförkalkning i kärlsystemet och därmed en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.
  36. Vid nedsatt cirkulation i nenen ökar risken för fotsår. Vilka egenvårdsråd kan man ge till patienten i förebyggande syfte?
    • regelbunden fottvätt
    • dagligt byte av strumpor
    • noggrann inspektion varje dag
    • smörja med mjukgörande kräm
    • aldrig gå barfota samt använda skor god passform.
  37. Ange 6 rutiner vid omläggning av sår som ska tillämpas för att förebygga vårdrelaterade infektioner?
    • använder alkoholbaserad handdesinfektion både före och efter
    • bruk av handskar
    • använder kortärmad arbetsdräkt
    • byter arbetskläder dagligen
    • använder plastförkläde
    • inte bär ringar, armband eller klocka, eller har byggda naglar eller nagellack.
  38. Vad är skillnaden mellan artiella och venösa bensår?
    Venösa bensår

    • Svullnad av fot och ben
    • Såret är vanligtvis ytligt med sluttande kanter
    • Torr, kliande, röd eller brun hud runt såret. Eksem kan förekommaSmärtsamt, särskilt om det är infekterat

    Orsak: Venösa bensår, som beror på dålig funktion i klaffarna i benens blodådror, vener. Det beror oftast på åderbråck, djupa blodproppar eller hög ålder.

    Arteriella bensår

    • Kalla fötter och ben med ett vitaktigt eller blåaktigt, glänsande utseende
    • Runt ”utstansat” och smärtsamt sår
    • Ökar i smärta när benen höjs upp
    • Minskad smärta när du sitter ner

    Orsak: Arteriella bensår, som orsakas av dåligt flöde i benens pulsådror, beroende på åderförfettning i blodkärlen.
  39. Beskriv sårläkningsprocessens tre faser?
    • inflammationsfasen kännetecknas av rodnad, värmeökning och smärta.
    • Nybildningsfasen kännetecknas av att granulationsvävnad fyller ut sårhålan
    • mognadsfasen innebär att granulationsvävnaden tillbakabildas och att såret bleknar.
  40. Vilka pre-operativa åtgärder är viktiga att tänka på?
    • - Informera om ev fasta, själva ingreppet, postoperativ smärta.
    • - Ev KAD eller EDA-pump.
    • - Kontroll av vitalparametrar och hudkostymen.
    • - Ser till att pat. har pvk samt är märkt med ID-band.
    • - Alla ordinerade prover/kontroller är gjorda.
    • - Journalhandlingar/dokumentation är fullständig.
    • - Administrerar ordinerade läkemed samt låser in pat. värdesaker.
  41. Ange vanliga områden för trycksår?
  42. När en patient ska åka hem från vårdavdelningen skriver man en omvårdnadsepikris. Vilka uppgifter bör denna innehålla?
    • Omvårdnadsepikrisens innehåll anpassas till den individuella patienten, men nedanstående
    • uppgifter skall finnas med. Beskriv:
    • • vårdtid,
    • • kontaktorsak (OBS! ej medicinsk diagnos),
    • • sammanfattning av omvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsåtgärder och resultat av dessa,
    • • aktuellt omvårdnadsstatus,
    • • ev. utskrivningsplanering

    •      
    • Syftet med en epikris är att sammanfatta och utvärdera bedömning av omvårdnadsbehov samt given omvårdnad.
  43. Vad står förkortningen MRSA för?
    Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) 
  44. Varför är det viktigt att utreda förkomsten av MRSA-bakterier?
    - För att skydda patienter som vårdas på sjukhus och oftast redan är svårt sjuka och måste op. och därmed befinner sig i riskzonen för MRSA-infektion.

    - MRSA-infektioner är svårbehandlade och kostsamma.

