Materiallära

Home > Preview

The flashcards below were created by user msae on FreezingBlue Flashcards.


  1. Densitet betong
    2400 kg/m³
  2. Viktigaste byggmaterialen
    trä, betong, stål
  3. Historia betong
    • Pantheon 600 e Kr
    • Började armera betong ca 1880
    • i Sverige konkurreras teglet ut ca 1930-1940
  4. Vad består betong av?
    • Cement (kalk, släckt och osläckt, mest osläckt)
    • Vatten
    • Ballast (olika stenfraktioner, sand till större sten)
    • Tillsatser (medel och material, för flyt, frosttålighet mm - för att förbättra egenskaperna)
  5. Cementpasta?
    Cement och vatten
  6. Hur bedöms cementpasta
    • Vattenhalten
    • vct är water/cement, mäts i kg/kg
    • bättre om mindre vatten, lågt vct
  7. Vad är densitet
    massa per volym. Hur mycket något väger i förhållande till sin volym
  8. ok vct
    0,4-0,7
  9. Sammansättning betong
    • 70% ballast
    • 20% cement
    • 10% vatten
  10. När krävs lägre vct?
    Vid vattentäta konstruktioner
  11. Tillverkning cement, 4 steg?
    • 1. Kalksten bryts och krossas
    • 2. Torkas och mals
    • 3. Bränns i klinker ugn, blir cementklinker (kulor)
    • 4. Malning omgång två och tillsatser sätts till
  12. Vilka härdningstider finns?
    • Std- bygg, bostäder
    • SH - snabbare, RAPID R
    • LH - långsammare, anläggsningscement, tjocka konstruktioner, mer gips
  13. Vad händer vid härdning av cement?
    Värme utvecklas, konstruktionen kan spricka.
  14. Hur gjuter man?
    • Bygger form
    • Häller i
    • Vibrerar för att undvika separation
    • ytbehandling
  15. Hårdnandeprocessen
    • 1. Färsk betong, lös, går att röra, visst tillstyvnande sker under 5-6 timmar - (kan bearbeta ca 5 timmar)
    • 2. Ung betong - hydratation (tillstyvnande), kemiska reaktioner mellan vatten och cement
    • 1-3 dygn. Dessa två steg kritisk fas. Känslig för uttorkning, temperatur och belastning
    • Efter 2 dygn har den hårdnat
    • 3. Hårdnad betong efter 28 dygns hållfasthetstillväxt
  16. Vilka separationstyper finns och vad beror de på? Vad kan de leda till?
    • 1. Vattenseparation, vattenlager på ytan pga vattens lägre densitet. Risk för sprickor vid höga laster.
    • 2. Bruksseparation, vatten och bruk vid ytan
    • 3. Stenseparation. De större stenarna ligger på botten. Beror på 1. För lite av de fina ballastkornen som binder. 2. För hög vattenkoncentrarion. Ofta vid platta på mark - då mest i hörnen, beror på för mycket vibrerande på samma ställe.
  17. Om svårt att vibrera, vad använder man då? Varför
    Självkompakterande betong. Tillsats av flytmedel. Om det är mycket armering eller trånga utrymmen
  18. Olika ytbehandlingar av betong?
    • Ballast framträder om medel tillsätts på ytan
    • Pigment i blandningen
    • Strukturer, former i ytan, av former
    • Gjutytan bearbetas med stålglättning eller brädrivning
  19. Användningsområden betong
    • Platta på mark
    • Väggstommar och bjälklag i flerbostadshus
    • VA- systerm
    • Vägnät
    • Förstärkning av tunnlar - sprutbetong
    • Dammar
    • Återvunnen betong  slitlager i vägar
  20. Vilka typer av lättbetong finns?
    • Autoklaverad
    • Hålrumsbetong (ytong, siporex)
    • Lättballastbetong (leca)
  21. Hur tillverkas autoklaverad lättbetong?
    • 1. Cement och sand eller bränd kalk och sandsten mals i kvarn
    • 2. Detta vägs, blandas med aluminiumpulver och vatten och hälls därefter i en form, armerad eller armerad.
    • 3. Jäsning
    • 4. Skärning
    • 5. Ånghärdning i autoklav
  22. Vilken är densiteten för autoklaverad lättbetong?
    400-600 kg/m³
  23. Hur används autoklaverad lättbetong?
    Till stomsystem i mindre byggnader.
  24. Hur används hålrumsbetong?
    Som grund eller stommaterial i mindre byggnader.
  25. Vilka typer av keramik finns?
    Finkeramik och grovkeramik?
  26. Vad kan grovkeramik användas till?
    Byggnadskeramik, dvs tegelstenar och tegelpannor, klinker och kakel.
  27. Hur framställs byggnadskeramik?
    • 1. Förbehandling av råmaterial, lera och tillsatser.
    • 2. Formning
    • 3. Torkning
    • 4. Bränning och avkylning.
  28. Densitet tegel?
    1400-1800 kg/m³
