DX5 Geriatrik o klinisk farmakologi

Home > Preview

The flashcards below were created by user MartinWidengren on FreezingBlue Flashcards.


  1. Vad "behöver man veta" om pt vid förskrivning av lkm?
    Image Upload
  2. LKM-studier
    Vad anger p-värdet? 
    • P-värdet anger
    • P(effekt ≥ effekt i studie ⎮lm saknar effekt)
  3. På vilka två sätt kan man jämföra grupperna i en studie? Vilket sätt är bra då placebokontroll används?
    • Superiority-studier: visa att testbeh är bättre än jf-beh; bra vid placebokontroll
    • Non-inferiority-studier: visa att testbeh är lika bra eller inte mkt sämre än jf-beh (baseras på på kliniska grunder def gräns för hur mkt sämre testbeh får vara för att anses likvärdig); ökad användning i takt m att aktiva jf-beh blivit vanligare; kräver noggrann tolkning att jf-beh varit seriös
  4. Patientbortfall i studier hanteras på två huvudsakliga sätt. Hur och vilka för- o nackdelar medför de?
    • Patientbortfall
    • Image Upload
  5. Vilka typer av utfallsmått brukar man skilja på i studier?
    • 1. Kliniska utfallsmått: t ex hjärtinfarkt, fraktur, död. Pregnant info, men kräver många deltagare och långa tider för att få statistiskt säkra resultat
    • 2. Surrogatparametrar: (proxy) t ex BT, blodfetter, bentäthet. Kliniskt mindre relevant, men kräver färre deltagare och kortare tid.
  6. Statistiska begrepp
    Image Upload

    Givet ovanstående resultat,
    vad är och hur beräknas:
    1. CER
    2. EER
    3. ARR
    4. RR
    5. RRR
    6. NNT
    Vad innebär det om NNT = -1?
    7. NNH
    8. OR
    • 1. CER = Control event rate
    • = B/(A + B) = 0,7
    • 2. EER = Experimental event rate
    • = D/(C + D) = 0,2
    • 3. ARR = Absolute risk reduction = skillnaden mellan den högre o lägre risken
    • = Abs(CER - EER) 
    • = 0,5
    • 4. RR = Risk reduction/ratio
    • = risk i beh-grupp jf m kontrollgrupp
    • = EER/CER = 20/70 = 29 %
    • 5. RRR = Relative risk reduction
    • = riskreduktion till följd av beh jf m risken i kontrollgruppen
    • = ARR/CER = 1 - RR = 5/7 = 1 - 0,29 = 71 %
    • 6. Number needed to treat = # pt som behöver behandlas under viss tid för att en av dem sannolikt ska dra nytta av beh jf m kontroll
    • = 1/ARR = 1/0,5 = 2
    • NNT = -1 <--> alla har nytta av kontrollen, ingen av beh
    • 7. NNH = Number needed to harm
    • 8. OR = Odds ratio = oddset för ett utfall givet en viss exponering, jf m oddset för samma utfall utan exponeringen (beskriver sb mellan exp o sjd)
    • = (D/C) / (B/A) = 10/40 / 35/15 = 0,11
  7. Image Upload
    Hur beräknas ARR?
    • ARR = Abs(CER - EER)
    • ARR = Absolute risk reduction
    • CER = Control event rate
    • EER = Experimental event rate
    • CER = B/(A + B) = 0,7
    • EER = D/(C + D) = 0,2
    • ARR = 0,5
  8. Image Upload
    Hur beräknas RR? NNT?
    • RR = Risk reduction/ratio
    • = risken i beh-gruppen jf m risken i kontroll-gruppen
    • = EER/CER
    • EER = Exp event rate = D/(C + D) = 0,2
    • CER = Control event rate = B/(A + B) = 0,7
    • RR = EER/CER = 0,2/0,7 = 0,29

    • NNT = Number needed to treat
    • = #pt som behöver behandlas under viss tid för att en sannolikt ska dra nytta av beh = 1/ARR
    • ARR = Absolute risk reduction = skillnaden mellan högre o lägre risken = Abs(CER - EER) = 0,5
    • NNT = 1/ARR = 1/0,5 =2
  9. Image Upload

