Palliativ tenta

Card Set Information

Author:
xely
ID:
306629
Filename:
Palliativ tenta
Updated:
2015-08-27 18:08:10
Tags:
palliativ
Folders:

Description:
Palliativ tenta
Show Answers:

Home > Flashcards > Print Preview

The flashcards below were created by user xely on FreezingBlue Flashcards. What would you like to do?


  1. Vad betyder "Kakexi"?
    Utmärgling
  2. Vad betyder Anorexi?
    Aptitlöshet
  3. Palliativ sedering
    Låta sova / medvetandesänkning
  4. NSAID är ett utmärkt smärtläkemedel valt vid rätt tillfälle. Vilka tre goda verkningar har denna läkemedelsgrupp?
    • Febernedsättande
    • Smärtstillar perifiert (på nociceptorerna) och påverkar inte CNS
    • Hämmar bildningen av prostaglandiner och verkar antiinflammatoriskt
  5. Vilken är maxdosen för paracetamol per dygn och i g?
    4g / dygn
  6. Långverkande preparat sätts idag in direkt, vilket ger en del fördelar. Ange två? 1p
    • Minskar risken för toppar och dalar i behandlingen (läkemedelskoncentrationen är hög/låg)
    • Färre administreringstillfällen ger minskat obehag för patienten
  7. Citodon® används allmänt som smärtstillande LM. Men vad innehåller nämnda preparat? 1p
    Kodein och paracetamol
  8. Ange två fördelar med fentanylplåsterbehandling? 2p
    • Ger kontinuerlig och jämn tillförsel av läkemedlet.
    • Antalet administreringstillfällen är få jämfört med tabletter eller injektioner
  9. En patient är ordinerad 60mg Morfin x 2. Vilket blir då trygghetsdosen i mg? Visa uträkning. 1p
    • (60/6)x2 = 20
    • Svar: 20mg
  10. Vilken biverkan bör man alltid hålla i minnet vid behandling med NSAID samt vilket tillstånd kan detta leda till? 1p
    • Vätskeretention
    • Som kan leda till hjärtsvikt
  11. Väl inställt har Metadon® flera fördelar. Välj två? 1p
    • Färre biverkningar jämfört med Morfin
    • Ger god smärtlindring under lång tid
  12. Lyrica® är ett läkemedel användbart i den palliativa vården. Vad används detta preparat till?
    Smärtstillande vid neuropatisk smärta. Är egentligen ett antiepileptikum och har effekten att det stillar överaktiviteten i nervsystemet, inklusive smärtsystemet, och är därför även smärtstillande. Har också effekt mot generell ångest.
  13. Vad menas med följande ord?
    Initialdos
    Indikation
    Prolongerad effekt
    NMDA
    Tonus
    • Initialdos = Startdos, den dos som används i början av behandlingen
    • Indikation = Det symtom / tecken som behandlingen sätts in mot.
    • Prolongerad effekt = Förlängd effekt av läkemedel.
    • NMDA =
    • Tonus = (Normal) Muskelspänning i kroppen
  14. Man kan dela upp smärtupplevelsen i tre komponenter. Vilka är dessa tre? 1,5p
    • Den sensoriskt diskriminativa komponenten - Bearbetas i somatosensoriska cortex - Smärtans intensitet, lokalisation och duration).
    • Den affektiva komponenten - Bearbetas i de limbiska strukturerna - Obehagsupplevelsen.
    • Den kognetiva komponenten - Bearbetas i prefrontal / frontal cortex - Tankar och handlingar förenat med smärtan, vilka konsekvenser den får för individens tankar.
  15. Var någonstans i ryggmärgen kopplar det primära smärtneuronet om till det sekundära neuronet, är det i dorsala , ventrala, laterala eller mediala området? 1p
    Dorsala
  16. I ryggmärgen kopplar de primära neuronen om till två olika huvudtyper av sekundärneuron, nociceptivt specifika (NS) neuron och multikonvergenta (WDR) neuron. Vad är den funktionella skillnaden mellan dessa två huvudtyper av neuron?
    Nociceptivt specifika (NS) neuron förmedlar enbart smärtsignaler, medan multikonvergenta (WDR) neuron har flera funktioner.
  17. Den supraspinala smärthämningen utgår från olika kärnor (nervsamlingar) i hjärnstammen. Från dessa kärnor utgår decenderande (nedåtgående) banor som terminerar (slutar) i det område där de utövar sin smärthämmande effekt.

