Geologi

Home > Preview

The flashcards below were created by user msae on FreezingBlue Flashcards.


  1. Vilka olika klasser av bergarter finns?
    Eruptiva, sedimentära och metamorfa.
  2. Vad menas med HK?
    Högsta kustlinjen, den högsta nivå havet befunnit sig på.
  3. Vad är morän?
    En jordart med olika kornstorlek som inlandsisen lämnat efter sig i ett varierande tjockt lager över Sverige.
  4. När var senaste istiden och hur påverkade den Sverige?
    Ca 10 000 år sedan. Den var 2-3 km tjock och drog med sig allt löst jord och berg och bildade sedan bl a morän och åsar.
  5. Vilka organiska avlagringar har vi?
    Gyttja, dy och torv.
  6. Vad är undergrund?
    Marken under grunden.
  7. Vad ska grundläggning åstadkomma?
    Ta upp byggnadens laster och överföra dem till undergrunden.
  8. Vad ska en geotekniks undersökning svara på?
    Avstånd till berg (fast botten) och grundvatten, jordart. Sättningsrisk och risk för tjälskador.
  9. Vilka grundläggningsmetoder finns?
    Pålning, plattor, plintar, sprängbotten, packad fyllning.
  10. Vilka hänsyn tas vid grundläggning, förutom geoteknisk?
    Ekonomi/produktionshänsyn, tekniska möjligheter, varaktighet.
  11. Vad ingår i en geokonstruktiv projektering? Var kan man få ledning?
    Beräkningar, ritningar, beskrivning. AMA anläggning.
  12. Nämn tre sätt att grundlägga på berg med måttligt jordlager.
    • 1. Spetsburen påle som slås till berg (fungerar till djupt berg).
    • 2. Plintar eller grävpålar till berg (om ej så djupt). Man gräver en bit i taget i en betongtrumma, när man grävt tillräckligt sjunker denna ner och en ny sätts på. Detta upprepas. Fördel - minimal påverkan på omgivningen.
    • 3. Grundmur på berg
  13. Hur grundlägger man på jord med god bärighet?
    Lastfördelande grundsula eller platta, hel eller flera mindre.
  14. När använder man svävande pålar? Hur fungerar de? Vilka sorter finns?
    I jord med stort avstånd till berg. De kallas mantelburna och de hålls uppe med hjälp av friktionen mellan pålen och jorden. Det finns friktionspålar för sand och grus och Kohesionspålar för kohesionsjord, t ex lera.
  15. Vad betyder kohesion?
    Tillsammans, hänga vid. Kraften som gör att molekylerna i ett material sitter ihop.
  16. Vad betyder geologi?
    Läran om jordskorpan, dess sammansättning och förändringar (samt tillämpning av dessa kunskaper till praktiska och ekonomiska ändamål).
  17. Mineralogi?
    Läran om mineraler?
  18. Petrologi?
    Läran om bergarter.
  19. Paleontologi?
    Läran om fossiler i sedimentära jordarter som skiffer, kalksten, lerskiffer.
  20. Kvartärgeologi?
    Läran om jordarter.
  21. Vad är kvartär?
    De senaste 2-2,5 miljoner åren i jordens historia.
  22. Hur stor del av jorden var under is vid den senaste istiden?
    8-10 procent
  23. Hur mycket av Sveriges jordarter är glaciala?
    ca 85%
  24. Vad kan man göra av sten?
    Cement, glas, stenull, asfalt.
  25. Hur klassificeras bergarter i förhållande till hållfasthet, vilken är mest hållfast?
    • Typ 1 hög hållfasthet
    • Typ 3 låg hållfasthet
  26. Vilka bergarter är vanligast i Sverige?
    Granit och gnejs
  27. Vilken storlek har sand?
    0,063-2 mm
  28. Vad består granit av?
    Fältspat, kvarts och andra små fraktioner.
  29. Vad är kvarts?
    Kiseloxid.
  30. Vad består sand av?
    98% kvarts.
