Vägteknik VT17 instuderingsfrågor

Home > Preview

The flashcards below were created by user pepette on FreezingBlue Flashcards.


  1. Vad är en trafikhuvudman?
    Den organisation som inom ett län ansvarar för kollektivtrafiken (t.ex. SL eller Skånetrafiken)
  2. Vad menas med mobilety manegment?
    få folk att åka kollektivt
  3. När inträffar glidning?
    Då friktionskraften överskrids i en kurva.
  4. Beskriv en krokig väg:
    En väg som har många eller snäva kurvor.
  5. När inträffar glidning?
    Då friktionskraften överskrids i en kurva.
  6. Vad är en förställd skala? När används den?
    Det innebär att man har samma enhet men olika skalor i ett koordinatsystem på de olika axlarna. Används ofta i vertikalvyer (profilvy) och sektionsvyer vid vägritningar.
  7. Vad är utrymmesklass?
    Det utrymmeskrav en väg har beroende på vilken typ av fordon som beräknas ska köra där.
  8. Förklara spårarea, sveparea och körarea:
    Spårarea är den area ett fordon tar upp mellan hjulen, sveparea är den area hela fordonet tar upp (större i svängar för längre fordon, t.ex. med släp), körarea är summan av spårarea och sveparea.
  9. Vad är en trafik-ö?
    En ”ö” av t.ex. gräs, betong eller refug som används för styrning av trafiken.
  10. Vad skiljer en rondell från en cirkulationsplats?
    Rondellen är det vi kör runt (allt i mitten) medan en cirkulationsplats är hela området (körbana, gångvägar, etc.)
  11. Definiera ett landskapsrum:
    Det landskap man ser från bilen när man kör.
  12. Vad menas med en självförklarande väg?
    Att man kan se hur vägen kommer att uppföra sig. Det kan uppnås genom att påbörja en kurva före ett krön istället för efter, eller genom att plantera alléträd längs vägen.
  13. Förklara sambandet mellan avfart, ramp och byggnos:
    Avfarten är där vi kör av vägen. När vägen börjar stiga övergår den till en ramp. Detta gör den vid byggnosen som är spetsen på den avskiljande kilen till rampen.
  14. Vad är ”det fria rummet”?
    Den arean som ett fordon behöver med hänsyn till dess höjd och bredd.
  15. Vad är en normalsektion av en väg?
    En sektion som visar hur vägen generellt ser ut både då den ligger under mark och över mark.
  16. Vilka vyer jobbar man med när man projekterar en väg?
    Horisontalvy (planvy), vertikalvy (profilvy) och sektionsvy
  17. Beskriv en horisontalvy:
    Man kan se det som ett helikopterperspektiv, när man jobbar med vägens horisontalgeometri. Man utgår från en karta med befintliga byggnader, sjöar och kullar som har en skala och ett koordinatsystem (x, y). Utifrån koordinatsystemet jobbar man med matematiska beräkningar för att dra vägen på ett lämpligt sätt mellan befintliga hinder.
  18. Vad är ett krökningsdiagram?
    Ett diagram som beskriver krökningen i en horisontalvy. Krökningen ses som andra-derivatan med avseende på radien och vägens längd.
  19. Vilka faktorer påverkar hur snäv en kurva får vara?
    Hastigheten, centrifugalkraften, friktionskoefficienten, lutningen.
  20. beskriv en vertikalvy:
    Vertikalvyn liknas med en längsgående sektion som visar vägen från punkt A till punkt B. Här jobbar man ofta med förställd skala i koordinatsystemet (L, z). Man försöker jobba med så raka linjer som möjligt och utnyttja ojämnheter i marken så att man kan fylla ut med bortschakningsjord på ställen där det saknas.
  21. Vilka faktorer påverkar hur skarpt ett krön/en svacka får vara:
    Siktsträckan i förhållande till stoppsträckan. Siktsträckan måste alltid vara större (eller lika) än stoppsträckan.
  22. Beskriv en sektionsvy:
    En vy man tar fram utifrån vad man kommit fram till i horisontalvyn och vertikalvyn. Man har ett koordinatsystem (z, S) där man har samma skala på Z som i vertikalvyn. En Sektionsvy görs ca var 20 m.
  23. Beskriv en typ A-E korsning:
    Typ A: enkel korsning, tre- eller fyrvägs.

