NKSE Mag-Tarm-kanalen

Card Set Information

Author:
smary
ID:
294890
Filename:
NKSE Mag-Tarm-kanalen
Updated:
2015-02-24 14:12:54
Tags:
magtarm
Folders:

Description:
sjukdomar i mag-tarmkanalen och relaterat.
Show Answers:

Home > Flashcards > Print Preview

The flashcards below were created by user smary on FreezingBlue Flashcards. What would you like to do?


  1. En patient har precis fått besked om att hon fått Ulcerös Kolit. Hon ber dig berätta lite om varför man drabbas och hur det kan komma att påverka hennes vardag?
    • Ulcerös kolit är en inflammation i slemhinnan i tjock- eller ändtarmen, som gör att tarmens funktion försämras. Oftast får man sjukdomen i både tjocktarmen och ändtarmen.
    • Orsaken till varför man får sjukdomen är oklar.

    Ulcerös kolit kan komma och gå i perioder, så man behöver inte alltid påverkas, men under aktiva perioder är vanliga symtom:

    • blod i avföringendiarré
    • ont i magen, som lindras efter att tarmen har tömts
    • tryck i ändtarmen som ger en känsla av att man måste gå på toaletten.
  2. Patienten vill gärna ha reda på mer information om vilka behandlingsmöjligheter som finns för ulcerös kolit samt om det finns några åtgärder hon själv kan göra för att underlätta?
    Detta är en sjukdom som vanligtvis går i perioder, men som man inte kan tillfriskna från, dock kan man med hjälp av operation (bortagning avtjocktarm eller ändtarm) eller medicinsk behandling bli fri från skov.

    Man kan ibland lindra besvären genom att ändra sina levnadsvanor, genom att till exempel stressa mindre,sova mer och hålla sig till en viss diet.
  3. Du jobbar på vårdcentral och får besöka av en patient med förhöjt BT, 160/90. Patienten undrar om det är allvarligt, och vilka risker det i så fall medför. Vad svarar du?
    • Jag förklarar för patienten att optimalt BT är 120/70 samt informerar om vilka risker ett förhöjt BT innebär, bl.a:
    • - Risk att utveckla hjärtkärlsjukdomar samt många andra sjukdomar som stroke, njursjukdom och försämrad blodcirkulation i benen.
  4. Patienten vill gärna veta varför man får högt BT och vilken behandling som finns?
    Det kan finnas flera orsaker till varför man får högt blodtryck. Orsaker/riskfaktorer som man inte själv kan påverka är:

    • ålder
    • manligt kön
    • ärftliga anlag för hjärt-kärlsjukdom i tidig ålder.

    • Faktorer som man kan påverka:
    • tobaksrökning
    • höga kolesterolvärden
    • diabetes
    • kraftig övervikt
    • felaktig kost
    • stillasittande livsstil
    • hög alkoholkonsumtion
    • högt saltintag.

    Det finns således stora möjligheter att genom förändring av livstil sänka sitt BT. Det bästa är att börja i den ändan. I annat fall finns det medicinsk behandling med blodtryckssänkande mediciner.
  5. Vilka är de fem vanligaste grupperna av blodtryckreglerande mediciner?
    • De fem vanligaste grupperna av blodtrycksmediciner är:
    • diuretika
    • ACE-hämmare
    • kalciumflödeshämmare
    • betablockerare
    • angiotensinreceptorblockerare (ARB).
  6. Du träffar en pat som söker för diffus smärta i magen samt oregelbunden tarmtömning. Vilka frågor ställer du till pat för att få en mer exakt uppfattning om dennes problem utöver hälsohistoria och mediciner?
    • Smärta: Vart sitter smärtan, och vilken typ av smärta är det, när kommer den? (molande, huggande, efter måltider, inervallsmärtor etc.)
    • Be patienten beskriva vad oregelbunden tarmtömning innebär: för att kunna få en uppfattning om pat. normala tillstånd.
    • Avföringen: färg, konsistens?
    • Vad tror patienten själv att orsaken kan vara?
    • Andra symtom?
  7. Vilken information ger du till en patient inför en koloskopiundersökning?
    Förklarar för patienten vad behandlingen innebär och varför man gör den. 

