heart of stone

Card Set Information

Author:
maskenjao
ID:
309037
Filename:
heart of stone
Updated:
2015-10-21 04:46:35
Tags:
rolling stones
Folders:

Description:
rolling stones heart of stone
Show Answers:

Home > Flashcards > Print Preview

The flashcards below were created by user maskenjao on FreezingBlue Flashcards. What would you like to do?


  1. välfärd
    • KÖ, PÖ och välfärd används ofta för att utvärdera effekterna av
    • marknadsingripanden. Sådan analys kallas välfärdsanalys


    W=KÖ+PÖ
  2. consumer surplus
    KÖ på svenska, konsumentöverskott
  3. producer surplus
    Producentöverskottet kan även beskrivas såhär:

  4. dead weight loss (DWL)
    • Här i exempel med en tax effect (skattekil)
  5. konkurrens och effektivitet (välfärd)
    En perfekt konkurrensjämvikt är effektiv, dvs maximerar summan av KÖ och PÖ.



    • De olika fälten symboliserar olika saker.
    • W(welfare)(KÖ+PÖ)

    • Alternativ situation (alltså när p2,Q2)  KÖ=A
    • PÖ=B+D
    • W=A+B+D
    • Perfekt konkurrens  (p1,Q1)
    • KÖ=A+B+C
    • PÖ=D+E
    • W=A+B+C+D+E
    • Skillnaden mellan (alternativ situation-PK)
    • KÖ= -B-C
    • PÖ= B-E
    • W=-C-E (dead weight loss) dödviktsförlust. (Fälten C & E) Konsumenter efterfrågar varan, det finns företag som är villiga att producera dessa varor. Det finns alltså vinster att göra, men av någon anledning görs inte transaktioner. Ett värde går förlorat. Det finns alltså ett konsumentöverskott och ett producentöverskott men dessa kvantiteter utbytes inte.
  6. price ceiling





    • Maximipriser (även kallat pristak) finns i Sverige t ex på hyror. För att ett
    • maximipris ska ha effekt krävs att det är under jämviktspriset, och resultatet
    • blir det motsatta mot minimipriser. I figur 2.5 är pmax maximipriset. Det leder
    • till att köparna efterfrågar kvantiteten Q1 medan säljarna bara erbjuder Q2, och
    • det uppstår alltså brist på varan. En typisk sekundäreffekt av ett maximipris är
    • att söktiden för köparna ökar eftersom utbudet är för litet.
  7. tax effects
  8. vad leder skatt till?
    både minskade KÖ och PÖ, ökat DWL, minskad welfare (skattekil).

    Vid elastiskt utbud och inelastisk efterfrågan kommer kvantiteten påverkas lite vid en skattehöjning. Skatteintäkterna blir stora, dödviktsförlusterna små. Dock påverkar det i hög utsträckning konsumentpriset. Exempelvis bilbensin.

    Vid elastiskt utbud och elastisk efterfrågan får vi en större dödviktsförlust och stora skillnader i efterfrågad kvantitet. Exempelvis en produkt som konsumenter kan tänka sig att klara sig utan. Skillnaden i priset är det viktiga, alltså skillnaden som skatten skapar mellan producentpriset och konsumentpriset.
  9. subsidy
    • subsidy=subvention

    Subventioner är statens uppmuntran till köp/produktion av en viss vara genom att betala en del av priset (själva subventionen). Cost to government är då området som upptas av prisskillnaden SAMT DWL.

  10. Monopol
  11. Monopol kan betraktas som motsatsen till fullständig konkurrens. I stället för
    • många företag finns det bara ett, monopolisten. Det har stora konsekvenser
    • för både prissättningen och producerad kvantitet.
  12. Monopol: naturligt monopol
    A natural monopoly is a monopoly in an industry in which it is most efficient (involving the lowest long-run average cost) for production to be permanently concentrated in a single firm rather than contested competitively. This market situation gives the largest supplier in an industry, often the first supplier in a market, an overwhelming cost advantage over other actual and potential competitors, so a natural monopoly situation generally leads to an actual monopoly. This tends to be the case in industries where capital costs predominate, creatingeconomies of scale that are large in relation to the size of the market, and hence creating high barriers to entry; examples include public utilities such as water services and electricity.
  13. Monopol: orsaker
    • Varför uppstår det monopol? Det finns många olika anledningar, men alla har
    • att göra med att nyetableringar inte är möjliga. Anledningarna till det kan vara: 