    • - Den viktigaste anledningen är emellertid att förhindra utvecklandet av antibiotikaresistens som leder till ökat lidande för patienter och högre kostnader för samhället.
    • 
  45. Vad är skillnaden på infektion och inflammation?
    En infektion innebär att kroppen har angripits av bakterier, virus eller svamp. För att försvara sig reagerar kroppen oftast med en inflammation.
  46. Vilka symtom är vanliga vid inflammation?
    Området som är inflammerat kan bli svullet, rött, varmt och ömt. Feber, trötthet, muskelvärk, huvudvärk och minskad aptit är tecken på en mer spridd inflammation.
  47. Vilka konsekvenser kan otillräckligt behandlad smärta ge för patienten?
    • Puls och Blodtrycksförändringar
    • Ökad oro och ångest.
    • Lidande för patienten.
    • Sämre läkningsprocess
    • Sämre/förlångsammad mobilisering - längre läkningsprocess.
  48. Inför en operation vilka förberedelser är viktiga att tänka på att utföra?
    • Op.området (höger eller vänster sida utmärkt av läkaren)
    • Operationsanmäld
    • Hibiscrub * flera
    • Informera pat. om ingreppet och efterförloppet.
    • Pat. har fått tömma blåsan innan ingreppet.
    • Se till att patienten är fastande.
    • Rena sängkläader och kläder åt patienten.
    • Patienten är märtk med ID-band
    • Oridonerad prover är tagna samt kontroll av vitalparametrar + vikt
    • Journalanteckningar är kompletta
    • Låser in pat. värdesaker.
    • Administrerar pat. ordinerad lkm,
  49. Beskriv rutinerna kring att sätta pvk, samt hur man minskar ev komplikationer?
    • En PvK ska sitta kortast tid möjligast, max 2-3 dygn.
    • För att minska risken för tromboflebit bör man välja en så liten pvk som möjligt.
    • Förbandet ska märkas med datum, klockslag och signatur.
    • Det ska även dokumenteras i journalen.
    • Inspektera insticksstället dagligen, tecken på tromboflebit är rodnad hud, ömhet, svullnad.
  50. Vad får man reda på genom ett el-status prov?
    • Elstatus står för elektrolytstatus och ger uppgifter om halten av följande ämnen:
    • Na, K, S-Krea
  51. Vilka symtom och tecken kan ses vid hypokalemi? Vad kan vara möjliga orsaker?
    Symtom:

    Hypokalemi är ett medicinskt tillstånd vari koncentrationen av kalium (K +) i blodet är låg. Normal Serumkalium bör vara mellan 3,5 till 5,0 mekv / l emellertid finns minst 95% av kroppens kalium inuti cellerna, och resten i blodet. Denna relation upprätthålls främst av Na/K-pumpen.

    Tecken och symptom: Mild hypokalemi är ofta utan symtom, även om det kan orsaka en liten förhöjning av blodtrycket, och kan ibland utlösa hjärtarytmier.

    Måttlig hypokalemi, med serum-kalium i 2,5-3 mEq / L, kan orsaka muskelsvaghet, myalgi, och muskelkramper (på grund av störd funktion av skelettmuskulaturen) och förstoppning (från störd funktion i musklerna).

    Med svårare hypokalemi förekommer  förlamning, hyporeflexi och tetani. Det finns rapporter om rabdomyolys som inträffar vid djup hypokalemi med Serumkalium mindre än 2 mEq / L. Andningsdepression och arytmier är en allvarlig försämring.

    • Orsaker: 
    • Akut: Diarré och kräkningar, osmotisk diures t.ex. diabetesketoacidos.Kroniskt: Diuretikabehandling (spec. tiaziddiuretika), kronisk diarré t.ex. celiaki, anorexi, laxantiamissbruk, tarm- eller gallfistlar, primär hyperaldosteronism, Cushings syndrom, ökad renin-angiotensin-aldosteron aktivitet (t.ex. vid njurartärstenos), långvarig kortisonbehandling, sarkoidos, överkonsumtion av lakrits och en del ovanliga ärftliga njursjukdomar med rubbad tubulär funktion. Magnesiumbrist förstärker eller vidmakthåller hypokalemi.
  52. Vilka symtom och tecken kan ses vid hyperkalemi? Vad kan vara möjliga orsaker?
    Hyperkalemi (s-kalium >5.6 mmol/l) är ofta ett tecken på annan underliggande sjukdom som kräver snar specifik diagnostik och behandling. Det är dessutom vanligt att hyperkalemi är en bieffekt av läkemedelsbehandling ofta i kombination med andra ogynnsamma omständigheter såsom minskad extracellulär volym (dehydrering). 