    Vad är OR?
    OR = Odds ratio = oddset för ett utfall givet viss exponering, jf m oddset för samma utfall utan exponeringen (beskriver sb mellan exponering o sjd) = (D/C)/(B/A) = (10/40)/(35/15) = 0,11
  10. Läkemedelsutveckling
    Vilka faser delas den upp i?
    Vad kallas de studier som ligger till grund för registreringen?
    • Drug discovery
    • Preclinical development
    • Clinical development:
    • * Phase 1: kinetik, tolerabilitet, biverkningar hos friska frivilliga
    • * Phase 2: småskaliga tester m pt för att utreda efficacy o dosering; långtids-toxicitetsstudier
    • * Phase 3: storskaliga kontrollerade kliniska studier (pivotala studier)
    • Regulatory approval
    • Phase  4: postmarketing surveillance
  11. Vad är 3-regeln?
    Man måste ha med 3 gånger så många personer i en studie som frekvensen för en viss biverkan för att med 95 % slh hitta den: frekvens 1/10 --> studera ca 30 pers, frekvens 1/1000 --> studera ca 3000 pers (sen gäller det att verkligen identifiera biverkan – pt blir kanske inte grönprickig)
  12. Hur beräknas konc 
    - efter enkeldos?
    - i ss vid upprepade doser?

    Vilken betydelse har CL resp Vd i resp fall?
    • Konc efter enkeldos = Cmax = D*F/VD – VD har betydelse för konc
    • Konc i steady state vid upprepade doser = Css = D*F/(τ*CL), τ = doseringsintervall – VD saknar betydelse för konc, CL avgör.
  13. Enkel lkm-genomgång
    - när? omfattning? syfte?

    Fördjupad lkm-genomgång
    - omfattning?

    Lkm-berättelsen
    - innehåll?
    Image Upload
  14. Vilka är de vanligaste D-interaktionerna (kliniskt betydelsefulla interaktioner som bör undvikas)?
    • 1. Kinoloner, tetracykliner -- Ca, Fe
    • 2. K+sparande diuretika -- K+
    • 3. warfarin -- ASA, NSAID
    • 4. Omeprazol -- klopidogrel (trombocytaggregations-hämmare)
    • 5. Ca++blockare -- betablockare
    • 6. SSRI -- tramadol, kodein, etylmorfin
    • 7. verapamil (Ca++antagonist) -- digoxin
    • 8. diazepam -- karbamazepin
    • 9. Ca++blockare -- karbamazepin
    • 10. SSRI -- SSRI
  15. Biverkningar
    Delas upp i typ A och typ B
    Hur skiljer de sig?
    • Def: varje skadlig/oönskad effekt av ett lkm i normal dos.
    • På basis av orsakerna delas biverkningarna upp i två typer:
    • * Typ A – farmakologiska effekter: beror på de farmakologiska egenskaperna hos lkm --> kan förväntas hos alla, är vanliga, ofta dosberoende
    • * Typ B – idiosynkratiska effekter: ffa allergiska reaktioner, ovanliga, ej säkert dosberoende, ofta allvarliga och oförutsägbara
    • ** Allergiska reaktioner typ 1 – 4, pseudoallergiska reaktioner, okända mekanismer, cancerutveckling hör till typ B
    • Image Upload