    • * Strukturella. Det finns egenskaper i själva marknaden som
    • automatiskt utestänger andra företag:
    • **    Stordriftsfördelar. Finns det stordriftsfördelar så är storleken på företaget avgörande för genomsnittskostnaden. Situationen kan då uppstå att bara ett företag
    • kan täcka sina kostnader. Det kallas då naturligt monopol
    • och ett exempel är järnvägar.
    • **Kostnadsfördelar. Om monopolisten har tillgång till en billigare tillverkning, t ex för att man har ett patent på en billigare teknologi, kan hon konkurrera ut andra företag.

    *Strategiska begränsningar. Monopolisten kan själv skapa barriärer som förhindrar tillträde till marknaden. Exempel är limit pricing då monopolisten sätter priset så lågt att det blir oattraktivt för andra att söka sig till den marknaden (OPEC har gjort detta med oljan för att försöka slå ut Ryssland, USA osv.)

    *Politiska. Staten kan t ex bestämma om ensamrätt för ett visst företag på en viss marknad. Exempel i Sverige är Svenska Spel och Apoteksbolaget.

    • *Patenter och ensamrätt. Har ett företag patent på en vara så är alla andra utestängda under den period som patentet varar. Man
    • kan också ha ensamrätt på brytning av råvaror.

    *Produktdifferentiering – man kan sätta ett pris eftersom man har en produkt som inte har några nära substitut.

    *Kontroll över viktig insatsvara – konkurrenslagstiftning kom till pga att grupper/individer som la under sig en stor andel av utbudet. Typ Rockerfeller med oljan.
  14. Monopol: vilken kvantitet ska monopolisten producera?
    • Monopolisten vill maximera sin vinst. Detta gör hon genom att hitta den
    • kvantitet, Q*, vid vilken MC = MR, eller mer allmänt uttryckt:

    MR(Q* ) = MC(Q* )




    • Notera särskilt vart MR=MC och hur vinsten (pi) beräknas som ytan mellan efterfrågan och ATC samt pris.

  15. Monopol: dödviktsförlust
    • MC är lika med utbudskurvan
    • KÖ=A
    • PÖ=B+D
    • DWL=C+E




    • Att ha ett monopolföretag är ofta mycket gynnsamt för monopolisten själv,
    • som ju då kan gå med vinst, men det är negativt för samhället i stort.
  16. Monopol: prisdiskriminering
    Det finns ofta ytterligare möjligheter för ett monopolföretag att dra nytta av sin situation. Man kan nämligen ta ut olika pris från olika konsumenter. Detta brukar kallas prisdiskriminering, och vi skiljer på prisdiskriminering av första, andra och tredje graden.
  17. Monopol: prisdiskriminering av första graden
    Kallas även för perfekt prisdiskriminering.

    • *Perfekt (första gradens) prisdiskriminering. Priset lika med maximala betalningsviljan (reservationspriset) för varje enhet.
    • *Extrema resultat: inget konsumentöverskott, producentöverskottet lika med hela ytan mellan efterfrågekurvan och MK, det vill säga ingen dödviktsförlust.
    • *Effektivt – men kraftiga fördelningseffekter.

  18. Monopol: prisdiskriminering av andra graden
    Olika pris till olika grupper av kunder baserat på observerbara kriterier (ex: studenter, pensionärer, olika länder).

    Använd monopolistens prisformel för de olika marknaderna, lägre priser för mer priskänsliga kundgrupper: (P-MC)/P = -1/E^D. (Lerner-index)




    • Om monopolisten inte känner till de enskilda konsumenternas värdering av
    • varan, så kan hon i stället använda prisdiskriminering av andra ordningen.
    • Den innebär att man erbjuder olika typer av paketlösningar för olika pris, och
    • låter konsumenterna själva välja vilket paket de vill köpa.