    Typ B: enkel korsning, tre- eller fyrvägs, där man lägger till en trafik-ö för att styra trafiken.

    Typ C: en korsning där man lägger till ett körfält där de som ska göra vänstersväng kan stanna utan att påverka bakomvarande trafik.

    Typ C/D: man placerar en mindre rondell i korsningen (mini-cirkulationsplats).

    Typ D: cirkulationsplats med mindre trafik-öar anslutna för att styra trafiken.

    Typ E: En korsning med trafiksignaler.
  24. Nämn tre typer av trafikplatser och hur de ser ut:
    Ruterkorsning: ser ut som en ruter, raka på- och avfarter som inkommer snett från sidan.

    Klöverkorsning: krökta på- och avfarter, där den ena (oftast avfarten) har en skarp kurva, och den andra har en lite mer utdragen kurva.

    Trumpetkorsning: även här är på- och avfarter krökta, men de formar snarare en trumpet än en klöver.
  25. Varför vill man dra avfarter över en väg istället för under?
    Så att man på avstånd kan se att en avfart kommer.
  26. Vad skiljer en påfart från en avfart angående bilens utrymme?
    Avfarten kan vara kilavfart eller parallellavfart, påfarten har alltid en parallellsträcka.
  27. Vad är ett sidoområde?
    Området utanför ”det fria rummet”.
  28. När måste den fria höjden märkas ut?
    Höjder som är mindre eller lika med 4,5 m.
  29. Vilka skyddsåtgärder finns på en väg? Vilka varianter av dem finns och hur placeras dem?
    Räcken: W-räcke, vajerräcke eller rörräcke.

    Kantmarkeringsstolpar: Vit reflex (gul vid korsning), placeras tätare i kurvor/krön/svackor.

    Viltstängsel: placeras alltid i uppförsbacke från djurens synsätt.

    Bullerskydd:

    Snöröjning: Plogas till vallar eller fraktas bort.

    Farthinder: Cirkelgupp, platågupp, konkavt gupp, vägkuddar.
  30. Nämn fem sidoanläggningar:
    Rastplats, busshållplats, informationsplats, vändplan, parkering
  31. Vad består en överbyggnad av?
    • Slitlager
    • Bärlager
    • Förstärkningslager
  32. Vad består en underbyggnad av?
    Befintligt material som vi schaktar bort eller lagt till.
  33. Vad består undergrunden av?
    De befintliga jordmassor som vi inte rört.
  34. beskriv utförandet då en väg byggs:
    Först görs ett terrassarbete, dvs. man schaktar bort eller fyller på med befintliga massor för att skap en jämn yta. Detta är nu vår undergrund. På undergrunden (terrassen) läggs sedan en överbyggnad bestående av förstärkningslager, bärlager och slitlager.
  35. Vilka faktorer påverkar betongens hållfasthet?
    Fördelningen på stenstorleken (siktkurvan).

    Krossytegraden (släta stenar – låg, osläta – hög).

    Flisighetsgraden – om stenarna är runda eller avlånga.

