Byggteknikten2

Home > Preview

The flashcards below were created by user msae on FreezingBlue Flashcards.


  1. Vilka tre faktorer påverkar tjäldjup vid grundläggning av byggnad?
    Klimatförhållanden (tjäldjup), jordart, värmetillförsel från intilliggande byggnader och djupare jordlager.
  2. Vad gör en jord tjälfarlig?
    Att islinser bildas som höjer jorden och skapar sättningar då den smälter.
  3. Vad är nollgradsisotermen?
    Linjen i jorden där det är noll grader, tjäldjup.
  4. Vad beror nollisotermens läge på?
    Hur jorden är uppbyggd.
  5. Vad är tjällyftning?
    Total tjocklek av islinser, med kompressionen av underliggande jordlager bortdragen.
  6. Vad är faran om islinsen bildas nära gvy?
    Undertryck uppstår och islinsen drar till sig grundvatten kapillärt och islinsen ökar i volym.
  7. Vad orsakar islinser för problem?
    • Lyftning av jorden
    • Lyft av objekt på jorden
    • Ökat vatteninnehåll och nedsatt bärighet vid smältning.
  8. Hur avgörs en jords tjälfarlighet?
    • Fryshastighet
    • Permeabilitet
    • Kapillaritet
  9. Hur reagerar friktionsjord vid tjäle?
    Fryser utan islinser. Vattnet fryser i porutrymmena. Är normalt ej tjälfarlig men kan påverka vatten och avloppsledningar.
  10. Hur reagerar kohesionsjord vid tjäle?
    Inga stora islinser bildas pga brist på större mängder vatten pga den låga permeabiliteten, vattnet är så hårt bundet till leran. Det hårt bundna vattnet kräver dessutom lägre temperatur för att frysa.
  11. Vilka skador uppkommer vintertid pga tjäle?
    • Deformationer
    • expansionskrafter
    • ojämn tjällyftning
    • frysta ledningar
    • komplikationer vid schaktning
  12. Vilka skador uppkommer under våren pga tjäle?
    • Nedsatt bärighet
    • permanent lyftning
    • konstruktioner som brunnar och pålar påverkas
    • stora sättningar
    • ojämna sättningar
  13. Vilka parametrar påverkar frysningen?
    Vinterns längd och intensitet, långsammare frysning ger tjockare islinser.
  14. Hur ser tjälen under milda vintrar ut?
    Litet tjäldjup och islinser nära markytan.
  15. Hur ser tjälen ut vid kalla vintrar?
    Djupa islinser, tjälfronten passerar snabbt - det blir få islinser.
  16. Vad händer vid smältning, vad påverkar?
    Porvattenövertryck och vattenöverkott skapar problem. Permeabilitet, dräneringsförhållanden och plasticitetsindex (huruvida leran återtar sin form) påverkar. Snabba temperaturomslag kan ge ökade problem, eftersom vattnet då inte hinner rinna undan.
  17. Hur ser tjälfarlighetsklasserna ut?
    I-IV, där IV är mycket tjällyftande och I inte är det.
  18. Vad påverkar tjäle?
    • Kornstorlek
    • Klimatförhållanden (årsmedeltemp, köldmängd/negativa timgrader, fryshastighet)
    • Tillgång på vatten, ju mer vatten desto större islinser
    • Geologisk uppbyggnad av jordlagren (islinser gärna mellan jordlager)
    • Snödjup - mycket snö isolerar
    • Vinterns längd
  19. Vilka skyddsåtgärder kan vidtas mot tjälskador?
    • Värmeisolering, högisolerand, t ex cellplast, lättklinker, masugnsslagg
    • Grundläggning på tjälfri nivå
    • Förhindra sidogrepp genom att hindra fastfrysning - slät struktur eller glidskikt
    • Ökning av frysmotståndet, t ex bark nära markytan
    • Utgrävning - bort med tjälfarlig jord, återfyllning 
    • Kapillärbrytande skikt - förhindrar vattentransport
    • Sänkning av gvy, dränering
  20. Vilka orsaker till tjällyftning kan nämnas?
    • Tjälfarlig jordart
    • Vattentransport är möjlig till tjälgränsen
    • Belastningen på marken är mindre än tjälens lyftkraft
    • Grundläggningsdjupet är mindre än frostfri zon
  21. Vilka riskkonstruktioner finns, vad gäller fukt?
    • Uteluftventilerad krypgrund
    • Betongplatta på mark med överliggande isolering
    • Uteluftventilerad vind
    • Enstegstätad fasad med puts
  22. Vad kan fuktskador leda till?
    • Synliga missfärgningar
    • Mögel, bakterier, rötsvamp
    • Kemiska processer som avger emissioner, t ex limmat golv
    • Dimensionsförändringar i trä
  23. Hur ser kurvan för temperatur, RF och ånghalt ut, sett över ett helt år?
    Ånghalt och temperatur är högst under sommaren, RF högst på vintern.
  24. Hur ser kurvan ut för RF inomhus?
    Inomhus är RF högst under sommaren eftersom RF är beroende av uteluftens RF (som visserligen är hög på vintern, men inte innehåller så mycket vattenånga).
  25. Vad består fukttillskott inomhus av?
    • Dunstningar från människor (40-50 g/h)
    • Matlagning
    • Hängande tvätt
    • Hygien
    • Byggfukt
  26. Varför är uteluftventilerad krypgrund en problemkonstruktion ur fuktsynpunkt?
    Därför att kylan från vintern hålls kvar i marken under huset och i grunden. När sedan den varma vår och sommarluften med hög RF kommer in i grunden kyls den ner och riskerar att kondensera mot grund och bjälklag.
  27. Var förekommer risk för lokal ytkondens?
    • Vid köldbryggor
    • Hörn
    • Bakom soffor stående mot yttervägg
    • Akustikisolering
  28. Hur ska man räkna ut kondenserad fuktmängd i en konstruktion?
    Fuktmängd in i konstruktionen minus fuktmängd ut ur konstruktionen.
  29. Vilka köldbryggor kan förekomma i en byggnad?
    • Där bjälklag möter bärande vägg
    • Utfackningsvägg möter bärande vägg
    • Vertikala ytterväggshörn
    • Balkonganslutningar
    • Kantförstyvning av platta på mark
    • Fönster och dörrar

Card Set Information

Author:
msae
ID:
329325
Filename:
Byggteknikten2
Updated:
2017-03-09 09:15:00
Tags:
Byggteknik2
Folders:
Byggteknik2
Description:
Byggteknik2
Show Answers:

Home > Flashcards > Print Preview