    • Genom att välja paketsammansättningen på ett listigt sätt, så kan man
    • få konsumenterna att själva sortera in sig i grupper. Målet med en sådan
    • självsortering är, för monopolisten, att de med hög värdering ska betala
    • ett högt pris och de med låg värdering ett lägre pris. Exempel på sådan
    • prisdiskriminering är mängdrabatter och uppdelningen i första och andra
    • klass på tågresor.
  19. Monopol: prisdiskriminering av tredje graden
    • Den tredje, och mest välkända, varianten av prisdiskriminering innebär att
    • man delar upp marknaden i minst två olika delmarknader, där man vet att
    • värderingen av varan på de olika delmarknaderna skiljer sig. Exempel på
    • en sådan uppdelning är olika priser för barn och vuxna, eller olika priser för
    • studenter, arbetslösa och förvärvsarbetande. För att uppdelningen ska fungera
    • så måste säljaren kunna identifiera att köparen faktiskt tillhör en viss grupp.




    • Kriteriet för monopolistens vinstmaximum under tredje gradens
    • prisdiskriminering är i princip detsamma som tidigare, men man får dela
    • upp efterfrågan och marginalintäkten på de två (eller flera) marknaderna.
    • Matematiskt kan det då skrivas som









    • Med andra ord: Marginalkostnaden av att producera den totala kvantiteten
    • ska vara lika stor som marginalintäkten från den första gruppen, och samtidigt
    • lika stor som marginalintäkten från den andra gruppen. Med konstant MC
    • och linjär efterfrågan i båda grupperna kan det illustreras som i figur 11.2.
    • Företaget väljer där att producera kvantiteten Q1 + Q2, och att sälja kvantiteten
    • Q1 till priset p1 på den första marknaden och kvantiteten Q2 till priset p2 på den
    • andra marknaden.
  20. Monopol: tvådelade tariffer
    • *Olika kombinationer av fasta och rörliga avgifter kan också användas för att öka vinsten.
    • *Illustrativt exempel: 1 kund med känd efterfrågekurva
    • –”Vanligt” monopolpris ger vinst B, Konsumentöverskott A och dödviktsförlust C.
    • Optimal tvådelad tariff tar fast avgift av kunden (”abonnemang”) A+B+C och pris lika med marginal kostnad. Vinst A+B+C, inget konsumentöverskott och ingen dödviktsförlust
  21. Lerner index:
    • Lernerindexet beskriver ett företags marknadsmakt. Indexet är döpt efter sin skapare Abba Lerner som introducerade det 1934. Indexet definieras:
    • där P är det pris företaget tar ut för sin vara och MC är företags marginalkostnad.Indexet kan ta ett värde mellan 0 och 1. Där 0 indikerar att företaget inte har någon marknadsmakt medan 1 innebär att företaget har total marknadsmakt (monopol).
  22. Profit maximization with Market Power: A mathematical approach
    • Detta sker i tre steg, där vi från början får en efterfrågekurva, exempelvis Q=200-0,2P och MC=200. 
    • Steg 1: Derive the marginal revenue curve from the demand curve. Först ska vi då ta fram inversen av utbudsfunktionen, dvs: P=1000-5Q. Vi vet att MR-kurvan är dubbelt så brant som utbudskurvan, alltså är MR=1000-10Q
    • Steg 2: Find the output quantity at which marginal revenue equals marginal cost. 
    • MR=MC alltså, 1000-10Q=200 => 800=10Q, 
    • Q*=80 alltså är deras profit-maximizing quantity= 80.
    • Steg 3: Determine the profit maximizing price by locating the point on the demand curve at the optimal quantity level. Vi stoppar helt enkelt in profit maximizing-kvantiteten i den inverterade utbudskurvan P=1000-5Q, och får då 1000-400=P P=600
  23. Vad används Lerner index till?
    Det kan användas för att avgöra vid vilket pris monopolisten kan vinstmaximera beroende på hur efterfrågeelasticiteten ser ut.

    Priskänslig efterfrågeelasticitet (PEoD kommer ha en låg markup (många substitut). En låg markup betyder att de kan inte sätta priset över MC alltför högt.

    En prisokönslig efterfrågeelasticitet kommer ha en högre markup (få substitut). En högre markup indikerar att monopolisten kan sätta ett proportionerligt högt pris i förhållande till sin MC.

    • Ekvationen symboliserar är företagets markup, även Lerner-indexet kallat. Vi ser att ju större negativt värde på  desto lägre markup/index. Detta innebär att de inte kan ta ut ett alltför högt pris.
  24. Monopolistisk konkurrens
    • Precis som tidigare, kan vi sätta upp ett par kriterier för monopolistisk konkurrens:
    • -Det finns flera producenter på marknaden.
    • -Produkterna är inte identiska, men de är nära substitut. (Notera att om produkterna är identiska så skulle vi ha ett oligopol)
    • -Det finns inga etableringshinder.