  31. Vad är hydrogeologi?
    Läran om grundvattnet.
  32. Vad är geoteknik?
    Läran om berg och jordarters tekniska egenskaper samt tillämpningen av dess vid bygg och anläggning.
  33. Varför har rullstensåsar varit lämpliga boplatser?
    Hög stabilitet, väldränerade (hög permeabilitet), lätt att få upp grundvatten genom brunnar.
  34. Hur ligger rullstensåsar. Var byggde man?
    Rullstensåsarna har en sträckning från söder till norr, parallellt med floder, på dess norra sida. Man byggde på åsen ute vid kusten pga att åka på havet var det bästa farbara möjligheten.
  35. Vad var utmärkande för 1600-talet vad gäller byggande.
    I och med stormaktstiden ville man bygga städer och även utnyttja naturresurser. Storskaliga planer gjordes för stadsbyggande med de första rutnätsplanerna. Man byggde på rullstensåsarna.
  36. Vad var utmärkande för byggande på 1700-tal och tidigt 1800-tal?
    Begränsat byggande pga ekonomi.
  37. Utmärkande för byggande på slutet av 1800-tal, början av 1900?
    Industrialism och bostadsbrist ledde till stort spekulativt byggande - stenstaden skapades. Marken med rullstensåsar var dock slut så nu behövde man påla vid grundläggning, med främst träpålar gjorde man rustbäddar/pålrustar.
  38. Hur ska träpålar ligga för att fungera?
    Under grundvattennivå för att inte ruttna.
  39. Hur går man tillväga vid andra delen av 1900-talet?
    Eftersom ett stort antal bostäder ska byggas och byggnadsbar mark i princip är slut måste man skapa ny. Detta gör man genom att spränga, sänka grundvattennivån, torrlägga sjöar. Tunnelbanan byggs och skapar också problem. Gamla pålningar i trä ruttnar.
  40. Vad är glaciala jordarter?
    Jordarter som bildades under istiden eller under isens smältande: Minerogena jordarter som morän, grus, sand, silt, lera, (sten och block)
  41. Vad är postglaciala jordarter?
    Framförallt organiska jordarter som torv, dy och gyttja, som bildats efter istiden, företrädesvis i vattendrag.
  42. Vad är jord?
    Lösa massor på jordens yta i vilken växtligheten är eller kan vara rotad.
  43. Vad består minerogena (klastiska) jordarter av?
    Mineral och bergartsfragment som vittrat loss från berggrunden.
  44. Hur klassificeras mineraljordarterna?
    Genom kornstorlek, sorteringsgrad, kornform, bergart och mineralinnehåll, densitet.
  45. Vilken yttre faktor påverkar främst jordarternas egenskaper?
    Vatten.
  46. Vad är ett sandkorns densitet?
    2,6 ton/kubikmeter
  47. Vad är sands densitet?
    Ca 1,8-1,9 ton/kubikmeter, pga luft och vatten
  48. Vilka skalor har funnits för kornstorlek?
    • 1903 Atterberg (mo, mjäla, block 0,2 m)
    • 1981 SGF (silt, block 0,6 m olyftbart)
    • 20xx Eurokoder SIS (block 0,2 m, ändrade även sand)
  49. Vad är förhållandet mellan sand och silt?
    När sand nöts ner behåller det sin rundade form från 2 mm ner till 0,063 mm. Vid 0,063 mm, om det då nöts så spricker det till två eller tre mindre delar och mister då sin rundade form - kallas då silt.
  50. Vilka är friktionsjordarter?
    Block, sten, grus, sand.
  51. Hur stora är gruskorn?
    2-63 mm
  52. Hur stor är en sten?
    63-200 mm
  53. Hur stora är lerpartiklar?
    Mindre än 0.002 mm
  54. Vad är morän?
    Ett jordlager som täcker stora delar av Sverige, ca 1-4 m tjockt. Består av kantiga fragment i olika storlekar som avsattes när inlandsisen smälte, för ca 10 000 år sedan.
