heart of stone 2

Card Set Information

Author:
maskenjao
ID:
309883
Filename:
heart of stone 2
Updated:
2015-10-23 07:02:57
Tags:
heart stone
Folders:

Description:
heart of stone 2
Show Answers:

Home > Flashcards > Print Preview

The flashcards below were created by user maskenjao on FreezingBlue Flashcards. What would you like to do?


  1. kollektiva varor, snålskjutsproblemet
    • Marcus värderar TV:n till 500
    • Charlotte till 700
    • Den kostar 600

    I denna pay-off-matris kommer vi fram till att Marcus inte kommer att betala och tjäna 500 kr. Att ej betala är en dominant strategi för Marcus. Charlotte får ju ut 100 i nytta av att betala tv:n själv trots att Marcus tjänar 500 och de bägge två kommer att nyttja den.
  2. kollektiv vara, summering av betalningsviljan


    • P1=70-Q
    • P2=40-2Q
    • Två olika efterfrågekurvor.

    Vid ett visst givet pris, vad var den efterfrågade kvantiteten? (Summering av betalningsviljan)

    • Vi summerar vertikalt i detta fall. Vid Q=20 så är bara P1 intresserad. Om Q=<20 så är bägge personerna intresserade:
    • P(Q)=70-Q+40-2q= 110-3Q

    • Vi sätter MC=80
    • Samhällsekonomiskt effektivt vore då att 110-3Q=80.

    • Dvs vore det samhällsekonomiskt effektivt att producera Q=10
    • Det skulle kunna gå att få till skott en överenskommelse vid endast två parter. Ett helt samhälle blir svårare eftersom det kommer vara många som inte är intresserade av att betala men som ändå nyttjar en vara om en finns.
  3. Vilka typer av asymmetrisk information finns?
    • a) adverse selection (ogynnsamt urval)
    • b) moral hazard (dold handling)
  4. adverse selection, market for lemons


    1.Om kvalitet observerbar för båda parter: Bilar av hög kvalitet säljs för mellan 8 000 och 10 000 och de för låg mellan 1 000 och 2 000. (perfect information)

    2.Om ingen vet kvaliteten: Sannolikhet=0,5 att hög kvalitet. Köpare beredda betala 0,5*10 000 + 0,5*2 000 = 6 000 kr. Säljare beredda sälja för 0,5*8 000 + 0,5* 1 000 = 4 500 kr. Bilar säljs för mellan 6 000 kr och 4 500 kr. (imperfect information, dock inte asymmetrical information).

    3. Säljare vet kvaliteten men inte köparen. Om sannolikhet 0,5 att bra bil köpare beredd betala max 6 000 kr. Men detta lägre än 8 000 kr. Inga bilar av hög kvalitet kommer bjudas ut. Ogynnsamt urval: Asymmetrisk information kan göra att en marknad helt eller delvis stängs ner. (asymmetrical information, adverse selection)
  5. hur fungerar adverse selection på exempelvis kreditmarknader, tandläkare, hantverkare, etisk produktion?
    Kreditmarknader: du får inget lån till din idé. Idén är riskfylld, banken kan ta en högre ränta för en högre risk. Högre räntor leder dock till att bara högriskkunder kommer att komma dit. Starkare och starkare adverse selection.

    Andra tjänster: tandläkare, hantverkare, bilreperationer osv. Man går inte på pris utan på rekommendationer osv, dvs marknaden fungerar sämre eftersom vi inte själva kan observera resultaten/kvalitén.

    Etisk produktion: om kunder inte kan se på vilket sätt en produkt är producerad kommer detta att driva ner betalningsviljan eftersom de inte kan bedöma. Asymmetrisk information, adverse selection.
  6. lösningar på adverse selection?
    • Upprepat spel (rykte, rekommendationer, review sites, transparens, Blocket, Tradera osv). 
    • Gruppdeltagande: obligatoriska försäkringar. Sjukförsäkringar i USA var helt privata tidigare. På vilket sätt gjorde man då? Man försäkrades via arbetsgivare för att komma undan adverse selection-problematiken. Om fler går in, både högriskkunder och billiga kunder så kommer priset inte behöva stiga så ofantligt för att då ännu mer endast tilltala högriskkunder. 