    Kulkvartsvärdet – hur hårda stenarna är

    Sprödhetstalet – hur segt/sprött materialet är

    Slipvärdet - nötningsbeständigheten (extra intressant vid dubbdäck)
  36. Vilka bindemedel används i betong på svenska vägar:
    Cement.
  37. Vad är en flexibel- och styv beläggning? Varför är det relevant i Sverige?
    Under tjällossningsperioden lyfts vägarna upp till följd av tjälen. Då måste man ha flexibla beläggningar för att minimera sprickorna (viskoelastiska beläggningar). Dock är della beläggningar inte alltid ultimat då det kan skapas deformationer vid långtidsbelastning, därför vill man ha styva beläggningar på ställen där sådan belastning sker, t.ex. busshållplatser.
  38. Vilka typer av geotextil finns? Hur vill man kombinera dem vid ett vägbygge och varför?
    Det finns vävd (styv) och icke vävd (flexibel) geotextil. Den vävda är permeabel, medan den icke-vävda är icke-permeabelt.

    På vägen fungerar asfalten som tätskikt, så där under vill man ha den permeabla vävda textilen så att vatten under vägen kan rinna bort. Ute vid sidoområdet lägger man icke-vävt, icke-permeabelt textil så att dagvatten som rinner av vägen fortsätter ner i diket och sedan leds i diket dit den ska.
  39. Vad står HABÖ och MABT för?
    HABÖ – hård asfaltsbetong öppen

    MABT – mjuk asfaltsbetong tät
  40. När vill vi ha tät respektive öppen beläggning?
    Tät vid vattenskyddsområden och vägar överlag. Öppen vid parkeringsplatser. Den öppna är dessutom bullerreducerande.
  41. Vad står GBÖ, BBÖ, CGÖ och GÖ för?
    GBÖ – grusbitumenöverbyggnad

    BBÖ – bergbitumenöverbyggnad

    CGÖ – cementbitumenöverbyggnad

    GÖ – grusöverbyggnad
  42. Vad är Y1G, Y2G, Y1B och Y2B för något?
    Ytbehandlingar av vägar, olika sorters slitlager.
  43. Vad är skillnaden mellan drift och underhåll?
    Drift är åtgärder som behöver göras regelbundet för att hålla vägen vid liv, t.ex. snöröjning.

    Underhåll är åtgärder som behöver göras för att vägen ska fortsätta vara i brukligt skick.
  44. Vilka underhållsåtgärder finns att göra?
    Akuta åtgärder: görs då vägen uppnår ”brott”.

    Förbättringsåtgärder: man genomför en åtgärd som gör att vägen får en bättre standard än den ursprungliga.

    Planerat underhåll: genom att kontinuerligt underhålla vägen och inte vänta till akut insats krävs kan kostnaderna hållas lägre.
  45. Vad menas med 10/16-tonsvikt?
    Att man på en axel får ha max 10 tons last, men om det är en boogie får summan av lasten på dessa axlar inte överskrida 16 ton.
  46. Vad menas med ”antalet ekvivalenta standardaxlar”?
    Att det inte är antalet fordon som är det relevanta, utan antalet ekvivalenta standardaxlar som körs på vägen. Personbilars vikt är liten i förhållande till tunga fordon så de försummas, bortsätt från de som har dubbdäck.
  47. Vilka typer av sprickor finns i vägar och hur uppkommer de?
    Lågtemperatursprickor: Vägens utvidgning till följd av temperaturskillnader medför att sprickor rakt över vägen bildas då bredden är minimal i förhållande till längden.

    Tjälsprickor: Bildas i mitten av vägar eftersom det på vintern bildas ett isolerande snöskikt längst med vägkanten och mitten av vägen då höjs upp av tjälen, som leder till spricka.

    Kantspricka/kanthäng: Bildas längs med vägens ytterkant då bilarnas vikt medför en ojämn deformation över vägen.

    Krackelering: Uppkommer då vägen åldras i form av ett mönster av sprickor.
  48. Vilka typer av spårbildning finns och hur uppkommer de?
    Slitagespår: uppkommer då bilar med dubbdäck kör på vägen, som leder till skarpkantade spår. Ger endast skador på slitagelagret

    Belastningsspår: uppkommer då tunga fordon kör på en väg, dessa är breda och inte kantiga, orsakar en deformation i samtliga lager.