    Är orsak till 5 – 10 % av alla inläggningar på medicinklinik i västvärlden, varav ¾ av typ A och skulle kunna undvikas, ¼ av typ B.
  16. Vad är dessa tester, tillämpning?
    1. Modifierad Norton
    2. SF-MNA
    3. DFRI
    4. Head shaker test
    5. CAM
    6. MMT
    7. Klocktest
    8. Montréal
    9. IADL
    10. Två DLB-tester?
    11. Katz
    • 1. Modifierad Norton-skala Totalpoäng 20p eller lägre = ökad risk f tryckskada. Mkt aktiv trycksårsprofylax/skärpt totalomvårdnad
    • 2. Short form MNA – Mini Nutreal Assessment
    • * Totalpoäng 11p eller lägre = risk för undernäring; fortsätt med slutlig bedömning
    • * Åtgärdslista: hjälp m matning, hjälpmedel vid matning, dietist, mellanmål, näringsdryck, PE-kost, sittställning/miljö, munvård, matkonsistens
    • 3. DFRI – Downton Fall Risk Index
    • * > 3p föreslås indikera hög fallrisk (3p eller mer = falltendens och risk) --> lämpliga åtgärder: larm, tillsyn, höftbyxa, teamsamverkan, träning av styrka, balans, rörelse, vårdplan, lkm-översyn, boende, hjälpmedelsbehov, personlig utrustning
    • * Downton > 3 ⇔ ökad fallrisk
    • 4. Head shaker test --> nystagmus ⇔ ökad fallrisk
    • 5. CAM – The Confusion Assessment Method
    • * Diagnosen konfusion enl CAM kräver: (1) abrupt förändring i mentalt status + (2) ouppmärksamhet + antingen (3) oorganiserad tankeverksamhet eller (4) förändrad medvetandegrad.
    • Vad är syftet med frågorna 5 – 9? = tar även upp desorientering, minnessvårigheter, perceptionssvårigheter, psykomotorisk oro o hämning, förändrad sömn-vakenhetscykel = också typiska symtom på konfession * Värderar huruvida pt är konfusorisk eller inte, inte grad av konfusion.
    • 6. MMT – Mini Mental Test
    • * Används ffa i inledningen av en demensutredning
    • * Demensgrad eller etiologi kan inte direkt utläsas ur resultatet; läkarens erfarenhet är avgörande för tolkningen
    • * Kan även användas för att mäta progress av en demenssjd. Resultat kan t ex förbättras efter en episod av konfusion eller depression
    • 7. Klocktestet
    • 8. Montréal?
    • 9. IADL – The Lawton Instrumental Activities of Daily Living Scale
    • * Klarar pt av: telefon, matlagning, tvätt, mediciner, inköp, hushållsarbete, resor, finanser?
    • 10. DLB-tester: pentagon-test, ACE-R (visuoperceptuell förmåga)
    • 11. Katz ADL-index för bedömning av funktionsförmåga hos personer med funktionshinder har utvecklats i USA. Rangordningen av förmågor motsvarar i omvänd ordning barnets utveckling. Återhämtning från sjukdom har visat sig motsvara ordningen i ADL-skalan. Metoden används för att bedöma behov av insats för yngre och äldre personer med funktionshinder inför prognosställande och behandling. Instrumentet har också testats på olika patientgrupper, till exempel patienter med stroke, MS, Parkinsons, hjärt-/kärlsjukdom, förlamning och neurologiska sjukdomar. Bedömningarna sker via observationer i den enskildes hem eller på institution. Instrumentet beskriver graden av beroende/oberoende med tre skalsteg för fem grundläggande fysiska aktiviteter samt en funktion (födointag, kontinens, förflyttning, toalettbesök, på- och avklädning samt badning).(Socialstyrelsen) 

    • Pentagon-testet: MMSE intersecting pentagons; We conclude that the best model for differentiating DLB from Alzheimer's disease in the earliest stages of disease includes visual hallucinations and visuospatial/constructional dysfunction, but not spontaneous EPS (extrapyramidal signs), as predictors. This suggests that clinical history plus a brief assessment of visuospatial function may be of the greatest value in correctly identifying DLB early during the course of disease.
    • ACE-R = Addenbrooke’s Cognitive Examination – Revised: a brief cognitive test battery for dementia screening. An improved revision (the ACE-R) incorporates five sub-domain scores (orientation/attention, memory, verbal fluency, language and visuo-spatial).

  17. Konfusion
    Diagnoskriterier?
    Test?
    Behandling?
    • Image Upload
    • Diagnosen konfusion enl CAM kräver: (1) abrupt förändring i mentalt status + (2) ouppmärksamhet + antingen (3) oorganiserad tankeverksamhet eller (4) förändrad medvetandegrad

    • Behandling
    • * daglig bedömning av konfusionsstatus
    • * behandla underliggande orsak, överväg llm-biverkningar 
    • * Symtomatisk behandling 
    • **  Psykofarmaka (Haloperidol, Risperidon) – endast vid specifika symtom (hallucinationer, agitation, aggression)
    • ** Klometiazol, Oxazepam – vid oro ** Sömnmedel (Zolpidem, Zopiklon) – vid sömnstörningar
    • * Stödjande behandling inkluderar
    • ** Upprätthåll vätskebalans, näringstillförsel, urinproduktion/tarmfn
    • ** Miljö: Lugnt, upplyst rum med lagom stimulansnivå; svag nattlig belysning
    • *** Ta bort onödiga saker som kan distrahera
    • *** Informera, stöd o förmedla trygghet till anhöriga
    • * För att minska frekvensen av konfusionsepisoder
    • ** Multifaktoriell intervention med utb av personal, regelbunden läkarbedömning, info till anhöriga – finns evidens
  18. Varningstecken för demens?