    En koloskopi innebär att tjocktarmen undersöks med hjälp av en böjlig slang, ett så kallat koloskop. Man kan bland annat behöva gå igenom undersökningen om man har blod i avföringen, förstoppning eller diarré. Med koloskopet kan läkaren även ta vävnadsprover och genomföra olika behandlingar.Koloskopin kan till exempel visa om det finns sår eller tumörer i tjocktarmen eller om tarmen är inflammerad.Om man har problem med hjärtat eller lungorna ska man berätta det för läkaren. Detsamma gäller om man använder insulin eller tar blodförtunnande medicin.

    • Talar om hur lång tid undersökningen beräknas ta (15min-1h)
    • Ger information om vilken förberedelse som krävs: Vissa läkemedel ska inte tas i samband med undersökningen och att i god tid före undersökningen tömma tarmen (mha laxeringsmedel). 
    • Informerar om att undersökningen kan vara obehaglig och göra ont.
    • Hur man mår efter behandlingen.
  8. Vid lågt hemoglobinvärde är det vanligt att patienter får järntabletter. Vad är viktigt att informera om i samband med denna behandling?
    • Man kan få hård avföring.
    • Färgen på avföringen kan förändras till att bli väldigt mörk eller nästan svart.
    • Kan ge biverkningar som illamående, magsmärtor, obstipation och diarré.
  9. Efter en koloskopiundersökning får patienten ofta stanna någon timma för observation. Vilka observationer är viktiga och varför?
    Främst blödningsrisken och om pat.fått lugnande inför ingreppet. Kontroll av vitalparemetrar, BT, puls, POX, temp, samt registrering av allmäntillstånd.
  10. Du träffar patienten en tid efter koloskoping. Pat har fått besked om att hon har koloncancer och är väldigt ledsen. På vilket sätt kan du som sjuksköterska ge pat stöd i denna situation?
    • Sätta mig ned, avsätta tid för ett samtal med patienten.
    • Låta patienten prata om behov finns, viktigt att lyssna och känna av vad patienten vill.
    • Fråga om det är något jag kan göra för att det ska kännas bättre för patienten.
    • Vidarebefodra kontakt till kurator/psykolog-
    • Bekräfta patienten, visa omtanke och empati. Ge beröring, en klapp på axeln, visa att du Ser.
    • Fråga om anhöriga är informerade, och om pat önskar hjälp med att informera eller vill göra det själv.
  11. Behandlingen vid koloncancer är i detta fallet ileostomi d.v.s. en operation där en bit av kolon operaras bort. Patinten förstod att det finns flera olika typer av stomier men är osäker på skillnaden mellan ileostomi och sigmoidestomi, och ber därför att du ska förklara. Vad säger du?
    • Vid en ileostomi har man tagit bort hela tjock- och ändtarmen och tunntarmsmynningen läggs ut genom bukväggen. Ileum är det latinska namnet för tunntarm. Stomi betyder mun eller öppning.
    • Sigmoidestomi innebär en stomi på tjocktarmen.
  12. Inför operation ordineras blodprover för blodgruppering och BAS-test. Vad är viktigt att tänka på i samband med denna provtagning?
    • Kontrollera identitet på patienten.
    • Märk rören med blodgruppering rep. BAS-test samt uppgifter om dagens datum och patientens identitet.
    • Detta kan inte delegeras till usk.
    • Beställer blod i samband med att jag fyller de remisser som skickas med proverna.
  13. Vad är viktigt att dokumentera i samband med att patienten får en PVK insatt?
    • - Vart den sitter
    • - Storlek
    • - Vilket datum du satt den
  14. Vad är en epiduralkateter och vad används den för?
    Epiduralkateter är en slang som är placerad vid det så kallade epiduralrummet, alldeles utanför ryggmärgsvätskan. Epiduralkatetern används för smärtlindring/bedövning och efter en operation är det vanligt att man låter slangen sitta kvar så att mer bedövningsvärska kan sättas in vb.
  15. Ange vilka postoperativa kontroller/åtgärder du som ssk vidtar
    • Kontroll av vitalparametrar, BT, puls, POX, temp
    • Kontroll av ev KAD, eda, Dropp etc.
    • Kontrollera pat. medvetandegrad/allmäntillstånd - fråga hur mår du?
    • Smärtstatus?
    • Hur ser operationsförbandet ut?
    • Om inga restriktioner vad gäller vätska och kost finns, ge patienten något att dricka och äta om så önskas.
    • Glöm ej att dokumentera omvårdnadsstatus!
  16. Vad är kännetecknade för personcentrerad vård?
    • Det centrala för den personcentrerade vården, är att se patienten som en person bakom sin sjukdom, att se dennes perspektiv och upplevelser av sjukdomen.
    • Fokus på möjligheter och på de resurser varje person har och vad det innebär att vara människa och i behov av vård. 
    • vården ska planeras i samförstånd med patienten eller personen med ohälsa samt att vårdrelationen skall bygga på partnerskap mellan vårdare och patient 
    • människa med vård- och omsorgsbehov är o centrum och så långt det är möjligt inkluderas i alla vårdbeslut och processer är viktigt och detta har visats leda till bättre egenvård och bättre samarbete mellan vårdare. 
  17. Vilken utrustning bör finnas tillgänglig i undersökningsrummet vid ett akut skede?
    • Blodtrycksmanschett och saturationsmätare
    • Defibrilator
    • EKG-utrustning
    • Utrustning för venprovtagning
    • Syrgas och syrgasmask
    • Akutvagn med akutläkemedel
    • Sätta sängen i hjärt-sängläge.
  18. En patient har tid bokad för gstrokskopi och frågar dig hur undersökningen går till, varför man gör den och ev. förberedelse?
    En gastroskopi innebär att en läkare undersöker magens inre med ett så kallat gastroskop. Gastroskopet består av en böjlig slang som leds ner till magsäcken genom munnen. Läkaren kan även ta vävnadsprover och genomföra olika behandlingar med gastroskopet.Man kan behöva gå igenom en gastroskopi om man till exempel har ont i eller besvär med magen. Undersökningen kan bland annat visa om man har en tumör, ett sår eller en inflammation.