    a) Vilket är området? 1p
    I ryggmärgens bakhorn (dorsalhornet)
  18. b) Nämn tre olika sätt på vilka dessa decenderande (nedåtgående) banor kan aktiveras. 1,5p
  19. Man kan dela in (klassificera) nervfibrer (nervtrådar) utifrån deras ledningshastighet och utseende (tjocklek och myelinförekomst). Vilka två typer är det vanligtvis som förmedlar smärtsignaler? 2p
    • A∂ (delta)-fibrer
    • C-fibrer
  20. Vad är DNIC (diffuse noxious inhibitory controls) för något? 1p
    Ett generellt smärthämmande system
  21. Vad är placebo?
    Positiv förväntanseffekt. När patienten har en positiv förväntan på behandlingen är det i sig något som aktiverar kroppsegna opioida- som icke opioida mekanismer, vilket har effekter på kroppen.
  22. Vad är nocebo?
    Motsatsen till placebo. Negativa förväntningar hos patienten som leder till frisättning av opioidantagonisten cholecystokinin (CCK). Vilket leder till ökad smärta.
  23. Hur uppstår s.k. projicerad smärta?
    • Smärta orsakad av skadade nerver, vilket upplevs av den drabbade som lokaliserad där den skadade nerven har sina perifiera nociceptorer.
    • Kan uppstå vid exempelvis amputation, s.k. fantomsmärtor, nerver som varit kopplade till den amputerade delen fortsätter skicka signaler, vilket då upplevs som att smärtan finns i den amputerade delen.
  24. Vad är refererad smärta? 1p
    • Smärta som tycks komma från ett annat område än vad som är skadat.
    • Exempelvis när ett inre organ och associerade strukturer (vicerala strukturer) skadas kan smärtan upplevas komma från ett hudområde. Det kan förklaras genom den så kallade konvergensteorin, att smärtfibrer från både vicerala strukturer, hud och muskler omkopplar på samma postsynaptiska neuron.
  25. Vilket syfte/funktion har den inflammatoriska reaktionen vid vävnadsskada? 1p
    Att öka blodtillförseln till det skadade området för att snabbare kunna reparera och försvara det.
  26. Vad är neuropatisk smärta för något? 1p
    Smärta som uppstår vid skada eller annan påfrestan på nerver.
  27. Eftersom Lutfi behöver kissa så ofta nattetid behöver ni göra en vårdplanering angående miktionen. Vilka åtgärder skulle du planera för så att Lutfi ska kunna somna om så snart som möjligt efter han har kissat? 1p
    • Kissflaska bredvid sängen.
    • Inte dricka för sent på kvällen.
    • Mörk, sval och tyst sovmiljö underlättar för att somna om.
  28. Lutfi har under den senaste tiden haft fleratalet urinvägsinfektioner. Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan och Lutfi vidta för att förebygga ytterligare urinvägsinfektioner? 1p
    • Torka framifrån och bak
    • Tömma urinblåsan helt
    • Dricka mycket
    • Använda luftiga varma underkläder
    • Undvika starkt parfymerad tvål
    • God hygien
  29. Sömnmiljön är ju också viktig. Kanske ännu viktigare för Lutfi som har svårt att sova. Ange fem tänkbara åtgärder för att lindra Lutfis sömnproblem. 1p
    • Utgå från patientens behov.
    • Tyst miljö eller ex. radio
    • Mörkt eller ljust
    • Ensam eller någon vid sin sida
    • Vädrat rum och vädrad/renbäddad säng
  30. Lutfi och Kristina uppger att de varit modfällda när Lutfi fick urinvägsinfektion "uppe på allt". Vid ett flertal tillfällen hör du dem tala med varandra om hur ledsna de är över att Lutfi är sjuk. Du som vårdpersonal har bestämt dig för att tala med Lutfi och Kristina om detta svåra. HUR talar man med patienter och närstående om sjukdomen och vad den "ställer till med"? Ge fyra exempel på hur du kan inleda samtalet och ditt förhållningssätt under samtalet. 4p
  31. Eftersom läkaren inte haft ett brytpunktssamtal med Lutfi och Kristina så kanske det börjar vara dags för ett nu när läkaren anser att Lutfi är i sent palliativt skede. Vilka reaktioner kan patienten visa vid svåra samtal, som tex. Brytpunktssamtal? Räkna upp tre olika reaktioner och förklara varför de kan förekomma. 3p
    • Blockering - patienten kommunicerar men klarar inte att ta in vad som sägs
    • Positivitet - kommunicerar glatt - klarar inte situationens allvar
    • Tystnad - försöker acceptera / behöver hämta sig
    • Ilska - Söker efter en syndabock
    • Gråt - visar sin sorg och oro öppet
  32. Beskriv skillnaden mellan a-fibrer och c-fibrer. Både fysiologiskt men även smärttypen som varje tråd ger. 3p
    • A-fibrerna består av grova myeliniserade nervtrådar som kan fortleda signalerna snabbt. C-fibrerna består av tunnare nervtrådar och saknar myelinskida och signalerna fortleds bara en tiondel så fort.