    DEMENSUTREDNING
    Syfte?
    Omfattning:
    * Basal demensutredning? 
    * Specialistutredning
    • Varningstecken på demens
    • * problem m vardagssysslor; förlägger, glömmer ÖK
    • * problem att hitta: namn, rätt ord, när man handlar, promenerar, kör bil
    • * tappat/sänkt intresse för tidigare roliga saker, undandragande från umgänge

    Basal demensutredning (PV): anamnes, somatiskt o psykiskt status, neurologisk bedömning, kognitiv screening (MMT, klocktest, 5-sakstest), labpanel, DT skalle

    Specialistutredning: ställa demensdiagnos och diff/etiologisk diagnos; kliniskt status; neuropsykologisk bedömning inkl psykometrisk testning; kognitiv logoped; sjukgymnast; hjärnavbildning, EEG, biomarkörer i likvor[1].


    [1] Lumbalpunktion ger info om ev cellstegring, inflammation, biomarkörer (Aβ, p-tau, t-tau)
  19. Demens: kriterier enligt DSM-IV?

    Vad bör finnas för att skriva remiss för specialistutredning?
    Kriterier enl DSM-IV

    • Multipla kognitiva bortfallssymtom:
    • * försämrat minne + minst en av: afasi, apraxi, agnosi, störd exekutiv fn
    • * Orsakar: signifikant försämring av social o yrkesmässig anpassning. Gradvis förlopp, betydande tillbakagång från tidigare funktionsnivå
    • * Symtomen har funnits i minst 6 månader
    • * Tillståndet kan inte endast förklaras med: andra CNS- eller toxiskt inducerade tillstånd. Bortfall ingår inte i förlopp av konfusion och kan inte förklaras med depression eller schizofreni 

    • Remiss till specialistutredning kräver därför något av (iaf idealt):
    • * riskfaktorer
    • * anamnes > 6 mån
    • * tillståndet kan inte endast förklaras med intox (analgetika, benso, …), konfusion, depression, schizofreni
    • * fullständig basal demensutredning (anamnes, kognitiv screening, lab-panel, DT skalle)
  20. Lkm som försämrar kognitionen vid AD?

    Riskfaktorer för konfusion?
    Lkm som försämrar kognitionen hos pt med AD

    • * antikolinergika: detrusitol, ditropan, klomipramin, atarax, lergigan
    • * bensodiazepiner: sobril/oxascand (oxazepam), stesolid (diazepam), nitrozepam, mogadon, flunitrazepam, fluscand
    • * glukokortikoider: pulmicort, prednisolon (kortison)
    • * opioider: oxycontin (oxycodon), tramadol
    • (rött = även vid konfusion = samtliga)

    Riskfaktorer för konfusion

    • pt: hög ålder, kognitiv svikt, svåra samtidiga sjd, tidigare episoder av konfusion
    • farmaka: polyfarmaci, tablett-alkohol-beroende, konfusionsframkallande lkm: 
    • * analgetika/opioider: oxycontin (vanligt m konfusion; oxykodon), tramadol, paracetamol
    • * antiarytmika: digoxin (digitalis), seloken/emconcor/metoprolol (betablockerare)
    • antikolivergika (:( särskilt potenta riskfaktorer): detrusitol, ditropan, klomipramin, atarax, lergikan
    • * antiepileptika: tegretol, ergenyl, stesolid
    • * (långverkande) bensodiazepiner: sobril/oxascand (oxazepam), stesolid (diazepam), nitrazepam, mogadon, flunitrazepam, fluscand
    • * cytostatika
    • * NSAID: diklofenak, magnecyl/treo/trombyl (ASA), ibuprofen, naproxen
    • * Steroider: pulmicort, prednisolon (kortison)
    • (rött = de grupper som INTE nämns som försämrande av kognition vid AD)
    • miljö: sensorisk brist, syn-hörselnedsättning, social isolering, ny miljö, stress, orörlighet
    • (även inkl trol): näringsbrist, dehydrering, trauma, infektion, hypoglykemi (diabetes), alkoholabstinens
  21. Symtom/biverkningar av antikolinergika
    Symtom/biverkningar av antikolinergika: --> risk f kognitiv påverkan, konfusion, urinretention, muntorrhet, obstipation