    Om man använder insulin, tar blodförtunnande medicin eller har problem med hjärtat ska man berätta det för läkaren.

    • Förberedelser:
    • fasta före undersökningen under minst sex timmar, men det går bra att ta mediciner med ett glas vatten fram till två timmar före.

    • Hur undersökningen går till:
    • Innan undersökningen får man lokalbedövning i halsen. Därefter ligger man på en brits medan läkaren undersöker med gastroskopet. Det gör inte ont, men en del kan tycka att det är obehagligt och kan behöva få lugnande medel innan.En undersökning tar vanligtvis inte mer än tio minuter.

    • Efter undersökningen:
    • Efter undersökningen får man inte äta eller dricka på ett par timmar tills bedövningen släppt. Man kan känna ett lätt obehag i svalget i något dygn.Om man har fått lugnande medicin får man stanna kvar på mottagningen i en timme, och man ska inte köra bil förrän nästa dag.Det kan vara bra att ha någon med sig till undersökningen och man kan behöva ta ledigt från arbetet under resten av dagen.
  19. Vid koloskopiundersökningen upptäcks ett sk. ulcus doudeni, förklara för pat. vad detta innebär, och praktisk information som denne bör få reda på?
    • Vad det är:
    • Magsår innebär ett sår i magsäckens eller tolvfingertarmens slemhinna. Sår i tolvfingertarmen är vanligast och orsakas oftast av en bakterie. Man kan även få magsår av vissa smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel, så kallade coxhämmare. Exempel på coxhämmare är läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra som exempelvis finns i Treo, naproxen som finns i Naproxen eller ibuprofen som finns i Ipren. 

    • Symtom:
    • Vanliga symtom är attdet gör ont på en viss plats i övre delen av magen
    • man har perioder med besvär under flera veckor och är besvärsfri mellan perioderna
    • man får mer besvär när man äter, eller så blir besvären mindre när man äter
    • man mår illa
    • man blir snabbt mätt.

    • Behandling
    • Om orsaken till magsåret är en bakterie brukar man få ett par olika typer av antibiotika, i kombination med medicin som minskar produktionen av saltsyra
    • .Om besvären beror på någon medicin kan det räcka med att sluta använda medicinen. Har man stora besvär kan man få ta ett läkemedel som minskar mängden saltsyra i magsäcken. Då brukar det ta två till åtta veckor att läka magsåret.