  55. Vad är en rullstensås.
    En längsgående ås som består av avrundat material av berg i sorterade fraktioner, längst ner block, därefter sten, grus, sand, silt och lera. Åsarna är ofta flera mil långa, de bildade vid inlandsisens smältning då älvtunnlar avsatte vatten och glaciala jordarter.
  56. Vad hände när isen under en period smälte långsammare?
    Ändmorän bildades.
  57. Vad är ett isälvsdelta.
    En ansamling av sand och grus som bildades då isen smälte långsamt. Dessa är väldränerade och har varit historiskt viktiga platser pga detta. De förekommer i anslutning till rullstensåsar.
  58. Hur kan postglaciala jordarter uppstå?
    Genom vittring och frostsprängning av berg.
  59. Vad kan bildas vid postglaciala jordarters bildande?
    Rasbrant/talusbrant (block), kantigt stenmaterial eller block nedanför bergssida.
  60. Hur bildas postglaciala jordarter vid rullstensås?
    När en rullstensås ligger under vatten (högsta kustlinjen) gör vågenergin att det översta lagret nöts av och omfördelas, en svallkappa bildas på vardera sida av åsen i lager, med silt, sand och grus. Utanför dessa kappor ligger glacial lera och därunder morän.
  61. Vad finns ovanför högsta kustlinjen?
    Osvallad morän.
  62. Vilka avlagringar finns under högsta kustlinjen.
    Klappersten, avlagringar vid tidigare kustlinjer.
  63. Hur ser fördelningen ut under dagens havsyta.
    Vid stranden klappersten, sedan grus, sand, silt och lera.
  64. Hur ser Sverige ut, hur mkt av vår mark är under/över HK?
    98% under HK, eftersom detta är odlingsbar mark.
  65. Vad är riskerna under HK?
    Skred och ras.
  66. Vilka är jordens beståndsdelar ovan grundvattennivån?
    • 1. Fast substans, kornskelett
    • 2. Porvatten
    • 3. Porgas
  67. Vilka är jordens beståndsdelar under grunvattennivå?
    Fast substans och porvatten, den är vattenmättad.
  68. vad är gvy
    grundvattenytan
  69. Vad är definitionen av friktionsjord?
    Sammansättning av mineral och bergartspartiklar i huvudsak bestående av kornstorlekar som är större än 0,063 mm, dvs sand 0,063-2 mm och grus 2-63 mm
  70. Vad innebär markens hållfasthet?
    Den sammanhållande kraften i marken som är det samma som materialets friktionskraft.
  71. Andra ord för friktionsvinkeln?
    Rasvinkel, släntvinkel.
  72. Rasvinkeln för sand, grus och sten?
    Sand 33°, grus 40°, sten 45°
  73. Vad är lutningen för 33 grader, resp 45 grader?
    1:1.5 resp 1:1
  74. Vad händer om släntlutningen är större än friktionsvinkeln?
    Ras
  75. Hur reagerar vatten vid hög permeabilitet i jorden?
    Det rinner snabbt ner till grundvattnet och jorden torkar snabbt vid sol.
  76. Hur påverkas uppsugningsförmågan av stora korn, hur definieras detta, 2 termer?
    Det suger dåligt, kapillärbrytande, låg kapillaritet, vatten binds ej mellan kornen.
  77. Hur mycket porutrymme (vatten/luft) finns i gruslager?
    40% porositet
  78. Hur mycket vatten/luft finns i lera?
    2/3 vatten, 67% porositet. 1/3 lerpartiklar (<0,002 mm)
  79. Hur binds lera samman?
    Av kohesionskraften
  80. Hur klassificeras leras hållfasthet?
    Som skjuvhållfasthet, mäts i kPa.
  81. Vad är lerans skjuvhållfasthet?
    21 kPa
  82. Vad händer om lera utsätts för 22 kPa?
    Ett skred uppstår längs en cirkulärcylindrisk glidyta.
  83. Hur reagerar lera vad gäller 1. kapillaritet, 2. permeabilitet och 3. tjälfarlighet?
    • 1. Låg kapillaritet pga att vatten är så hårt bundet till lerpartiklarna, dock teoretiskt hög.