    Plastisk deformation: uppkommer då viskoelastisk beläggning utsätts för långtidsdeformation.
  49. Vilka andra typer av skador på vägar kan uppkomma? Hur sker de?
    Potthål/slaghål: uppkommer då det redan finns en initialskada. När fordon kör över denna hoppar det till och en momentant stor kraft slår på kanten. Efterhand uppkommer ett hål.

    Söndergrävning: När man gör schaktningsarbeten och inte packar jorden tillräckligt när man återfyller. Efter en tid bildas en sänka.

    Blödning: Varma dagar kan bitumen flyta upp och lägga sig på ytan av vägen. När den stelnar på natten blir det glashalt.
  50. Vad är en okulärbedömning?
    En person kör hela vägsträckan cirka en gång i veckan och letar efter akuta skador på vägen.
  51. Vad är VVIS?
    Vägväderinformationssystem.
  52. Vad är en RST-mätning?
    En bil kör och mäter avståndet ner till vägen (vägens textur) med hjälp av en laser. Genom att mäta denna egenskap får man ett konstant mätvärde, från vilket man kan bedöma vägens skador. En sådan mätning sker ca 1 gång var 3e år. Man kan mäta texturen (megatextur – dm, makrotextur – cm, mikrotextur – mm, tvärfall och längslutning).
  53. Vilka fler metoder och egenskaper används/mäts för att bedöma skicket på en väg?
    Bärighetsmätning: man släpper en vikt som genererar vibrationer ner i marken och ut i ytan. Vibrationerna samt deformationen vikten orsakar.

    Friktionsmätning: ett fyrhjuligt fordon kör längs med vägen och mäter friktionen genom att med ett femte hjul i marken applicera en bromskraft.
  54. Vilka optiska egenskaper är viktiga hos en väg?
    På dagtid är vägens förmåga att reflektera solljus till föraren viktig (reflektansen). På natten är vägens förmåga att reflektera ljuset från strålkastarna till föraren viktig (retroreflektionen).
  55. Vad heter den väglinje som används för att ge bra reflektans och retroreflektion?
    Kamflex.
  56. Hur åtgärdas skador på en väg?
    Sprickor: fyller ut med bindemedel eller lägger ett nytt slitlager.

    Slitagespår: spårfräsning, man fräser ut 0,5m längs spåret och lägger sedan i nytt slitlager.

    Belastningsspår: nytt slitlager.

    Små hål:

    Stora hål: nytt slitlager.

    Söndergrävning: återfyller, packar hårdare/tätare.

    Blödning: sandar
  57. Vilka skador och åtgärder gör man på en grusväg?
    Hål: Slätar ut med vägkratta eller väghyvel.

    Söndergrävning: Packar hårdare/tätare.

    Var 3-4 år lägger man ett nytt lager grus då det gamla ofta trillar ner i diket.
  58. Dimensionerande hastighet
    Den hastigheten som vägens geometri dimensioneras för
  59. Synbarhetsvinkel
    vinkel inom vilken ett föremål är synbart
  60. Tvärfallsutjämning
    I övergång mellan tvärfall åt ena hållet till tvär fall åt andra hållet, 8 ex från vänsterkurva till högerkurva
  61. Krossytegrad
    gruskornets andelkrossyta, (ett sätt att bestämma grusets kvalitet)
  62. Makrotextur
    Ett mått på texturen i vägytan för t.ex. retroreflektion
  63. Bombering
    plan yta välvas
  64. Kulkvarnsvärde
    mått på nötningsbeständighet
  65. Retroreflektion
    På natten är vägens förmåga att reflektera ljuset från strålkastarna till föraren viktig (retroreflektionen).

Card Set Information

Author:
pepette
ID:
331745
Filename:
Vägteknik VT17 instuderingsfrågor
Updated:
2017-05-26 05:58:56
Tags:
Vägteknik
Folders:

Description:
Vägteknik
Show Answers:

Home > Flashcards > Print Preview