    Vid bedömning av hyperkalemi bör det has i åtanke att 98% av kroppens kalium finns intracellulärt. Behandling är initialt ospecifik och symtomatisk men bör sedan rikta sig mot underliggande orsak. Obehandlad hyperkalemi kan vara dödlig. 

    Symtom:

    Neuromuskulära symtom i form av muskulär svaghet, bortfall av senreflexer och förlamning.

    Oro och konfusion kan förekomma. EKG-förändringar och arytmi
  53. Vad innebär personcentrerad vård?
    Personcentrerad vård kan beskrivas som en vård som strävar efter att synliggöra hela personen och prioriterar tillgodoseende av andliga, existentiella, sociala och psykiska behov i lika hög utsträckning som fysiska behov.

    Personcentrerad vård innebär att respektera och bekräfta personens upplevelse och tolkning av ohälsa och sjukdom, samt att arbeta utifrån denna tolkning för att främja hälsa med utgångspunkt i vad hälsa betyder för just denna enskilda person. En personcentrerad vård innebär också att personens unika perspektiv ges likvärdig giltighet som det professionella perspektivet.
  54. Förklara vad patietcentrarad undervisning är samt ge tre exempel?
    Patientcentrerad undervisning innebär att:

    • - patienten är delaktig genom information och utbildning.
    • - Respekt för patienters individuella behov, preferenser och värderingar
    • - Samordning och kontinuitet såväl inom som mellan vård och omsorg
    • - Helhetssyn på patienter som människor med både medicinska och ickemedicinska
    • (ex. sociala, emotionella och andliga) behov
    • - Involvering av familj och närstående i vården enligt patienters önskemål
  55. Vilka postoperativa åtgärder är viktiga att tänka på som sjuksköterska gällande hud, smärta och elimination?
    • Hud: Kollar genomblödningen samt att förbandet är torrt.
    • Smärta: Frågar om pat. har ont, använder VAS-skala.
    • Elimination: Frågar om pat. behöver använda toaletten och vad som kommit i ev. sonden.
  56. Vad är viktigt att tänka på vid syrgasbehandling i hemmet?
    När en patient ska byta vårdform från sluten till öppen vård är det nödvändigt att i god tid före utskrivningen fastställa vilken enhet som ansvarar för ordination och det praktiska förfarandet vid långtidsbehandling med oxygen i hemmet. Om patienten behöver hjälp för att kunna hantera syrgasbehandlingen görs en samordnad vårdplanering, oavsett om patienten bor i ordinärt eller särskilt boende.

    Information till räddningstjänsten enligt lokal instruktion. 

    • Informera patienten om
    •  1. behandling/säkerhetsföreskrifter:
    • – Absolut förbjudet att röka, ha tända stearinljus.
    • – Försiktighet med att använda brödrost, infravärme i uterum.
    • – Försiktighet med att använda salvor och andra feta krämer.
    • 2. Informera patienten om lämplig placering av syrgaskoncentratorn:
    • – Placeras i väl ventilerat rum med goda vädringsmöjligheter.
    • – Sängkläder bör skakas och vädras regelbundet.
    • – Ej ute på balkong eller inglasat uterum.
    • – Ej i en garderob eller våtutrymme.
    • – Inte närmare ett element än 2 meter.
    • 3. Hantering:
    • – Plocka fram all utrustning.
    • – Sätt el-sladden i ett uttag.
    • – Starta apparaten.
    • – Ett larm hörs i början när apparaten startar, det slocknar
    • efter någon minut. Det finns olika larmsystem på de olika
    • apparaterna.
    • – Sätt slangen, max 15 meter på plats. Mellankoppling sätts
    • mellan slang och näsgrimma. Rätt storlek på näsgrimma,
    • det finns olika näsgrimmor som tål olika mängd syrgas.
    • 4. Låt patienten själv sätta på näsgrimman.

What would you like to do?

Home > Flashcards > Print Preview