    • Signalerna från de tjocka myeliniserade A∂ (delta)-fibrerna når medvetandet snabbast och ger upphov till en skarp, distinkt, vällokaliserad smärta. Signalerna från C-fibrerna når medvetandet långsammare och projiceras diffust i hjärnan, vilket ger upphov till en mer dov och utbredd smärta.
    • Detta har benämnts som den dubbla smärtan, vilket karaktäriseras av att först känna den distinkta smärtan efterföljt av en dov, diffus värkliknande smärta.
  33. I kroppen finns ett smärthämmande system som vi kan påverka genom ………? 1p
    Att stimulera andra sinnesceller som hämmar / blockerar smärtsignalerna, den så kallade gate-control-teorin (grindteorin).
  34. Litteraturen skiljer på akut och långvarig smärta. Vad krävs för att en smärta ska benämnas som långvarig? 1p
    Den ska ha pågått i minst sex månader.
  35. Ge två exempel på procedursmärta. 1p
    • Smärta vid injektion
    • Smärta vid provtagning
    • Smärta vid omläggning av sår
  36. Vilken del av patientfallet beskriver en neuropatisk smärta? Förklara hur den uppkommer. 1p
    Smärtan i ländryggen som strålar ned mot benet. Uppstår vid skada eller sjukdom i nerven. Exempelvis klämning av nerv vid kotkompression eller skelettmetastas
  37. Ge tre exempel på vanliga perifera neuropatiska smärtor. 3p
    • Postoperativ neuropatisk smärta - Operationer är en vanlig orsak till perifer neuropatisk smärta.
    • Skada på spinal nervrot - kan uppstå vid mekanisk eller kemisk skada på nerven - ex diskbråck eller tumör.
    • Amputations- och fantomsmärta - Smärta förlagd till den amputerade delen där den skadade nerven har sina nociceptorer. Är sällan en konstant smärta utan kommer med upprepade attacker dagligen eller veckovis
    • Postherpetisk neuralgi - Orsakas av herpes zoster-virus i dorsalrotsgangliet.
  38. Ge exempel på två olika tillstång som kan ge centralneuropatisk smärta. 1p
    • Multipel skleros
    • Stroke
    • Traumatisk hjärnskada
    • Ryggmärgsskada
    • Kan också uppkomma i samband med operativa ingrepp
  39. Redogör för:
    a) Sekundär hyperalgesi
    Sekundär hyperalgesi kommer som en följd av primär hyperalgesi och innebär en höjd smärtkänslighet i den intakta vävnaden omkring det skadade området.
  40. Redogör för:
    b) Primär hyperalgesi
    Primär hyperalgesi innebär en ökade smärtkänslighet i det skadade området, mekaniska och termiska stimuli.
  41. Läkaren anser att Lutfi behöver ytterligare smärtlindring. Vilken sorts opioid anser litteraturen att man bör ge patienter i palliativ vård och varför? 1p
    En stark opioid eftersom den inte har något dostak. Ex. morfin
  42. Det finns flera orsaker till genombrottssmärta nattetid. Ge ett exempel och förklara hur det uppkommer. 2p
    • En farmakologisk orsak är end-of-dose-problematik - att smärtan återkommer före nästa planerade analgetiskados.
    • Nattlig vätskeretention - Ger en ökad plasmavolym, vilket innebär att läkemedlet får lägre effektiva plasmakoncentrationer.
  43. Det finns en rad biverkningar som är gemensamma för alla opioider (även om de ofta är dosrelaterade och av hög intensitet hos starkare opioider än hos svaga.) Räkna upp fyra (4) gemensamma biverkningar vid opioidbehandling och ge ett förslag för hur varje biverkan hur dess kan lindras. 4p
    • Illamående - Postafen, antiemetika
    • Andningdepression - försiktig dosering, kollaandning, naloxon(?)
    • Obstipation - laxantia
    • Sedering - Observation, noggrann dosering.