    • 2. Extremt låg permeabilitet, regn och vatten stannar på ytan för att sedan avdunsta, pga vattenmättnaden
    • 3. Måttligt tjälfarlig i torrskorpan
  84. Hur är torrskorpan?
    Relativt fast, har hög skjuvhållfasthet har viss tjälfarlighet
  85. Hur är mellanjord? Vad är det, vad kallas det? Kapillaritet, permeabilitet, tjälfarlighet?
    • Det är t ex silt, kallas även flytjord.
    • Kapillaritet hög, Permeabilitet låg (vatten tar tid att sjunka igenom), mycket tjälfarlig. FARLIG ATT SCHAKTA, pga falsk kohesion.
  86. Vad är falsk kohesion?
    Förekommer vid grovsilt. Mellan siltkornen finns kapillärt bundet vatten med luftbubblor som ger en ytspänning. Om vattnet torkar försvinner ytspänning och det blir ett ras. Om luftbubblan försvinner pga mer vatten blir det jordflytning - jämför med sandslott som vattenmättas.
  87. Hur ser tjälfarlighetsklasserna ut?
    • Klass 1, ej tjälfarlig (kohesionsjord)
    • Klass 2
    • Klass 3 Mkt tjälfarlig - mellanjord eller silt
  88. Hur benämner man deformation av jord?
    Sättning/kompression/volymminskning
  89. Hur sker sättning i friktionsjord/sand?
    Momentant och begränsat
  90. Hur förebygger man sättningar?
    • Vibrerar det kapillärbrytande skiktet med maskin eller vid mindre anläggning, jungfru.
    • Förtungning
    • Utgrävning
  91. Vad kallas flytjord?
    silt
  92. Hur sker sättning i kohesionsjord?
    Långsamt och omfattande pga lerans extremt låga permeabilitet. Den innehåller mycket vatten och detta trycks långsamt ut. Det kan ta upp till 10 år innan marken är konsoliderad, sättningen är avslutad. Marknivån kan då ha sjunkit mellan 0,1-2 meter.
  93. Vad menas med enkelsidig respektive dubbelsidig dränering?
    Om lerjord sammanpressas och dränering uppstår kan vattnet bara ta sig åt sidorna och uppåt om leran ligger på berg - enkelsidig dränering. Om leran däremot har ett lager friktionsjord under sig så kan vattnet både ta sig neråt och åt sidorna/uppåt - dubbelsidig dränering.
  94. Vad menas med jungfrukurva?
    Med jungfrukurva menas jordens konsolidering över tid från det att den först belastas till dess att den är fullständigt konsoliderad.
  95. Vad händer vid förbelastning och vad händer om den slutliga tyngden blir större än förbelastningen.
    Vid förbelastning konsolideras jorden och kan då bära upp till den vikt som jorden har förtyngts med (förkonsolideringstrycket). Om denna vikt överskrids så fortsätter konsolideringen (jungfrukurvan fortsätter).
  96. Vilka problem kan förekomma i samband med konsolidering?
    Att jorden är ojämn, antingen beroende på skillnader i mäktighet eller att berggrunden har en ojämn nivå. Sättningen kan då bli sned.
  97. Vad kan orsaka sättningar förutom jorden?
    Träd som suger upp grundvattnet.
  98. Vilka träd suger mest vatten?
    Björk, poppel, alm
  99. Vilka fem åtgärder kan göras för att förebygga sättningar?
    • 1. Utgrävning och återfyllnad med friktionsmaterial - massutskiftning - lös jord byts ut till mer bärkraftig
    • 2. Förbelastning
    • 3. Kalkpelare eller KC-pelare (kalk-cement)
    • 4. Pålgrundläggning
    • 5. Vertikaldränering med förbelastning
    • 6. Kompensationsgrundläggning
    • 7. Kompensationsgrundläggning med lättfyllnadsmaterial
  100. Hur djupt kan man gå vid utgrävning och återfyllnad med friktionsmaterial, varför?
    5 m djupt pga av grävskopas räckvidd och stora kostnader för friktionsmaterial.