    Monopolistisk konkurrens är inte detsamma som duopol/oligopol/monopol

    • De här villkoren innebär att varje företag kommer att möta en neråtlutande efterfrågekurva: Om de höjer priset så kommer de att sälja mindre, om de
    • sänker det så kommer de att sälja mer. Men efterfrågekurvan är väldigt elastisk, så kunderna kommer att reagera ganska starkt på prisförändringar och snabbt skifta över till (eller från) konkurrenterna.
  25. Imperfect competition
    • Market structures with characteristics between those of perfect competition and monopoly. 
    • Dvs: duopol, oligopol, monopolistic competition.
  26. Oligopoly
    • Oligopol innebär få säljare av en produkt på en marknad. Produkten i fråga kan vara antingen:
    • - differentierad
    • - homogen/identical
    • Detta leder till två olika sorters problemlösning för företagen. Cournot, Bertrand, Nash, Stackelberg etc.
  27. Nash-jämvikt
    Nash equilibrium: An equilibrium in which each firm is doing the best it can conditional on the actions taken by its competitors. På en oligopolmarknad är jämvikten inte endast den mellan utbud/efterfrågan utan även betingad av hur andra firmor agerar!
  28. Oligopol: identiska/homogena produkter (utan inträdeshinder)
    • Nu ska vi hitta Bertrand-jämvikten (priskonkurrens). Vi antar att:
    • - Vi har två företag,
    • - De sätter priset (och kvantiteten bestäms av marknaden)
    • - De gör det samtidigt och utan att veta vilket pris den andre sätter.


    • och Bertrand-duopol resulterar i att företagen sätter p = MC, dvs. de sätter samma pris som
    • på en fullständig konkurrensmarknad. Det här är naturligtvis ogynnsamt för
    • företagen, men bättre för konsumenterna och samhället i övrigt.
    • Bertrands modell för priskonkurrens lämpar sig bäst på marknader med låga inträdeshinder där priset ändå snabbt skulle hamna på samma nivå som på en fullständig konkurrensmarknad. En väg ut är att differentiera sina produkter.
  29. Oligopol: identiska/homogena produkter (med inträdeshinder)
    • Här används Cournot-modellen (kvantitetskonkurrens) där:
    • - vi har två företag,
    • - de sätter kvantiteten (och priset sätts av marknaden, givet kvantiteten),
    • - de gör det samtidigt och utan att veta vilken kvant de andra sätter.

    • Steg 1: Här har vi två vinstfunktioner samt marginalkostnaden för de två firmorna. Vi måste ta hänsyn till att det är bägge firmornas kvantiteter som ska in i vardera firmas vinstfunktion.
    • Steg 2: Nu deriverar vi med avseende första på ena firman och sen på andra firman för att ta fram reaktionsfunktionerna. 
    • Steg 3: I den punkt där de två reaktionsfunktionerna skär varandra har vi vår Cournot-jämvikt.
  30. Duopol-scenario: ett företag bestämmer först
    Stackelberg-duopol:

    • Vi har två företag.
    • De sätter kvantitet (och priset sätts av marknaden). 
    • Leader bestämmer först sin kvantitet och Follower bestämmer därefter sin.

    •  -
    • Vi kan använda samma reaktionsfunktioner som i Cournot-modellen, men analysen blir nu en annan beroende på att de inte väljer samtidigt. Leader, som sätter sin kvantitet först, har en fördel (1st mover advantage). Hon vet att Follower kommer att sätta sin kvantitet i enlighet med sin reaktionsfunktion.
    • Därför kommer hon själv att sätta sin kvantitet så att hon maximerar sin egen vinst, givet att Follower sen kommer att sätta sin kvantitet enligt reaktionfunktionen.