  22. Farmakologisk behandling av demens:
    * AD
    * DLB
    * VD
    *FTD
    Sammanfattning farmakologisk beh av demens: (kommer x5 på tentan)

    Alzheimers: AChEI (Donepezil, Rivastigmin, Galantamin) (mild-måttlig demens), ofta årslång beh, måttlig effekt. Tillägg av NMDA-R-I memantin (Ebixa) vid måttlig-svår demens (OBS! Ny evidens ifrågasätter detta!).

    Lewykropp: AChEI (Rivastigmin-Exelon), memantin, lågdos levodopa.

    Vaskulär: Beh kärlsjukan (ASA). Lägg till AChEI vid blandad demens.

    Frontotemporal: Ingen specifik beh finns (SSRI, atypiska neuroleptika vb).
  23. Vilken effekt, biverkningar, kontraindikationer har de två lkm för symtomatisk beh av demens?
    Symtomatisk beh --> förbättrad neurotransmission, hämmad nedbrytning av transmittor

    • AChEI --> kognition, funktion, generell klinisk förbättring; vissa svarar ej
    • Kontraindikationer: KOL, ulkus, bradykardi, AV-block, prostatahypertrofi
    • Biverkningar: GI (vanligast), kardiella (kolinesterashämmare har en vagoton effekt --> bradykardi), CNS (kognitiv fn)

    Symtom/biverkningar av antikolinergika: --> risk f kognitiv påverkan, konfusion, urinretention, muntorrhet, obstipation

    • NMDA-receptor-antagonist (Ebixa®, memantin): reglerar Glu-aktivitet i hjärnan, hindrar nervskadande effekt (?). Registrerat för ”svår” AD.
    • Kombinationen av donepezil (Aricept®, AChEI) + Ebixa® är bättre än var o en för sig
  24. Vilka är de tre varianterna av initial presentation av FTD - frontallobsdemens?
    Heterogen initial presentation:

    • 1. beteendevariant BvFTD: förändrad personlighet; MRT: predominant bifrontal atrofi
    • - orbitofrontala symtom: nedsatt impulskontroll, bristande insikt
    • - dorsolaterala symtom: apati, passivitet
    • - nedsatt exekutiv fn

    • 2. semantisk demens SD: språkproblematik; MRT: predominant temporal atrofi
    • - språkproblem: flytande dysfasi, påverkat semantiskt minne

    • 3. primär progressiv icke-flytande afasi PNFA: MRT: predominant vä frontal atrofi
    • - språkproblem: icke-flytande/expressiv afasi
  25. Hur definieras
    osteopeni, osteoporos, manifest osteoporos?
    • WHO def:
    • Osteopeni = -1 till -2,5 sd
    • osteoporos = bentäthet < - 2,5 sd (T-score = # sd under snittet för unga friska kvinnor)
    • manifest osteoporos = osteoporos + minst 1 lågenergifraktur
  26. Vad är rek minimibehov av energi o vätska?
    • Rek minimibehov
    • * energi 25- 30 kcal/kg (kritiskt sjuka upp till 20 kcal/kg)
    • * vätska 30 ml/kg (50 kg --> 1,5L; 100 kg --> 3,0 L)
    • Vätskerestriktion vid bl a hjärtsvikt, levercirrhos m ascites, SIADH (syndrome of inappropriate ADH secretion)
  27. Vilka är gränserna för
    - ökat bukomfång?
    - undervikt?
    Ökat bukomfång (mäts stående efter utandning): > 102 cm/88 cm (män/kvinnor)

    Undervikt: BMI < 20 (< 70 år), BMI < 22 (> 70 år)
  28. Fråga 1. Ange 2 enkla sätt att kliniskt identifiera äldre individer med nutritionsproblem (utan tillgång till labdiagnostik, röntgen mm)!
    Svar: Nedsatt hudturgor, halonerade ögon, ↑ puls, minskad urinmängd, acetondoft, torra slemhinnor.
  29. Vilka grupper av laxantia finns?
    Medel mot förstoppning delas in i:

    1. bulkmedel (spaghula o sterkuliagummi – är 1ahandsprep)

    2. osmotiskt verkande (om ej 1 funkar; laktulos, laktitol; makrogol, polyetylenglykol)

    3. tarmirriterande (direkt verkan på tarmväggens nervplexa)

    4. prokinetiska (metoklopramid – upp till 5 dagar pga neurologisk biv-risk, saknas evidens för effekt på förstoppning)

    • 5. klysma (Microlax, Resulax m fl, rektumobstipation, tömningssvårighet, bra för barn) 
    • Uppmjukande, smörjande. Mikrolavemang.
  30. Vad står följande för inom palliation?
    LAH, SAH, ASIH, PAH, PRT
    • LAH = lasarettansluten hemsjukvård
    • SAH = sjukhusansluten hemsjv
    • ASIH = avancerad sjv i hemmet
    • PAH = PV-ansluten hemsjukvård
    • PRT = palliativt resursteam
  31. MORFIN

    Biverkningar?
    • Biverkningar:
    • o Obstipation: 100%,förebygg!
    • o Sedering: Övergående på några dygn.
    • o Illamående: Kräkcentrum adapterar på 7 – 10 dagar (Postafen effektivt).
    • o Muntorrhet, flush, klåda: Pga perifer histaminfrisättning.
    • o Andningsdepression: Överdrivet, överväg dock Narcanti om AF < 8/min (försiktigt!).
  32. Palliation - symtomatisk behandling
    Lkm vid
    * smärta
    * rosslughet
    * andnöd
    * törst
    * illamående
    * oro, ångest, konfusion
    • smärta: morfin
    • rosslighet: robinul
    • andnöd: opioider - effektiva mot känslan; morfin el dolcontin; syrgas vid syrgasbrist, furie vid symtom på hjärtsvikt
    • törst: -- fukta läpparna
    • illamående, hicka: neuroleptika (Haldol)
    • oro, ångest, konfusion: Haldol, bensodiazepiner (Oxascand, Stesolid, Midazolam)
  33. Fråga 5. När pat har en sjukdom som förväntas försämras över tid och på sikt leda till att kraven för körkortsinnehav inte längre är uppfyllda, så kan körkortet förses med villkor att inkomma med läkarintyg. Nämn 2 sjukdomar (eller grupper) där körkortet skall förses med sådant villkor om läkarintyg (efter 1 maj 2008). [x2]
    Svar: Synrubbningar (nystagmus, diplopi, nattblindhet), balansrubbning/yrsel, nedsatt rörlighet, hjärtkärlsjd (stroke, kärlkramp, hjärtinfarkt, arytmi, vitier), diabetes, neurologisk sjd, epilepsi, allvarligt nedsatt njurfunktion, demens/kognitiv störning, sömn-vakenhetsstörning, missbruk, psykisk sjd/störning, ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd, Tourettes.
  34. Synkope
    * Vilka tre typer finns?
    • 1. Neurogen - yngre
    • vasovagal, situationsutlöst, sinus carotis-medierad

    • 2. Ortostatisk - äldre
    • multifaktoriell: åldrande, skörhet, sjd, lkm, värme
    • * sjd:ateroskleros, hjärtsvikt, Parkinson, depression, njursvikt, diabetes, alkoholmissbruk
    • * lkm: diuretika, BT-sänkare, vsodilaterare, psykofarmaka, AChEI

    • 3. Kardell - ovanlig, men pot livshotande
    • - arytmirelaterade: bradykardi, AV III, pacemakerdysfunktion; antiarytmika, erytromycin
    • - strukturella: stenos, ischemi, hypertrof kardiomyopati, hjärttamponad
    • - lungemboli
    • - aortadissektion
    • - pulmonell hypertension

Card Set Information

Author:
MartinWidengren
ID:
319982
Filename:
DX5 Geriatrik o klinisk farmakologi
Updated:
2016-05-10 20:06:47
Tags:
farmakologi geriatrik
Folders:

Description:
bara litet urval för gnuggning
Show Answers:

Home > Flashcards > Print Preview