    • Yrsel - dosering
    • Tolleransutveckling - opioidrotation
  44. Redogör för WHO:s smärttrappa (behandlingsstrategi i farmakologiboken) och förklara hur den ska användas hos patienter i palliativ vård. 4p
    • Första steget, vid mild smärta - Icke-opioida analgetika - ex Asa, NSAID eller paracetamol
    • Andra steget, måttlig till svår smärta - Svag opioid eventuellt kombinerad med en icke-opioid
    • Tredje steget, vid svår smärta - Stark opioid (den svaga plockas bort) - Morfin, metadon.
    • Inom palliativ vård används sällan steg två på trappan då de svaga opioiderna har en takeffekt där ökad dos inte längre ger ökad smärtlindring, men biverkningarna ökar.
  45. Epidural smärtlindring kräver i början av behandlingen vissa observationer som sjuksköterskan ska göra av patienten. Vilka 3 observationer anger litteraturen som viktiga?
    • Miktion - ska komma igång
    • Domningar / känsel / smärta i benen - rörlighet och funktion kommer tillbaka i båda benen
    • Huvudvärk - punkterat duran
  46. När patienten är äldre bör man "start low and go slow". Vad menas med detta och varför bör man göra detta just hos den äldre patienten?
    Med "start low and go slow" menas lägsta möjliga startdos och försiktig ökning. Att detta är viktigt hos äldre beror på att känsligheten för läkemedel ökar med stigande ålder, samtidigt som den individuella variationen kan vara stor. Med stigande ålder minskar organkapaciteten, framförallt njurfunktionen
  47. Randi är mer stillasittande nu än när hon var frisk. Färmed blir aktivitet och hud viktiga sökord i hennes omvårdnadsstatus. Vilka omvårdnadsåtgärder ska ni vidta för att minska risken för trycksår i Randis fall?
    • Smörja huden för att hålla den mjuk och smidig.
    • Tryckavlasta utsatta partier, ex sittbensknölar, hälar m.m. med dynor och madrasser.
    • Håll huden torr - undvik att huden är onödigt blöt - inkontinensskydd vid behov.
    • Lägesförändringar, om inte smärta förhindrar det. Antidekubitusmadrass - vändschema.
    • Inspektera hudkostym regelbundet för att i tidigt skede kunna upptäcka och förhindra begynnande sår.
    • Tillgodose vätska och näringsbehov. Ev. vätskelista och kost reg.
  48. Vilket instrument kan man använda för att utvärdera risken för trycksår i Randis fall? 1p
    • Modifierad Nortonskala
    • RAPS (Risk Assesment Pressure Sores) /RBT (RiskBedömning Trycksår)-skala
  49. Beskriv hur du skulle inleda ett samtal med sonen (13 år) angående deras situation i hemmet med en döende mamma. Finns det några rekommendationer som du vill nämna när det gäller samtal med barn om döden; dvs hur rekommenderar litteraturen att personalen ska förhålla sig till en 13 åring? 3p
    • Jag skulle börja med att fråga vad han själv vet och tror om situationen Och om han inte säger det själv förklara att mamman inte kan botas utan att hon kommer bli allt sjukare och tillslut dö. Och att vi nu gör allt vi kan för att hon ska må så bra som möjligt den tid hon har kvar.
    • Att vara ärlig, inte använda omskrivningar för döden (så som "somna in", "gå bort" osv), ge saklig och korrekt fakta. Att acceptera och respektera barnets reaktioner. Inte lämna barnet utanför för att "skydda". Och att inte ha förutfattade meningar om hur barnet upplever situationen.
  50. Sonen undrar mycket över varför mamma ska plågas så mycket som hon gör. Han frågar dig om eutanasi och vill att du ska förklara begreppet och dess "för- och nackdelar". Han undrar också vilken skillnad det är på eutanasi och läkarassisterat självmord. Skriv en kortare sammanfattning om begreppet och hur svenska lagstiftningen ser på det. 2p
    • Eutanasi är detsamma som dödshjälp och innebär att läkaren avslutar patientens liv på dennes begäran. Läkarassisterat självmord är närbesläktat men innebär att läkaren bistår patienten med nödvändiga preparat och instruktioner, men den dödande handlingen utförs av patienten själv.
    • Främsta argumentet för är att var och en ska ha rätt att själva bestämma om de vill leva och att det även ska gälla den som genom sjukdom är förhindrad att självständigt avsluta sitt liv.
    • Argumentet mot är att en önskan att dö kan bero på ex. depression eller obehag då de palliativa insatserna inte är tillräckligt stora, ex ångestlindring. Brister i vården ska inte ersättas med läkares rätt att avsluta patientens liv. Vidare kan det vara problematiskt att avgöra om patienten är "vid sina sinnes fulla bruk" när denne begär att få sitt liv avslutat.
