redovisning

Home > Preview

The flashcards below were created by user maskenjao on FreezingBlue Flashcards.


  1. utgående moms
    krediteras
  2. ingående moms
    debiteras
  3. utgifter
    debiteras
  4. inkomster
    krediteras
  5. utbetalning av löner
    sker på fem konton:


    • Bank-kontot minskar med (bruttolön-skatt=nettolönen) alltså den summa som personalen får i plånboken.
    • Löneutbetalningar debiteras med hela bruttolönen. (nettolön+skatt)
    • Sociala avgifter (utgiftskontot) debiteras med sociala avgifter (eftersom de ska betalas ut till SKV)
    • Sociala avgifter (skuldkonto) krediteras med sociala avgifter eftersom vi har en skuld på beloppet till SKV. 
    • Personalskattkontot (skuldkonto) krediteras med skatten som är en skuld till SKV.

    Därtill kan nettolönen minskas om det gjorts utlägg.
  6. hur bokföra: anställd har gjort utlägg
    vi behöver fyra konton.

    • vi har en skuld till den anställde på utläggets hela belopp.
    • vi köper varan av den anställde och får då en utgift på varuvärdet.
    • eftersom det är ett inköp får vi ingående moms som en tillgång.
    • eftersom vi betalar tillbaks pengarna till den anställde i samband med löneutbetalningen minskar våra tillgångar med hela beloppet. och då måste ju skuldkontot till den anställde debiteras med det utbetalda beloppet. summa debet= summa kredit.
  7. betalning av kundfordran (dvs en kund betalar en faktura)
    Vi har sedan tidigare en tillgång i form av kundfordran på hela beloppet(debet), vi har en skuld i den utgående momsen (kredit), vi har en inkomst på varuvärdet, typ varuförsäljningkontot (kredit).

    när kunden betalar minskar vår tillgång i kundfordran (krediteras) och vår tillgång i banken ökar (debiteras) med samma belopp.
  8. betalning av leverantörsskuld (vi betalar en faktura)
    Vi har redan sedan tidigare bokförs en skuld till leverantören på hela beloppet, vi har en tillgång i den ingående momsen, vi har en utgift för varuvärdet på tjänsten/varan vi köpt.

    när vi betalar fakturan minskar vår skuld (debet) och våra tillgångar på banken minskar med samma belopp (kredit).
  9. är det en utgift att betala av ett lån?
    Att låna upp eller betala tillbaka på sina lån är inte en utgift. Det är ju faktiskt ingenting som rör resultaträkningen alls (förutom räntekostnader) utan handlar bara om en finansiell förändring. precis som när vi betalar fakturor/får betalt för fakturor flyttar vi bara pengar mellan skulder och tillgångar. när vi amorterar på ett lån minskar vi våra tillgångar (kredit) och minskar våra skulder (debet) med samma belopp. alltså endast en omfördelning.
  10. En inkomst som bokförts en period men inte (helt eller delvis) presteras under denna period motsvarar en...?
    skuld. Eftersom vi fortfarande har fått betalt för en prestation som vi inte har utfört.
  11. En utgift för en vara eller en tjänst som inte helt förbrukas under en period motsvarar en...?
    Tillgång. Eftersom vi fortfarande har varan/tjänsten tillgodo. Tänk en maskin som skall användas i fem år och anskaffas 1 jan 2016. Efter ett år har 1/5 av anskaffningsvärdet gått åt, medan 4/5 står kvar som en tillgång.
  12. Vilket förhållande gäller för summan av tillgångar och summan av eget kapital och skulder?
    De ska alltid vara desamma, dvs i balans. Balansräkningen ska vara i balans. Resultaträkningen eller kassaflödesanalysen kan dock vara positiv eller negativ givetvis.
  13. Hur hanteras en avskrivning?
    Tillgången minskar med förbrukningen för perioden (värdeminskningen). Tillgångar minskar i kredit. Vi har en utgift som ökar och motsvarar kostnaden. Utgifter ökar i debet.

    En avskrivning påverkar dock inte kassaflödet eftersom det endast är en "omvandling". Själva utbetalningen ägde rum när tillgången anskaffades.
  14. Vilken typ av konto är avskriningskontot?
    Ett kostnadskonto (ej ett utgiftskonto eftersom en avskrivning alltid utgör en kostnad).
  15. Bokslutsarbetets tre steg (efter att periodiseringarna är gjorda):
    1. Saldo för resultatet räknas ut, dvs alla intäkter-kostnader. Alla intäkter (kredit) debiteras och förs in med samma belopp i kredit på resultatkontot. Alla utgifter (debet) krediteras och förs in i debet på Resultatkontot. Saldot på Resultatkontot är årets resultat. Resultatkontot är ett skuldkonto som ökar i kredit och minskar i debet.