  101. Vad vill man uppnå med förbelastning? Hur lång tid tar det?
    Överkonsolidering av marken som ska bebyggas. 10 år.
  102. Hur gör man kalkpelare, vad uppnår man?
    Man borrar med en ihålig stång, när man borrat ner och fått leras att röras upp vänder man borriktningen och sprutar samtidigt ut kalk som reagerar med vattnet i leran, det brinner, varpå pelare bildas. Bärigheten blir fem gånger större än innan.
  103. Vilka metoder finns för vertikaldränering med förbelastining, hur lång tid tar det? Var gör man detta.
    Antingen installerar man vertikala band i plast med kanaler eller så borrar man upp lera och ersätter med sand eller grus - i båda fallen kommer vattnet upp med självtryck. Dessutom förbelastar man. Processen tar ca 6 månader. Detta är vanligast i länder som inte haft inlandsis.
  104. Vad är principen för kompensationsgrundläggning?
    Man schaktar ut lera motsvarande samma vikt som den framtida byggnaden och dess dräneringsskikt. I schaktets botten är leran överkonsoliderad. På denna kan man bygga källare eller fylla med lättfyllnadsmaterial som lättklinker, skumglas eller cellplast.
  105. Vad ingår i en geoteknisk undersökning?
    • Jordarter, deras följd, hållfasthet och deformationsegenskaper
    • djup till berggrund
    • djup till grundvatten vid högsta och lägsta nivå
    • rekommenderad grundläggningsmetod 
    • stabilitet hos befintliga konstruktioner
  106. Vad är en vanlig följd av jordlager?
    • Torrskorpa
    • lera
    • friktionsjord
    • berggrund
  107. Ungefär hur går en geoteknisk undersökning till - störd provtagning? 2 metoder
    • 1. Man gräver en grop, en halv meter djupare än den tänkta grunden.
    • 2. Skruvprovtagning - en vingborr försedd med momentmätare förs ned i jorden. Uppmätta moment visar vilken jordart det är.
  108. Vilken är den viktigast ostörda provtagningsmetoden?
    Att med kolvborr ta upp ett stycke jord ur marken.
  109. Vad kan undersökas vid sondering?
    Jordlagrens mäktighet och relativa fasthet.
  110. Vilka typer av sondering finns?
    Statisk och dynamisk sondering.
  111. Hur går statisk sondering till?
    Genom viktsondering med vikter som man successivt ökar, tills man behöver vrida eller totaltryckssondering för lösare jord.
  112. När använder man dynamisk respektive statisk sondering?
    Dynamisk sondering vid friktionsjord, statisk sondering vid kohesionsjord.
  113. Hur går dynamisk sondering till?
    Med hejare eller motortryck förs en sondspets ned i jorden. Antal slag per längdenhet visar vilken jord det är.
  114. Vad innebär in situ-provtagning?
    Att man "på plats", med vingborr försedd med momentmätare testar hur lätt det är att vrida runt borren i jorden. Spontvägg installeras sedan mellan balkarna, av stål, trä eller betong. Denna förankras sedan i jord eller berg.
  115. Vad kallas en permanent spont?
    Spontkaj.
  116. Hur byggs skjuvhållfastheten upp i lera?
    Med hjälp av kohesion.
  117. Vad menas med jordens mäktighet?
    Tjocklek på jordlager.
  118. Exempel på eruptiva bergarter?
    Granit, diabas
  119. Exempel på metamorfa bergarter?
    Gnej, glimmerskiffer
  120. Exempel på sedimentära bergarter?
    Kalksten, lerskiffer

Card Set Information

Author:
msae
ID:
326568
Filename:
Geologi
Updated:
2016-12-28 13:13:53
Tags:
Byggteknik
Folders:
Byggteknik
Description:
Byggteknik
Show Answers:

Home > Flashcards > Print Preview