  29. Användningsområden byggnadskeramik?
    Tegel fasadmaterial (tidigare stommaterial), tegel som taktäckning, klinker som golvbeläggning, kakel som tak och väggbeklädnad
  30. Nämn några vanliga naturstenssorter:
    Granit, marmor, kalksten, skiffer
  31. Densitet sten?
    Sandsten 2250, granit 2600, diabas 3000 ca.
  32. Vad kan natursten användas till?
    • Fasad
    • Golvbeläggning
    • Fönsterskivor
    • Bänkskivor
    • Taktäckning
    • Grund
    • Trappor
  33. Vilka typer av trästommar har förekommit historiskt?
    • Liggtimmer
    • Stående timmer
    • Stolpverk
    • Regelkonstruktion
  34. Vilka två typer av virkesklassning finns?
    Konstruktionsvirke och snickerivirke
  35. Nämn trädets uppbyggnad inifrån och ut.
    Märg/Kärna, splint, kambium, innerbark, ytterbark
  36. Vilken funktion har märgstrålar?
    Att transportera näring från märgen till kambium där tillväxten sker.
  37. Vilka tre riktningar finns i trä?
    • Fiberriktning
    • Tangentiell riktning, tangerande årsringarna
    • Radiell riktning, vinkelrät mot tangenten (som märgstrålarna)
  38. Vad består trä av?
    50% kol, 43 % syre, 6 % väte, cellulos, bindemedlet lignin
  39. Vilka störningar kan förekomma i trä?
    • Snedfibrighet
    • Kvistar
    • Sprickor
  40. Vad kan snedfibrighet orsakas av?
    Kvistar eller spiralväxt hos det levande trädet eller snedsågning.
  41. Vad är nackdelen med kvistar i trä?
    Estetiskt och kan orsaka snedfibrighet och diskontinuitet. Kan påverka hållfastheten negativt om det är stora kvistar eller flera inom en mindre del.
  42. Hur kan sprickor i trä uppkomma?
    Eventuellt när trädet växter men oftast genom ojämn torkning eller medan man bygger.
  43. Hur ska trä belastas?
    I fiberriktningen (som trädet står).
  44. Hur används trä inom bygg?
    • Reglar, balkar
    • Snickerier  fönster och dörrar, lister.
    • Fasader
    • Golv
  45. Vilket träslag är bra till fönster?
    Björk
  46. Vad är träullit?
    Träfiber med cementpasta.
  47. Vad har vi haft som värmeisolering historiskt?
    • Liggtimmer - mossa
    • Regelstomme - sågspån, kutterspån
    • Från 1930, regelstomme - mineralull, sten eller glas
    • Från 1950 - cellplast
  48. Vad innehåller glasull?
    Kiselsand, fenolharts och mineralolja
  49. Vad innehåller stenull?
    Diabas, skivor även fenolharts.
  50. Vilka typer av cellplast finns, vilken är starkast?
    XPS starkast, EPS mjukare
  51. Vad är densiteten för trä?
    400-800 kg/m³
  52. Hur tillverkas mineralull?
    • 1. Sten eller sand (eller returglas) smälts ned
    • 2. Smältan slungas ut så att det stelnar till fiber
    • 3. Plast/harts för formstabilitet och mineralolja för vattenavvisning tillsätts.
  53. Densiteten för cellplast?
    10-50 kg/m³
  54. Hur tillverkas cellplast?
    • 1. Plast expanderas
    • 2. Porerna fylls med luft eller annan gas.
  55. Vilka värmeisoleringsmaterial finns?
    • Mineralull
    • Cellplast
    • Kutterspån
    • Lättbetong
    • Skumglas/cellglas
  56. Vilka är fördelarna/nackdelarna med skumglas?
    • Nackdel att det är dyrt
    • Fördelar: starkare än cellplast
    • Brandsäkert
    • Tål höga belastningar 
    • hög hållfasthet
    • bra beständighet
  57. Hur används värmeisolering?
    • Mineralull och cellplast: golv, vägg, tak och mark 
    • Mineralull mellan reglar pga expansionen
    • Lättklinker: mark
    • Cellglas: tak och mark
  58. Vad består plast och gummi av?
    • Polymerer - bindemedel (kolväte) från olja och naturgas
    • Fyllmedel - trä eller stenmjöl
    • Tillsatsämnen - UV-stabilisator, mjukgörare, brandskydd
  59. Densitet plast och gummi?
    1000-2000 kg/m³
  60. Vilka sorters plaster finns?
    • Thermoplast 
    • Härdplast
    • Gummi
  61. Fördel med thermoplast?
    Återvinningsbar
  62. Egenskaper härdplast
    Billigar, spröd, håller dåligt, speciellt i kyla
  63. Gummi, egenskap och vad innehåller den?
    Hulkad hårdplast, svavel tillsatt för att göra mjuk.
  64. Användning av gummi inom bygg?
    Tätningslister, glasningslister
  65. Användning thermoplast?
    Ångspärr, kabelisolering
  66. Användning härdplast