    • Eutanasi är olagligt i Sverige - likställs med mord eller dråp.
  51. Förklara när det är relevant att utföra en opioidrotation. Finns det något i Randis fall som talar för det? 2p
    • Vid användning av opioider kan en tolerans utvecklas och högre dos krävs för smärtlindring. Vid byte till en annan opioid kan man börja om på en låg dos och ändå få tillfredsställande smärtlindring. Att hålla en så låg dos som möjligt är viktigt eftersom biverkningarna ökar med ökad dos.
    • Ja, i fallet beskrivs en ökad smärta som lindras först när dosen ökas.
  52. Randi har laxoberaldroppar som laxantia. Varför är det förstanhandspreparat i hennes fall? 1p
    Vid användning opioider minskar tarmens rörelser, vilket orsakar förstoppning. Ett bulkmedel hjälper inte mot detta, utan det behövs ett motorikstimulerande laxantia som ex. laxoberal.
  53. Randi undrar varför hon har ett läkemedel som enligt FASS är ett antiepileptikum (Tergetol). Förklara för henne, så hon förstår, varför hon har ett det läkemedlet och i stora drag hur det fungerar. 2p
    Det minskar nervsmärtorna, neuropatiska smärtorna, genom att läkemedlet dämpar den överaktiviteten i nervsystemet.
  54. Randi har smärtor i rörelseapparaten. Förutom paracetamol så finns det en grupp läkemedel som brukar ge god effekt vid smärtor i skelett och muskler. Vilken? 1p
    NSAID
  55. Förklara varför ovanstående preparat (Fråga 8, NSAID) är extra bra smärtlindring vid smärtor i rörelseapparaten. 2p
    De verkar på nociceptorerna och hämmar bildandet av prostaglandiner. Det är antiinflammatoriskt, vilket ex paracetamol inte är.
  56. Varför förskrivs sällan svaga opioider till palliativa patienter? 2p
    Den analgetiska effekten är liten och palliativa patienter tenderar efter ett tag att kräva stora mängder smärtstillande. Då biverkningar är dosrelaterade är det bättre att starta med en låg dos stark opioid än en hög dos svag opioid.
  57. Ange en farmakologisk anledning till genombrottssmärta och förklara hur det fungerar. 2p
    • En sk. end-of-dose-problematik. Att läkemedlets effekt är sakta avtagande före nästa dos. Kan hanteras genom optimering av grundbehandlingen
    • Vätskeretention nattetid är en annan orsak. Genom den ökande plasmavolymen minskar plasmakoncentrationen av läkemedlet och effekten minskar.
  58. Enligt litteraturen ska en smärtanalys genomföras vis smärta hos patienten. Kurslitteraturen ger flera förslag på vad en smärtanalys ska innehålla. Enligt rekommendation från läkemedelsverket 6:2010 bör en smärtanalys innehålla dessa faktorer. Svar: 3p
    Intensitet, Tidsperspektiv, utlösande faktorer, lokalisation, orsak, smärtstatus, smärtmekanism, psykologisk påverkan, påverkan på livskvalité, behandling, biverkningar.
  59. Vilka sju fysiologiska reaktioner utlöses i kroppen vid akut smärta? 1,5p
    Puls stiger, andning ökar, kortisol- och adrenalinproduktion ökar, blodtrycket stiger, medvetandegraden höjs. Det endokrina och autonoma nervsystemet aktiveras.
  60. Ange både namnet på fibrerna och deras utseende/uppbyggnad.
    A. Ordinärt tryck och beröring leds i vilka fibrer? 1p
    A-beta, A-alfa -fibrer leder ordinärt tryck och beröring. Fibrerna är grova och lyeliniserade och leder informationen snabbt.
  61. Ange både namnet på fibrerna och deras utseende/uppbyggnad.
    B. Smärta leds i vilka fibrer? 1p
    Smärta leds i både A-delta och C-fibrer. Nervändsluten är nakna på båda typerna av fibrer. A-fibrerna är grova och myeliniserade och har snabb fortledningshastighet. C-fibrerna saknar myelin och fortledningshastigheten är endast en tiondel av A-delta-fibern.