    2. Resultatet bokförs mot eget kapital. Hade vi ett debetsaldo i Resultatkontot ska vi kreditera Resultatkontot och samtidigt debitera Eget kapital (som är ett skuldkonto och minskar i debet). Det negativa resultatet blir alltså en belastning av Eget kapital. Hade vi haft ett kreditsaldo på Resultatkontot hade vi debiterat detta och samtidigt krediterat Eget kapital som ökar i kredit, dvs vi skulle ökat vårt Egna kapital.

    3. Tillgångar, Eget kapital och Skulder avslutas mot Balanskonto. Vi tar fram saldon för alla tillgångs- och skuldkonton. Om vi har debetsaldo ska detta krediteras och vice versa samt debiteras/krediteras motsvarande på Balanskonto. Har vi en tillgång på banken så ska den krediteras i Bankkonto och debiteras på Balanskonto (som är ett tillgångskonto) och därmed får vi alla våra tillgångar i debet och alla skulder i kredit. (eftersom skuldkonton skall debiteras på skuldkontot och krediteras på balanskontot). Nu gäller det att debet=kredit!
  16. vilka rättskällor styr den löpande bokföringen?
    • bokföringslagen (1990:1078) och den reglerar:
    • - vem som är bokföringsskyldig
    • -räkenskapsår
    • -hur löpande bokföring fullgörs och avslutas, samt
    • - arkivering etc.
  17. skillnaden mellan grundbok och huvudbok i löpande bokföring?
    • grundboken är en registreringsordning, dvs i den ordning affärshändelserna "sker"/inkommer/äger rum etc. dvs kronologiskt, i datumordning
    • huvudboken är en systematisk redovisning där händelserna delas upp på olika konton etc.
  18. redovisningsvaluta?
    alla poster i bokföringen skall redovisas i redovisningsvalutan, som är svenska kronor i Sverige. finns vissa undantag där man får använda EURO.
  19. sidoordnad bokföring
    • om det är nödvändigt. det är en slags register som skapar ökad insyn och kontroll över konton.
    • exempelvis:
    • -Anläggningstillgångar: anläggningsregister - där alla anskaffningsvärden, ackumulerade avskrivningar, anskaffningstidpunkt etc.
    • -Kundfordran: kundreskontra - en specifikation av samtliga individuella kundfordringar med angivande av kund, belopp och förfallodatum.
    • -Leverantörsskulder: leverantörsreskontra - en specifikation av samtliga individuella leverantörsskulder med angivande av leverantör, belopp och förfallodatum.
  20. vad ska en verifikation innehålla enligt bokföringslagen?
    • *uppgift om när den har sammanställts,
    • *när affärshändelsen har inträffat,
    • *vad denna avser,
    • *vilket belopp den gäller och
    • *vilken motpart den berör.

    (I förekommande fall ska verifikationen även innefatta upplysning om handlingar eller andra uppgifter som har legat till grund för affärshändelsen samt var dessa finns tillgängliga.)
  21. vilken rättskälla reglerar bokslutet?
    årsredovisningslagen (ÅRL) 1995:1554 för stora företag, annars behöver ingen årsredovisning göras utan det räcker med ett årsbokslut (RR och BR).
  22. de två olika uppställningsformer för resultaträkningen i årsredovisningen som tillåts enligt ÅRL?
    kostnadsslagsindelad och funktionsindelad form. kostnadsslagsindelad form följer som det låter just de olika typerna av intäkterna och kostnaderna (dvs saldot från de olika kontona i vår huvudbok) i resultaträkningen som leder fram till rörelseresultatet. 

    en funktionsindelad form klumpar ihop flera konton till tre huvudfunktioner: tillverkning, försäljning och administration.