    Leader vet att Follower kommer att välja sin kvantitet längs reaktionsfunktionen r2. Leader letar därför upp en isoprofitkurva som precis tangerar r2 och som ligger så långt in som möjligt. I figuren är det isoprofitkurvan 2 som tangerar r2 i punkten A. Leader väljer sen den kvantitet som ligger under A, dvs. q *. Som respons väljer sen Follower kvantiteten q *.
  31. Edgeworth-box, kontraktskurva





    In microeconomics, the contract curve is the set of points representing final allocations of two goods between two people that could occur as a result of mutually beneficial trading between those people given their initial allocations of the goods. All the points on this locus are Pareto efficient allocations, meaning that from any one of these points there is no reallocation that could make one of the people more satisfied with his or her allocation without making the other person less satisfied.
  32. Marknadsjämvikt (market equilibrium)


    Vi vet från individens nyttomaximering att marginella substitutionskvoten är lika med relativpriset. MRS_mario=MRS_janet=relativpriset mellan två produkter.
  33. 1:a och 2:a välfärdsteoremet
    1:a välfärdsteoremet: Perfekt konkurrens resulterar i pareto-effektiva fördelningar på alla marknader. (Man kan säga att det är den osynliga handen som gör allt rätt.)

    2:a välfärdsteoremet: Varje pareto-effektiv fördelning kan realiseras som en jämvikt under perfekt konkurrens. (Detta säger att om vi låter den osynliga handen handla fritt så kommer allt bli rätt.)
  34. nyttomöjlighetskurva
    • punkten H har lägre nytta än E/F osv.
  35. ppf
    • produktionsmöjlighetsfront,
    • production possibility frontier
    • vi ser att när ppf:en har samma lutning som indifferenskurvan, dvs där MRS=MRT kommer vi ha ett relativpris
  36. para ihop följande begrepp:
    MRT, MRTS, MRS, PPF, indifferenskurva, isoquant
    • MRT (marginal rate of transition) är lutningen på en ppf (production possibility frontier)
    • MRTS (marginal sate of technical substitution) är lutningen på en isoquant-kurva
    • MRS (marginal rate of substitution) är lutningen på en indifferenskurva

     där W=lön och R=kapitalkostnad.
  37. en perfekt marknadsekonomi leder till?
    • effektiv konsumtion (när MRS_Robinson=MRS_Fredag )
    • effektivt val av insatsvaror MRTS_1=MRTS_2 när vi inte får ut mer av att välja en annan kombination av arbete och kapital.
    • effektivt val av produkter (effektiv produktmix) - MRS=MRT (ppf möter indifferenskurvan)

    konsumtionen (indifferenskurvan) kommer att möta valet av produkter precis rätt (MRT=MRS) och fördelningen av insatsvaror kommer ske så att isoquanten möter isocosten i en efterfrågad kvantitet till ett jämviktspris.
  38. produktdifferentiering och priskonkurrens (Bertrand)
    • om du har produktdifferentiering, dvs heterogena produkter och priskonkurrens kommer P≠MC, som vid homogena produkter. 
    • då löser vi den som en Cournot-jämvikt, dvs kollar vart två företags reaktionsfunktioner skär varandra men vi låter det bero av priset och inte kvantiteten.
  39. spelteori, konventioner
    • Begrepp
    • Strategier - som är en uppsättning ageranden, eller en serie ageranden.
    • Utfall, t.ex. de kvantiteter som företagen i Cournot-exemplet valde gav olika vinster. Vinsterna är utfallet. Brukar redovisas/sammanfattas i s.k. pay-off matriser ("spelträd").
    • Fullständig information innebär att spelarna har full information om alla utfall, men man vet inte vad motparterna kommer göra. Vanligaste antagandet i nationalekonomi.
    • Perfekt information innebär att spelarna även vet vad motparten kommer att göra.
    • Statiska spel innebär att spelarna agerar simultant och endast en gång, som i Cournot (företagen fattar beslut samtidigt)
    • Dynamiska spel innebär att spelarna upprepat eller sekventiellt, som i Stackelberg (ett företag agerar först, och de andra agerar därefter)
    • Spelarna maximerar sitt önskade utfall, t.ex. vinstmaximering eller nyttomaximering.

    Alla spelare vet att de andra spelarna försöker uppnå sitt bästa utfall.
  40. spelteori: fångarnas dilemma
    • Ok, så vi använder en pay-off-matris för att illustrera detta exempel. Vart kommer vi nå Nash-jämvikt?