  62. Stimuli som ger upphov till olika sinnesintryck led till den somatosensoriska hjärnbarken via tre neuron. Fyll i meningen: 1,5p
    Primärneuron som leder stimulus från …… till ……
    Sekundärneuron som leder stimulus från …… till ……
    Tertiärneuron som leder stimulus från …… till ……
    • Primärneuron som leder stimulus från Sensorn till Bakhornet i ryggmärgen eller förlängda märgen
    • Sekundärneuron som leder stimulus från Bakhornet till Talamus
    • Tertiärneuron som leder stimulus från Talamus till Somatosensoriska barken
  63. Obehagsupplevelsen (affektiv komponent) av smärtan tolkas i: 1p
    Limbiska strukturer
  64. Smärtans intensitet, lokalisation och duration (sensorisk diskriminativ komponent) tolkas i?
    Somatosensoriska cortex
  65. Tankar och handlingar till följd av smärtan (kognitiv komponent) tolkas i?
    Prefrontal / frontal cortex
  66. Beskriv vad som händer i nociceptorerna när man behandlar smärtan med lokalanestetiska läkemedel (lokalbedövning). 2p
    Impulsledningen i nervfibrerna blockeras reversibelt genom att hämma transporten av natriumjoner genom cellmembranet.
  67. Vilken sorts nervfibrer hämmas lättast av sensorisk stimulering och hur kan du som sjuksköterska använda denna kunskap i omvårdnaden? 2p
  68. Beskriv skillnaden mellan perifer- och centralsensitisering. 4p
    • Perifer sensitisering innebär en sänkning i nociceptorernas normalt höga retningströskel. Det beror på att cytokiner och prostaglandiner bundits vid nerändsluten vilket leder till en ökad känslighet för algogener.
    • Central sensitiering påminner om perifer sensitiering med förändringarna sker i CNS-neuron som får ökad känslighet. Även kringliggande neuron påverkas så smärtan upplevs komma från ett större område.
  69. Förklara av "illness responses" vid långvarig smärta är och hur det kan yttra sig: 1p
    • Illness responses kännetecknas av påverkan på sömn, kost och social interaktion.
    • Sömnens djupa faser påverkas vilket leder till att patienten upplever kronisk trötthet och energilöshet.
    • Vissa får ett förändrat kostintag och ökar mängden fett, vilket kan resultera i viktuppgång och kroppslig obehagskänsla.
    • Den sociala påverkan kan visa sig i isolering och sänkt sinnesstämning, vilket kan leda till depression.
  70. Smärtimpulserna kan aktivera sympatiska och motoriska neuron, vilket leder till att patienten visar symtom som du skall vara observant på. Vilka symtom ger aktivitet av:
    a: Sympatiska neuron? 1,5p
    • Hög puls, kallsvettning, högt blodtryck.
    • Patienten kan uppleva lokal nedkylning, förhöjt blodtryck och puls, ökad andningsfrekvens, muskelaktivitet och svettning samt pupillvidgning och ökad vakenhetesgrad.
  71. Smärtimpulserna kan aktivera sympatiska och motoriska neuron, vilket
    leder till att patienten visar symtom som du skall vara observant på.
    Vilka symtom ger aktivitet av:
    B) Aktivitet av motoriska neuron ger bland annat ökad muskeltonus med brädhård muskel som följd. Vilka negativa konsekvenser kan detta leda till på längre sikt? 1,5p
    Obehandlat kan det leda till ökad smärta då kroppen blir ännu känsligare. På sikt kan muskeltonus leda till ischemi som i sin tur kan leda till försvagad muskel och smärta i denna.
  72. Den neuropatiska / neurogena smärtan beskriver patienten som strålande, irriterande och brännande smärta från höften ner till lilltån. Skadan som utlöser smärtan är lokaliserad till nervrötterna som utgår från ryggmärgen. Vad kallas denna typ av smärtvandring? 1p
  73. Buksmärtor som patienten beskriver som djup, skarp initialt och som övergår till diffus molande smärta. Vilken sorts smärta är detta och vilken/vilka typer av smärtfibrer är involverade? 1p
    Nociceptiv smärta. Dubbla smärtan. A-delta och C-fibrer är involverade. A-delta förmedlar först den djupa skarpa smärtan, C-fibern förmedlar den diffusa molande smärtan.
  74. Taktil massage (lätt beröring) har smärthämmande effekt och kan även minska oro samt eventuellt ge känsla av välbefinnande. Förklara hur detta är möjligt utifrån grindkontrollteorin och placebo effekt. 3p
    • Enligt gate-control-teorin kan en aktivering av icke-nociceptiva fibrer störa signaler från nociceptiva fibrer och på så sätt hämma smärta. Stimulering av A-beta fibrer har högre prioritet i omkopplingen mellan primär och sekundärneuronet jämfört A-delta och C-fibrer och därför hämmas smärtsignalen.