    notera att de bägge ska leda fram till samma rörelseresultat och att uppställningen för  balansräkningen alltid är densamma.
  23. var regleras moms i rättskällor, och vilka undantag finns?
    Varor och tjänster är alltid momspliktiga om det inte finns undantag i mervärdesskattelagen (1994:200). Undantag finns för finansieringstjänster, värdepappershandel, försäkringar, sjukvård, tandvård och liknande.
  24. momsredovisningsperioder
    • en gång om året = 1 miljon
    • en gång per kvartal = 1-40 miljoner
    • månadsvis = >40 miljoner
  25. momsredovisningskonto
    • vi har utgående och ingående momskonton. utgående moms finns bara i kredit och ingående bara i debet. vi stänger dessa konton och krediterar respektive debiterar ett Redovisningskonto för moms där vi då får utgående moms i kredit och ingående moms i debet. 
    • Då har vi alltså fastställt vilken moms vi ska redovisa för den precis avslutade perioden. Om vi fick en momsskuld (vilket är troligt), dvs ett kreditsaldo, ska vi debitera detta belopp på momsredovisningskontot samtidigt som vi krediterar vårt bankkonto (eftersom det ju sker en överflyttning av likvida medel).
  26. kreditfaktura
    • en kreditfaktura används om någonting avviker från den tidigare fakturan som måste ändras. det görs då genom en kreditfaktura (tvärtomfaktura) som när det handlar om en utgående faktura bokförs precis tvärtom. kreditfakturan krediterar kundfordranskontot och debiterar utgående moms-kontot samt försäljningskontot med varuvärdesminskningen. 
    • huvudsaken är att kreditfakturan bokförs precis tvärtom gent den ursprungliga fakturan, vare sig den var ingående eller utgående.
  27. transaktioner med företag utanför Sverige:
    • allting sker i vanlig ordning men man måste då ta hänsyn till valutakursen.
    • när man säljer någonting till utlandet bokförs kundfordran och försäljningskontot med den kurs som råder på fakturadagen. 
    • när man får betalt kan inbetalningen skilja sig från bokföringsbeloppet och då uppstår en valutakursvinst eller en valutakursförlust. en vinst bokförs som en intäkt (kredit) och skall alltså tas upp i RR, liksom en förlust blir en kostnad (debet).
    • eftersom vi får antingen en kredit eller debet-kontering måste vi också debitera eller kreditera kundfordingskontot med mellanskillnaden så att skulden nollställs.

    och vid försäljning. vi bokför till fakturadatumets kurs, vi betalar enligt betalningsdagens kurs. om vi betalar mindre än vad vi bokförde måste vi ändå minska skulden med hela beloppet för att avsluta skulden, så vi får då vår betalning+valutavinsten. men eftersom vi krediterat våra tillgångar med vara betalningen måste vi kreditera ytterligare någonstans, kanske på intäktskontot valutakursvinst? ja!
  28. anläggningstillgång
    • en anläggningstillgång är en tillgång som anskaffas i syfte att stadigvarande användas i verksamheten eller innehas av företaget.
    • materiella: mark, byggnader, maskiner, inventarier
    • immateriella: rättigheter, patent, licenser.
    • finansiella: långsiktiga räntebärande fordringar eller andra fordringar med över ett års horisont. även långsiktigt innehavda aktier redovisas som anläggningstillgång.



    anläggningstillgångar bokförs som tillgångar och inte som utgift.
  29. semesterlön
    semesterlön som tjänats in under året (april-31 december ska bokföras som kostnad det år den intjänades trots att den inte betalas ut förrän nästföljande år (semesterår). den debiteras alltså som kostnad, och krediteras som semesterskuld inför nästa år.
  30. hur skall vi bokföra en kortfristig placering?
    vi har en tillgång som ökar á anskaffningsvärdet + courtaget (debet), vi krediterar bankkontot med samma belopp (alltså hela anskaffningssumman). eftersom det handlar om en förmögenhetsomvandling är det ingen utgift/intäkt förrän vi avyttrar aktierna.
  31. försäljning av kortfristig placering i form av aktier i börsföretag?
    • vi har alltså en tillgång som vi värderat till anskaffningspriset+courtage. om vi säljer denna så omvandlar vi egentligen endast tillgången andelar i börsföretag till bankkontot igen, men i samband med realisationen av andelarna kan en vinst/förlust uppnås.
    • realisationsresultat = försäljningspris-courtageavgift-bokfört värde.

    vi säljer andelarna och får in pengar på banken (debet) och intäktskontot för aktieförsäljning (kredit). vi räknar ut priset per aktie bland våra tillgångar*det antal aktier vi avyttrade och krediterar sedan andelstillgångskontot med detta belopp (bokförda värdet) och debiterar våra aktieintäkter samt krediterar våra aktietillgångar.
  32. interimfordringar
    • förutbetalda kostnader: utgifter som har bokförts men som inte har förbrukats och därför inte ska redovisas som kostnader för perioden. (dvs. vi har betalat för någonting men vi har inte förbrukat det förrän nästa period. då har vi en fordran på att få ut prestationen för denna betalning.)
    • upplupna intäkter: inkomster som vid bokslutet inte har bokförts men som motsvarar en prestation och därför ska redovisas som intäkt för perioden. (dvs vi har gjort någonting men vi har inte fått betalt förrän i nästa period. då har vi en fordran på att få betalt i nästa period.)
  33. interimskulder
    • förutbetalda intäkter: inkomster som har bokförts men som inte motsvarar någon prestation och därför inte ska redovisas som intäkter för perioden.
    • upplupna kostnader: utgifter som vid bokslutet inte har bokförts men som motsvarar en resursförbrukning och därför ska redovisas som kostnader för perioden.

Card Set Information

Author:
maskenjao
ID:
314940
Filename:
redovisning
Updated:
2016-01-30 15:27:30
Tags:
redo
Folders:

Description:
redovisning
Show Answers:

Home > Flashcards > Print Preview