    • Göra info mer jämlik:
    • -Man kan försöka lösa problemet på informationsnivån genom lagar/regleringar. Redovisningar/cert/öppet köp/ångervecka osv.
    • -Bilprovning kan ju faktiskt kontrollera kvalitén på en bil och göra en objektiv bedömning
    • -En ångervecka kan överbrygga informationsasymmetrier.

    Signalering: Signalering från parten med mer information: olika sätt för parten med mer information som kan visa att de har en ok produkt.
  7. signalering
    Den mer informerade parten kan framgångsrikt signalera hög kvalitet om det är mindre kostsamt eller mer lönsamt för högkvalitetsprodukter att signalera kvalitet.

    – Ex: Utbildning lättare för de som är duktiga => har ett värde att gå på universitet även om man inte lär sig något.

    Signaleringsmekanism, exempel med Handels.

    Asymmetrisk problematik, arbetsgivare vet inte hur hårt vi kan arbeta, men det vet vi. Vi kan ju då signalera detta genom att vi har läst på HHS t.ex.

    • Ambitiösa elever väljer HHS (separerad jämvikt)
    • Man väljer bara att satsa mycket på en produkt man tror på (i marknadsföringssammanhang).

    Vi skulle bara söka oss till HHS om vi tror på oss själva. (Vi marknadsför oss själva genom att ändå välja den svårare vägen).
  8. moral hazard (dold handling)
    Ena parten i en transaktion kan inte perfekt observera vad den andra parten gör.

    Finns en risk (”moral hazard” – ”den moraliska risken”) att parten med mer information agerar i sitt eget intresse snarare än i det gemensamt bästa. Tänk på exemplet med sjöfart förr i tiden och försäkringar, eller något av nedanstående typexempel:

    • Ägare – Företagsledning
    • Chef – arbetstagare
    • Väljare – politiker
    • Försäkringsbolag – kund
    • Bank – låntagare

    Vi agerar i vårt eget intresse.
  9. Principal-agent-problemet
    Principalen föreslår ett kontrakt till en agent. 

    Principalen kan inte observera agentens handlande men kan observera resultatet av handlingen.

    • Resultatet påverkas dels av handlingen, dels av faktorer utanför agentens kontroll.
    •  

    Tänk: principalen är en hyrfirma, agenten är en hyrkund som hyr en bil. Principalen kan se resultaten men inte observera handlingen i sig. Vi vet inte om den kraschades på grund av oaktsamhet eller om det var helt ärligt uppsåt osv.Resultatet påverkas av handlingen, och av faktorer utanför agentens kontroll är svårt att kontrollera.



    Här kan vi se både agentens handling och externa faktorer utanför agentens kontroll.
  10. Principal-agent-problemet: vilka är de två stora stötestenarna?
    • Att få till ett kontrakt som leder till både:
    • - en effektiv produktion (att agenten handlar så att det totala värdet maximeras) samt,
    • - effektiv riskfördelning.



    Vi kan ha tre typer av kontrakt (grovt).

    Ett (1) där agenten får fast ersättning, där principalen bär risken och vi inte får någon effektiv produktion.

    Två (2) där man delar på vinsten, och agenten får provision. Leder inte nödvändigtvis till en effektiv produktion men åtminstone till delad risk. 

    Tre (3) en franchiselösning där agenten betalar en fast avgift till principalen för att få bedriva sin verksamhet. Då bär agenten all risk men vi får också en effektiv produktion (eftersom agenten kan få ut mycket mer avkastning genom att arbeta hårt).
  11. maximin-strategi
    • Maximin strategies are discussed in GLS p 495-496. If a player plays maximin she
    • chooses the strategy that has the highest minimum payoff. Man tittar alltså efter den strategi som ger den högsta minsta vinsten.

    I ett nollsummespel så försöker man att välja det alternativ som minimerar motståndarens maximala utfall för att på så vis minimera den egna kostnaden.
  12. Kartell på lång och kort sikt?


    • It will be harder to sustain the cartel. Most clearly this is seen in the case of grim
    • trigger strategies (don’t need to mention this name for credit) as discussed in lecture
    • and in GLS (p 499-502). A cartel can sustain collusion if the gain from breaking away
    • (setting a price slightly below the monopoly price) is low enough compared to the
    • punishment for breaking away (the lost profits associated with not having a cartel in
    • the future). In a month with a positive demand shock the temptation to break away is
    • greater, but the punishment is the same as usual, and hence it is harder to sustain
    • collusion in this period.

What would you like to do?

Home > Flashcards > Print Preview