    • Placeboeffekten innebär att hopp och positiv förväntan hos patienten leder till aktivering av såväl kroppsegna opioidsystem och icke-opioida mekanismer, och får därigenom en minskad smärta.
  75. Valet av smärtstillande läkemedel bör utgå utifrån vilken typ av smärta som patienten lider av. Vilken sorts smärta förknippar man med NSAID och kortison? 2p
    Inflammatorisk nociceptiv smärta.
  76. På vilket sätt hör smärta och psyke ihop? Hur ser detta samband ut? 2p
    Tidigare erfarenheter påverkar upplevelsen av smärta. Efferenta banor från högre centra i hjärnan har förbindelse med ryggmärgens bakhorn. Igenkännandet av en situation då smärtan kontrollerades leder till stimulering av internefron i dorsalhornen via efferenta banor. Endorfiner frisätts och hyperpolariserar det sekundära nefronet i bakhornet som ska leda signalen vidare till talamus. Det dämpar smärtan då färre afferenta signaler når fram till den somatosensoriska barken.
  77. Vilket sorts läkemedel bör ordineras och varför då patienten har fulldos Kodein? 1p
    Motorikstimulerande laxantia eftersom kodein precis som andra opioider minskar tarmens rörelser. Även byte till en stark opioid bör övervägas eftersom dos och biverkningar har ett samband.
  78. Varför anser man att långverkande morfinpreparat har fördelar gentemot kortverkande? 1p
    • Färre administreringstillfällen vilket ger mindre obehag för patienten.
    • Enklare att få en jämn nivå läkemedel i kroppen, vilket minskar risken för exempelvis genombrottssmärta.
  79. En patient står på långverkande morfin 45mg x 2 / dygn. Vilken trygghetsdos bör patienten har tillgång till? Vad blir den totala mängden i mg/dygn om patienten tar sin trygghetsdos en gång? 2p
    • 1/6 av dygnsdos är rekommenderat. (45x2)/6 = 15
    • 45x2+15=105mg/dygn
  80. När det gäller all symtomlindring bör en kausal behandling eftersträvas. Vad innebär detta för din patient? 1p
    Att behandlingen är riktad mot sjukdomsorsaken/orsaken till symtomet och inte symtomet i sig.
  81. I livets slutskede är illamående och kräkningar vanliga, vilken är den vanligaste orsaken till detta illamående, och med vilken typ av preparat (generika) symtomlindrar vi patienten? 2p
    • Förstoppning (obstipation) är vanligaste orsaken
    • Eftersträva kausal behandling och ge laxantia
    • I andra hand behandla symtomet med antihistamina (prostaglandin) eller primperan
  82. Vem ska konstatera ett dödsfall och vad innebär det att konstatera att döden inträtt? 1p
    Konstaterandet av dödsfall får bara en läkare göra. Till konstaterandet hör en klinisk undersökning av kroppen, ingen palpabel puls, inga hjärtljud vid askultation, ingen spontanandning, ljusstela oftast vidgade pupiller. Vid väntat dödsfall kan den kliniska undersökningen delegeras till leg sjuksköterska.
  83. Vilka uppgifter kan delegeras till sjuksköterska vid väntat / oväntat dödsfall? 1p
    • Den kliniska undersökningen (ingen palpabel puls, inga hjärtljud vid askultation, ingen spontanandning, ljusstela oftast vidgade pupiller) kan delegeras till sjuksköterskan vid väntat dödsfall, men läkaren står för konstaterandet och utfärdar dödsbevis.
    • Vid oväntat dödsfall ska den kliniska undersökningen utföras av läkare och inget kan delegeras till sjuksköterska.
  84. Hur går man praktiskt tillväga, när den döda kroppen ska tas om hand? 4p
    • Tvätta rent vid behov.
    • Slut ögonlock.
    • Sätt tillbaka proteser.
    • Ta bort infarter, KAD, pacemaker mm.
    • Stäng munnen (krage, kudde, handduk osv.)
    • Klä den döde i kläder enligt dennes önskemål
    • Bädda rent
  85. Vem har ansvaret för att dödsbevis utfärdas? 1p
    Läkaren
  86. Vart ska anteckning om fastställande av att döden inträtt antecknas och vem ska göra det? 2p
    Anteckning i dödsbeviset som ska göras av läkare som konstaterat dödsfallet.