    Ytor, laminat, cellplast, fogskum, till skivor plywood, spånskivor, bindemedel i färg
  67. Vad är stål?
    Järn med kol, där kolhalten är mindre än 2%, legeringsämnen (mangan, krom eller nickel).
  68. Till vad används stål inom bygg?
    • Som stommaterial (balkar, pelare),
    • detaljer (fönster)
    • armeringsjärn
    • förr hängrännor, stuprör
    • plåtar (främst tak, även fasad)
    • och till verktyg.
  69. Hur tillverkas stål?
    • 1. Järnmalm anrikas (sten tas bort), järnmalmen blir ett pulver (slig)
    • 2. Malmen sintras till hanterliga pellets eller "klumpar". 
    • 3. Dessa smälts i en masugn till råjärn med hög kolhalt.
    • 4. Kol och andra slaggprodukter reduceras med hjälp av syror, kallat färskning.
    • 5. Gjutning, valsning sker genom kokill eller stränggjutning.
  70. Alternativ tillverkning stål?
    Av återvunnet stål - smälter skrotet i ljusbågsugn
  71. Fördelar, nackdelar med stål?
    Starkt, rostar dock utomhus. Kräver mycket maskiner och verktyg. Stor energiåtgång vid tillverkning (priset styrs av elpriset till stor del)
  72. Vad är höglegerat, resp låglegerat stål?
    • Låglegerat 2-5%, mjukare (även olegerat, mikrolegerat - mest inom elektronik)
    • Höglegerat >5%, vanligast inom bygg, vanligaste legeringsämnena krom och nickel.
  73. Densiteten för stål?
    7800 kg.
  74. Fördelar med aluminium?
    • Rostar inte - alltså bra vid mycket väta utomhus
    • Hållfast i förhållande till sin densitet (jämfört med stål 70% starkare, 1/3 så tungt)
  75. Vad används aluminium allmänt till, när började detta?
    • Flygplan, sedan 1930-tal
    • Profiler, i byggbranschen, sedan 1950/60-tal
    • Bygg - fönster och dörrar (sedan 1990?)
    • Bilindustrin (nu mest kolfiber)
  76. Hur tillverkas aluminium?
    • 1. Det utvinns ur Bauxitlera (Australien, Sydamerika)
    • 2. Kemisk process framställer aluminiumoxid (vitt pulver som vi importerar)
    • 3. I en smältelektrolys legeras aluminiumet för att bli hårdare, det kallbearbetas sedan - belastas och vrid för att bli hårdare, blir dock också sprödare
    • 4. Gjutning
  77. Hur används aluminium inom bygg?
    • Glas och metallpartier
    • Dörrar och fönster
    • Listverk, golv och tak, ofta tillsammans med mässing
    • Fasader (med mycket glas)
  78. Hur mycket energi krävs vid återvinning av aluminium i jämförelse med åtgång vid primärprocess?
    5%
  79. Hur dyrt är aluminium jämfört med stål?
    2-3 gr dyrare.
  80. När började man göra stora glas på kort tid i Sverige? Vad kallas metoden?
    1970-tal, flytglasmetoden
  81. Vad består glas av?
    • Kiselrik sand
    • Flussmedel (för att sänka smälttemperaturen)
    • Stabilisatorer (för att göra kemikaliebeständigt)
  82. Vilka typer av glas är vanligast idag?
    • Flytglas (vanliga glasrutor)
    • Trådglas (med metalltrådar för att förhindra personskador vid krossning)
    • Valsat glas (med mönster, icke transparent)
  83. Vad är brandskyddsglas?
    Glas där kisel delvis bytts mot bor
  84. Vad är säkerhetsglas
    • Härdat glas - upphettat och kylt, sönderfaller då i mer rundade bitar vid krossning
    • Lamellglas, med plastskiva i mitten, ex bilglas - "limmar" ihop vid krossning
  85. Tillverkning av glas:
    • 1. Kiselrik sand, smälts tillsammans med flussmedel (som sänker smälttemperaturen) och stabilisatorer (för att glaset inte ska brytas ned av kemikalier)
    • 2. Flytande glasmassa läggs på bädd av tenn för att hindra oxidering
    • 3. Avsvalning
    • 4. Formatskärning
  86. Hur används glas inom bygg?
    • Fönsterglas 
    • isolerglas
    • Glasdörrar
    • Glaspartier
    • Fasader
    • Väggar av cellglas/glasbetong (bra bärighet och isolering)
    • Glasskivor = planglas
  87. Densitet aluminium?
    2700
  88. Vad är självkompakterande betong?
    Betong med flyttillsatsmedel som gör den mer lättflytande. Den behöver liten eller ingen vibrering vilket är en fördel t ex i trånga utrymmen eller då man har mycket armering.

Card Set Information

Author:
msae
ID:
326204
Filename:
Materiallära
Updated:
2016-12-28 07:48:42
Tags:
byggteknik
Folders:
Byggteknik
Description:
byggteknik
Show Answers:

Home > Flashcards > Print Preview