    Dilemmat grundar sig på att om de bägge två kunde komma överens om att hålla tyst skulle de få sammanlagt 2 år var på kåken. Men det kommer alltid att finnas anledning för var och en av fångarna att bryta mot överenskommelsen och tjalla eftersom 0 år på torken är bättre än 2 år. Det är alltså en dominant strategi att tjalla för bägge fångar, och därför kommer bägge fångar att tjalla. De kommer då få 8 år vardera.

    Detta är skälet till att karteller inte håller, eftersom det finns incitament för det enskilda företaget att (om priset hålls uppe genom en överenskommelse) sänka priset och få hela marknaden för sig själv.
  41. nashjämvikt
    En Nashjämvikt är en uppsättning strategier sådana att ingen spelare kan få en högre nytta av ensidigt byta strategi.
  42. spelteori, nollsummespel
    • Nollsummespel: summan av utfallen inom en strategi är 0. Det den ene vinner förlorar den andre.
    • Ingen uppsättning strategier är en nashjämvikt. Dvs det finns ALLTID skäl att avvika.


    Tänk sten, sax, påse
  43. hitta Nashjämvikten
    4 ton var. Börja med Företag A, kolla vart den kommer att placera sig vid 1 ton, 2 ton, 3 ton osv. Sen kollar vi på Företag B, där företagen då hamnar på samma har vi nashjämvikt
  44. sekventiellt spel, hur kan man ställa upp?
    • jo, genom ett spelträd. Vi kan se att Dreamworks agerar först och släpper i maj/mars/december. Disney reagerar olika beroende på hur DW agerar, osv. Här har vi ett Stackelberg-fall.

    För att räkna ut hur DreamWorks kommer att agera räknar vi baklänges vart de har sina största vinster (eftersom de vet hur Disney kommer att välja baserade på deras första val).
  45. spelträd, icke trovärdigt hot
    • vi kan se att det etablerade företaget inte skulle tjäna på att ge sig in i ett priskrig. dock skulle man kunna tänka sig att de betalar det utmanande företaget en summa för att INTE gå in, eftersom man kommer att förlora halva sin vinst om utmanaren går in.
  46. Glassförsäljarteoremet som förklaring av Nashjämvikt
    ”Glassförsäljarteoremet”: Vi har en strand, det ligger folk längs stranden som vill köpa glass. De är slöa och kommer att gå till den närmsta glasskiosken. Två glassförsäljare finns och funderar på vart de ska ställa sina stånd? De kan sprida ut sig på ett sådant sätt att de når alla människor på stranden och delar upp den i två marknader. Dock skulle de bägge två vilja flytta in mot mitten för att få ett större segment av stranden. Inte förrän de bägge två befinner sig på mitten av stranden har vi Nashjämvikt.
  47. externaliteter
    En externalitet utgörs av sido-effekter som någons handlingar har på någon annans nytta.

    • - Negativa externaliteter:
    • –Miljöutsläpp
    • –Rökning

    • Positiva externaliteter:
    • –Etablering av populär affär drar kunder till befintliga affärer
    • –Min fina trädgård glädjer hela gatan
    • –Positiva nätverksexternaliteter. (ju fler som har telefoner, desto mer värt blir det att ha en telefon. ju fler som har facebook, desto större nytta av facebook som nätverk)
  48. externaliteter, teori
    •  = Företagets marginalkostnad
    •  = Marginalkostnaden av utsläppet
    •  =  är den samhälleliga marginalkostnaden, dvs den egentliga kostnaden för samhället av produktionen.

    När
  49. externaliteter, välfärdseffekt


    • Samhällelig optimum=
    • KÖ=A
    • PÖ=B+F
    • DWL=0
    • W=A+B+F

    • Oreglerat fall=
    • KÖ=A+B+C+D
    • PÖ=F-C-D-E
    • DWL=E
    • W=A+B+F-E

    W(Oreglerad)-W(Samhälleligt optimum)=-E och där har vi dödviktsförlusten på marknaden av oreglerade externaliteter

    Så fort samhällskostnaden är större än den privata kostnaden uppstår alltså en dödviktsförlust.
  50. marknadsmisslyckanden
    Ett marknadsmisslyckade är i neoklassisk och besläktad nationalekonomi en situation där den fria marknaden inte leder till en optimal resursanvändning i samhället. Marknadsmisslyckanden kan uppkomma bland annat på marknader där det finns kollektiva varor (tragedy of commons), asymmetrisk information (moral hazard och selective adversion), monopol, karteller och externa effekter (externalities).
  51. externaliteter, räkneexempel
    Vilken är den optimala kvantiteten och vilken är marknadslösningen?