  87. Vart ska dödsbeviset sändas / lämnas och inom vilken tidsram? 1p
    Skatteverket inom en arbetsdag, 24h
  88. Inom vilken tidsram ska begravning ha skett enligt nya begravningslagen? 1p
    30 dagar
  89. Beskriv vad brytpunkten till palliativ vård i livets slutskede innebär, eller varför är prytpunkten till livets slutskede så viktig? 2p
    Brytpunkten är viktig eftersom den tydligt markerar att insatserna framöver kommer fokusera på att lindra istället för att bota. Det ger också en chans till samtal inom teamet runt patienten, med patienten och dennes anhöriga.
  90. Förklara skillnaderna mellan palliativ sederande behandling, läkareassisterat självmord och eutanasi? 1,5p
    • Palliativ sederande behandling innebär en medvetandesänkning av patienten. Används sällan i Sverige och bara när andra läkemedel inte fungerar tillfredsställande
    • Läkarassisterat självmord innebär att en dödlig dos läkemedel skrivs ut och att patienten instrueras hur denne ska ta dessa. Den dödande handlingen är läkaren inte delaktig i utan utförs av patienten själv
    • Eutanasi innebär att läkaren avslutar patientens liv på dennes begäran.
  91. Ge exempel på hur man som vårdpersonal kan mäta andnöd. Svar: 1p
    • Geno spirometrisk undersökning - mäter lungvolymer och luftflödet
    • PEF-mätning
    • SpO2
  92. Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan vidta vid akut andnöd i detta patientfall? 2p
    • Skapa lugn och trygghet - minskar syrebehovet
    • Sval och frisk luft
    • Sittande ställning underlättar andningen
  93. Sven är trött och frusen vilket säkert inte bara beror på viktnedgång, vad kan det mer bero på? 1p
    • Trötthet kan göra att man känner sig mer frusen.
    • Likaså kan ångest göra att man känner sig frusen
  94. Sven är också orolig och har ångest särskilt på nätterna, hur kan du symtomlindra så att han får framförallt sova? 0,5p
    • Undvik koffein och alkohol. Svalt, mörkt och tyst rum eller radio om patienten upplever det lugnande.
    • Läkemedelsbehandling med sömnmedel eller lugnande
  95. Svens har tidigare haft glukokortikoider (Betapred) mot sina andningsbesvär. Under den tiden tog sjukvården blodsocker flera gånger. Förklara för Sven varför man gör det och vad som händer i kroppen om man får högt blodsocker vid intag av detta läkemedel. 2p
    Kortison har en anabol effekt i levern som leder till en ökad produktion av glykogen och glukos. Risken att diabetes uppstår som biverkan på kortisonbehandlingen. Blodsocker tas regelbundet för att upptäcka detta.
  96. Opioider ska i vanliga fall användas med försiktighet vid nedsatt andning hos patienten. Vid palliativ vård resonerar man lite annorlunda mot i kurativ vård då det gäller opioider. Redogör för hur behandlingen vid palliativ andnöd kan dra nytta av opioidernas verkan. 2p
    Opioidernas lugnande effekt kan göra att patientens syrebehov minskar. Patientens upplevelse av andnöd ska styra dosen.
  97. Sven har Pencillinbehandling mot sin lunginflammation. Det är då vanligt med illamående och lös mage. Vad bör man misstänka om en patient som Sven, som både behandlas med Penicillin och har nedsatt immunförsvar; får vattentunna och illaluktande diarreeér? 1p
    Klostridier, Clostridium Difficile
  98. Hur mycket är en dygnsdos paracetamol för en vuxen person (dvs vanlig behandlingsdos)? 1p
    4g
  99. Antidot till Paracetamol är…? 1p
    Acetylcystein
  100. Eftersom Sven inhalerar steroider bör han vidta vissa förebyggande återgärder efter inhalation. Vilka? 1p
    Skölja munnen efteråt för att motverka svampinfektion
  101. Den om iordningsställer och administrerar läkemedel till patienten ska utföra dessa kontroller. 4p
    • Rätt dos
    • Rätt läkemedel
    • Rätt patient
    • Rätt administationsform
    • Rätt tidpunkt
    • Rätt styrka
  102. Ange en opioid som kan administreras som plåster. 1p
    • Fentanyl
    • Norspan
  103. NSAID-preparat reducerar syntesen av ett algogen, vilket? 1p
    Prostaglandiner
  104. Varför ökar risken för dyspeptiskt betingad inflammation i ventrikel- och duaodenalslemhinnorna vid NSAID bruk? 1p
    NSAID hämmar bildningen av prostaglandin, I magsäcken utgör prostaglandiner ett skydd och därför ökar risken för ulcus vid behandling med NSAID.

What would you like to do?

Home > Flashcards > Print Preview