    Egenvård:

    • Sluta röka- rökning ökar risken för magsår
    • Undvik alkohol, kaffe och starkt kryddad mat, sura drycker.
    • Undvik läkemedels som innehåller Acetylsalicylsyra (NSAID)
  20. Beskriv patofysiologin till appendicit, riskfaktorer samt symtom?
    • Patofysiologi:
    • Det som händer när man får blindtarmsinflammation, appendicit på fackspråk, är att det lilla maskformiga blindtarmsbihanget blir inflammerat. I vardagsspråk talar man om ofta blindtarmen när man egentligen menar bara bihanget, och det är bihanget som kan drabbas av en blindtarmsinflammation. En blindtarmsinflammation som inte behandlas kan ge allvarliga komplikationer som brusten blindtarm eller bukhinneinflammation. 

    Orsaker/Riskfaktorer:

    Orsaken till att vissa människor får blindtarmsinflammation är inte helt säker, men det troliga i många fall är att något täpper till mynningen till blindtarmsbihanget vilket gör att trycket i bihanget ökar. Det i sin tur kan leda till en virus- eller bakterieinfektion i den tilltäppta delen, vilket gör att den svullnar upp och att var bildas. Ibland upptäcks i samband med operation något som har fastnat vid bihangets öppning. Det kan vara en hård matbit eller en avföringsklump.

    Appendicit är vanligar hos män och unga i åldrarna 10-25 år.

    • Symtom:
    • smärta och ömhet runt navelnsmärta i magens nedre högra del
    • ökad smärta vid rörelser, hosta och nysningar
    • illamående och dålig aptitfeber, ofta ganska låg, som kommer efter något dygn.
    • Ofta förekommer även släppömhet vilket innebär att man framkallar smärtor i höger fossa om man försiktigt trycker på ett annat ställe på magen och snabbt släpper upp bukväggen.
  21. Vilka prover undersökningar görs för att fastställa diagnosen appendicit?
    • Prover och undersökningar för att kunna ställa diagnos:
    • Förhöjd temp
    • Palpation- ont i höger fossa och ev. ”släppömhet” (dvs. man trycker ner handen på en punkt där det inte gör ont, släpper hastigt och patient lokaliserar smärta på annan plats)
    • Undersökning av ändtarm
    • LPK/CRP förhöjt
    • U-sticka kan visa på viss avvikelse
    • Uteslut differentialdiagnoser t.ex. gynekologisk smärta, Salpingit, Körtelbuk, Mb Crohn, Coloncancer, MEckels Divertikulit.
  22. Vilken behandling ges vid appendicit?
    Den medicinska behandlingen

    • Observation (ca 24 h)
    • Ultraljud/CT (ser svullnad runt appendix)
    • Operation
    • Vid lindrig Appendicit: Antibiotikabeh., titthålsoperation
  23. Beskriv patofysiologin till cholangit (gallvägsinflammation), riskfaktorer samt symtom?
    • Bakgrund:
    • Bakteriell infektion i gallvägarna (ofta från tarm) på grund av hinder. Detta leder till inflammationen som i sin tur kan leda till sepsis.

    • Riskfaktorer:
    • Riskfaktorer för stenbildning är kvinnligt kön (tidigare debut), graviditet, övervikt, ålder, hereditet.

    • De symtom och tecken som är vanliga:
    • Triad: Smärta, frossa, ikterus (höga levervärden)
    • Ofta hög feber
    • Påverkat allmäntillstånd
    • Ev. chock
    • Inte stor smärta vid bukpalpation
    • I allvarliga fall: Sepsis och cirkulationspåverkan
  24. Vilka prover och undersökningar görs för att fastställa diagnosen cholangit (gallvägsinflammation)?
    • Ultraljud galla för att påvisa ev. stenar, bedöma gallgångarnas vidd och gallblåseväggens tjocklek. 
    • MRCP (Magnetic Resonance Cholangio-Pancreatography) för närmare diagnostik av ev. gallvägshinder i ff.a. de djupare gallvägarna samt för differentialdiagnostik. Även vid preoperativ undersökning. 
    • ERCP (Endoscopic Retrograde Cholangio-Pancreatography) används mer vid behandling än diagnostik.Prover: EKG. Ev. leverstatus och CRP.
  25. Hur behandlas cholangit (gallvägsinflammation)?
    Den medicinska behandlingen:

    Inläggning för övervakning. Antibiotika. Cholecystectomi (tar bor gallblåsan) för att man vet att risk för återfall är stor.

What would you like to do?

Home > Flashcards > Print Preview