    • Inverterade efterfrågefunktion:
    • p = 150 - 2q

    • Företag med marginalkostnaden (MCp):
    • MCp = 30 + q

    • En externalitet:
    • MCg = q

    • Eftersom vi har fri konkurrens så gäller att:
    • p = MR

    • Marknadslösningen får vi genom:MR = MC
    • dvs
    • p = MCp

    • Sätt in ekvationerna:
    • 150 - 2q = 30 + q
    • 120 = 3q
    • qc = 40
    • Sätt in i p:
    • ps = 70
    • Vi benämner dessa qc och pc för att det handlar om marknadslösningen under fri konkurrens.
    • Så företaget producerar q=40 till priset p=70

    Vi vill nu beräkna den samhälleliga marginalkostnaden, MCs:

    MCs = MCp + MCg

    MCs = 30 + 2q

    Optimal lösning:

    MR = MCp = MCs

    150 - 2q = 30 + 2q120 = 4q

    qs = 30

    • Sätt in i p:
    • ps = 90

    Så det bästa för samhället vore om det producerades q=30 till priset p=90.

    Vi kallar dessa qs och ps för att tydliggöra att det handlar om priset och kvantiteten under samhälleliga lösningen.
  52. åtgärder mot externaliteter
    Vi vill konsumera varan, därför vill vi hitta en produktionsnivå där vi kan optimera.

    Hur mycket ska vi släppa ut?

    • Vi kan minska genom dessa åtgärder.
    • - Utsläppsavgifter per utsläppt ton t.ex. internaliserade avgifter (skatt på gödsel, naturgasutvinning, bensinskatt)

    Om vi ska sätta en skatt kan vi sätta punktskatt på varan som producerar externaliteter och sätta skatten=MCg så skulle skatten täppa till DWL:en.

    - Utsläppskvoter är ett annat sätt (man får släppa ut en viss mängd utsläpp i ton t.ex.) 

    - Överlåtelsebara utsläppsrätter: koldioxid inom EU, vi sätter en kvot som fördelas över medlemsländer. Den är då överlåtelsebar. Om vi redan har bra utsläppsnivåer i Sverige kan vi ju isf börja släppa ut massa skit osv. Ist kan Sverige sälja utsläppsrätter till andra länder.
  53. externaliteter: utsläppsavgift
    • där samhällets MC av externaliteter möter företagets MC för att minska utsläpp kan vi sätta en kvot, eller sätta avgifter på utsläpp över denna kvantitet.
  54. externaliteter: äganderätten som lösning
    • Coase-teoremet:
    • –Om det saknas transaktionskostnader (kostnader för att förhandla och sluta bindande avtal) så leder äganderätter till att den effektiva kvantiteten produceras.
    • –För att den effektiva kvantiteten skall uppnås spelar det ingen roll till vem vi ger äganderätten.

    Detta har innebörden att om t.ex. bonden äger både odlingsmarken och kajakuthyrningen så kommer bonden själv att välja den effektiva produktionen av kajakuthyrning och odling. Det går ju på samhällsnivå endast om staten ägde alla fabriker osv så att de kunde producera på en nivå där negativa externaliteter minimerades.
  55. externaliterer, tragedy of commons
    • När den privata kostnaden för att exempelvis fiska i havet är lägre än samhällskostnaden leder detta till överfiske. precis som vid negativa externaliteter vid företag och utsläpp leder till överproduktion och dödviktsförluster.
  56. lösningar på tragedy of commons
    • –Höj privata kostnaden (skatter, internalisera samhällskostnaden i den privata, trängselskatt, tullavgift)
    • –Begränsa tillträdet (man får bara fiska vissa dagar, köra bil vissa dagar som i Kina)
    • –Skapa äganderätter, 
    • –Sociala normer (hur allvarligt är ”tragedy of the commons” brukar kunna ordnas bra genom sociala normer, spelteoretiskt kommer man att komma fram till en lösning som minskar överutnyttjandet. Tänk exemplet mjölkpaket i studentkorridor.)

What would you like to do?

Home > Flashcards > Print Preview